Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Du har hört den förut. Den nya tekniken gör att många tjänstemän och akademiker kan jobba från andra ställen än just arbetsplatsen. Trots det väljer många att sitta i bilköer, cykla eller trängas i kollektivtrafiken - för att ta sig till jobbet. Det upptäckte kulturgeografen Kristina Trygg som skrivit en färsk avhandling om arbetets geografi vid Stockholms universitet.
- Det förväntas från både kolleger och ledning att man är på plats. Man anser att det är så man arbetar bäst. Samtliga som jag intervjuade sa att kollegerna klagar om man inte är där. Eftersom alla svarade så innebär det att även de själva klagar på sina kolleger, säger hon.
Kristina Trygg har följt nio olika företag i Stockholm under flera år. Hon har intervjuat, använt enkäter och fört loggbok över några av de anställda. Hon har även intervjuat företagsledarna. Det handlar om branscher som PR och kommunikation, management och offentliga utredningar.
En annan styrande norm som får de anställda att ta sig till jobbet är rädslan för att missa något. Både inbokade möten och de informella. Besluten som fattas i korridoren eller vid kaffeautomaten. Där fanns en stor skillnad mellan de offentligt anställda och de privatanställda, där de senare ofta hamnar i möten som aldrig planerats in. De bara uppstår. Men både inbokade och ad hoc-möten bidrar till samma rädsla att missa något när man inte är där.
Samtliga företag som deltagit i studien ligger i framkant när det gäller IT och teknik. Alla anställda har också svarat att de kan sköta själva jobbet med endast en bärbar dator och eventuellt en telefon. Och såväl anställda som personer i ledningsposition har sagt att de jobbar på flexibla arbetsplatser där man kan jobba hemifrån och där ”alla sköter sig själva”. Trots det var det väldigt sällan som någon jobbade på distans.
- Jag blev faktiskt förvånad. Det är en myt att man är så flexibel och kan jobba var som helst i dag. För när man väl pratar med anställda är det ingen som gör det, säger Kristina Trygg.
En annan slutsats hon drar i avhandlingen är att det gränslösa arbetet ”koloniserar” fritiden. De människor som arbetar på kontor och som undersökts i avhandlingen är ofta uppkopplade efter arbetstid och är därmed nåbara för kolleger, kunder och arbetsgivaren.
- Man jobbar efter arbetet fast man ser det inte som arbetstid, utan som ett intresse. Man mejlar, svarar på telefon, förbereder en dragning. Och man får inte betalt för det.
Kristina Trygg säger att en trolig orsak är att det i dag är så enkelt att vara tillgänglig. En smart telefon är allt som krävs. Och så svårt att stänga av.
- Arbetsgivaren förser anställda med smarta telefoner och då känner man att man sagt ja till att vara ständigt anträffbar. Vilket också ledarna tycker att man ska vara. Anställda som är borta en kväll säger till exempel att de då måste meddela en kollega som kan svara om någon ringer. Det hänger ju på vad ledningen förmedlar. Och på om de som har jobbet accepterar det.
Många spanska löntagare har redan i dag kortare arbetstid tack vare sina kollektivavtal, men allra senast från årsskiftet kommer resterande 12, 5 miljoner, (vilket motsvarar cirka 70 procent av arbetskraften), att få en halvtimmes kortare arbetsdag med bibehållen lön , enligt bland annat tidningen ElDiario.
– I dag moderniserar vi spanska företag och hjälper folk att bli lite lyckligare, säger Yolanda Díaz, andre vicepresident och arbetsmarknadsminister i Spanien, enligt tidningen As.
Spanien blir därmed det tredje EU-landet som har en lagstadgad arbetsvecka på färre än 40 timmar. De andra två länderna är Frankrike, där veckoarbetstiden är 35 timmar och Belgien där löntagare får jobba max 38 timmar i veckan.
Lagförslaget, som godkändes av regeringen i tisdags, kom till genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadsministeriet och facken i Spanien. Facken har lovat att mobilisera sig om förslaget stöter på patrull i det spanska parlamentet.
Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.
På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut, till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar.
Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid.
Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken.
Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben:
– Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet. Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april, får man i stället pengar. De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:
– Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval. Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.
Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:
– På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar får man ut eventuell resterande tid i pengar.
– Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer.
Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:
– Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år.
Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo:
– Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar.
Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå.
– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare.
– Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön.
Gröna arbetsgivare
I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.
Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.
Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.
Industriarbetsgivarna: I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.
