Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svårt få ersättning för arbetsskada
Få personer får ersättning för skador de fått på jobbet. Det vill regeringen ändra på och har därför tillsatt en utredning som ska titta närmare på hur arbetsskadeförsäkringen kan förbättras.
Eftersom så få personer ansöker om ersättning för sina skador i arbetet så kostar skyddet snart ingenting för staten. På tio år har anslagen till Försäkringskassan halverats. En summa som inte speglar verklighetens behov.
Läs mer: Arbetsskador snart gratis för staten
För 15 år sedan kostade arbetsskadeförsäkringen staten drygt sju miljarder kronor om året. Enligt Försäkringskassan landade utgifterna på omkring 3,3 miljarder kronor 2015, och beräknas minska ytterligare till 2,7 miljarder kronor 2019. Samtidigt har antalet anmälningar om arbetsskador ökat, men Försäkringskassans prövningar av livränta har minskat drastiskt. Det och flera andra punkter har fått regeringen att se över om försäkringen måste justeras för att fler ska omfattas.
– Vi ser att våra medlemmar har arbetsskador som de anmäler men inte får prövade. På så sätt kommer de aldrig in i försäkringen och får ersättning, säger Linda Wallin, förbundsjurist på Unionen.
Ett krav som blir svårt att uppfylla när det gäller arbetsskador är varaktighetskravet. Alltså att din arbetsskada inte bedöms bli bättre under ett helt år. Det är svårt för en läkare att uttala sig om din arbetsförmåga så långt in i framtiden, i synnerhet när det gäller psykiska diagnoser så som utmattningssyndrom. Det gör att personer med den diagnosen har svårt att komma in i försäkringen. Utredningen övervägde en förändring av det kravet, men kom fram till att det skulle bli för dyrt.
– Vi hade gärna sett att man ändrade kravet från tolv månader till sex månader för att undvika att fler gör rättsförluster. Men de här förslagen är så kallade noll-förslag, de får inte kosta någonting. Det är olyckligt att man låter sig begränsas av ekonomiska argument.
Unionen är positiv till flera av de förslag som regeringen har presenterat. Granskningar visar att Försäkringskassan ibland fattar beslut på bristfälliga eller ofullständiga underlag. Regeringen föreslår därför att kassan alltid ska inhämta ett läkarintyg för att se om varaktighetskravet är uppfyllt.
– Det här är bra för då kan Försäkringskassan ställa konkreta frågor om patienten. Många gånger är det svårt för en läkare att veta vad som efterfrågas i läkarintygen. Här får de vägledning, vilket vi tror kan få fler personer att uppfylla kraven och därmed få en prövning, säger Linda Wallin.
Ett annat förslag som kastades i sopkorgen för att det var för dyrt var att höja taket i försäkringen. Medianlönen bland Unionens medlemmar överstiger dagens 7,5 prisbasbelopp och man hade därför gärna sett en höjning till 10 prisbasbelopp, men utredningen hänvisar till att det finns utfyllnad i den kollektivavtalade försäkringen. Däremot föreslår man att arbetsskadelivräntan ska räknas efter inkomstindex i stället för särskilda indexeringstal som används i dag.
Ytterligare ett stort problem med dagens arbetsskadeförsäkring är att kvinnor har svårare att få sina arbetsskador godkända. I dag forskas det mindre på besvär som uppstår i typiskt kvinnodominerade yrken, och finns det ingen forskning som kan styrka sambandet mellan ditt arbete och din arbetsskada så är det svårt att få ekonomisk ersättning. Här föreslår utredningen att man ska lyfta fram ett konsensusdokument för att fånga upp områden där det saknas forskning av tillräcklig kvalitet men där det finns en gemensam bild mellan experter att skadlig påverkan kan förekomma. Man föreslår också att Inspektionen för socialförsäkringen ska ges i uppdrag att göra en jämställdhetsanalys av hur Försäkringskassan handlägger sina ärenden.
Ett annat dokument som ska göra Försäkringskassans handläggare mer samstämmiga är ett så kallat bedömningsstöd. Ett mått på vilken omfattning som krävs för att en arbetsbelastning ska vara skadlig. Ett förslag som kan ge både goda och dåliga effekter enligt Unionen.
– En fördel är att det blir en ökad transparens i försäkringen vilket kan leda till mer enhetliga och effektiva bedömningar. En fara är dock att försäkrade som har diagnoser som inte finns med i bedömningsstödet inte får sina skador godkända. En annan risk är att utrymmet för individuella bedömningar minskar.
Remisstiden för utredningen gick ut i slutet av sommaren. Om allt går enligt planerna klubbas förslagen igenom av riksdagen och kan bli verklighet i januari 2018.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Krock med barn inte en arbetsskada
När mannen skulle sätta i en sladd som lossnat från datorn krockade hans huvud med sin son som lekte under bordet. Men nu har högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt – det räknas inte som arbetsskada.
Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.
Krockade med sonens huvud
Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.
Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.
Lagstadgad försäkring
Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).
TFA
De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.
Olycksfall till jobbet med elsparkcyklar ökar
De senaste åren har det blivit allt vanligare med olyckor med elsparkcyklar. Om du skadar dig på väg till jobbet kan du ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen.
Det kan vara farligt att ta sig till och från jobbet. Under 2019 och 2020 inträffade över 15 000 sådana färdolycksfall, enligt en rapport från Afa Försäkring. I statistiken ingår inte bil- eller motorcykelolyckor eftersom sådana täcks av trafikskadeförsäkringen.
Bland unga i åldern 16-25 år är hot och våld det vanligaste färdolycksfallet. Det beror på att de oftare jobbar i yrken där man går hem sent på kvällen. På andra plats kommer olyckor med elsparkcyklar, enligt rapporten.
– Denna orsak till ett färdolycksfall har ökat för varje år de senaste åren, och särskilt i den yngre åldersgruppen, säger Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
Halt att ha skor med klack
Risken för att råka ut för ett färdolycksfall ökar med åren. Äldre råkar oftare ut för fallolyckor än yngre och skadar sig dessutom oftare när de ramlar. Det tar också längre tid för äldre att återhämta sig efter en olycka.
Kvinnor skadar sig oftare än män. Orsaken kan vara att de oftare går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet jämfört med män. Bland kvinnor är fallolyckor vanligare än cykelolyckor – bland män är förhållandet det omvända. Enligt Emil Askestad kan en förklaring till det vara att kvinnor oftare har hala skor med klackar.
Många cyklister i storstan
I storstadsregionerna är cykelolyckor vanligast, medan fallolyckor dominerar i övriga landet. Det är farligast att ta sig till jobbet i Stockholms län, med Västerbotten på andra plats. Det beror på att det ofta är halt där på vintern, enligt Emil Askestad.
Färre olyckor när fler jobbar hemifrån
Antalet färdolyckor varierar över åren. En förklaring till det kan vara att vissa år domineras av snö och halka, medan andra är mildare och torrare. I statistiken finns dessutom en tydlig pandemieffekt: År 2020 arbetade många hemifrån och då minskade antalet färdolyckor rejält jämfört med året innan.
Då kan du få pengar om du ramlar
- Afa Försäkring ägs gemensamt av fack och arbetsgivare. Försäkringsbolaget har hand om de försäkringar som du har via ditt kollektivavtal.
- En av försäkringarna är arbetsskadeförsäkringen. Den täcker olycksfall i arbetet, arbetssjukdom och olyckor på väg till och från jobbet.
- Om du skadar dig på väg till eller från jobbet kan du få ersättning för:
- Kostnader för läkarvård, sjukgymnastik och läkemedel.
- Sveda och värk om du är sjukskriven i mer än 30 dagar.
- Bestående fysiska och psykiska besvär.
- Vanprydande ärr.
- Förlust av tand.
Kan jag få ersättning för arbetsskada?
En avbiten tand på grund av arbetsgivarens påskgodis, ett brutet ben på kickoffen eller en stukad tumme i företagets gym. När räknas det som olycksfall i arbetet? Afa Försäkrings utbildningsledare Per Winberg reder ut.
Jag har fått påskgodis av arbetsgivaren och biter av en tand
Om godiset erbjuds på arbetsplatsen är det att betrakta som olycksfall i arbetet och då omfattas du av försäkringen. Skulle du däremot ta med dig godiset hem, eller att din chef skickar hem ett påskägg gäller det inte.
Jag dansar på företagets julfest och ramlar
Finns det programpunkter som gäller till en viss tid så gäller försäkringsskyddet för den tiden. Då är det också underförstått att när programmet är slut, så är du på platsen under eget ansvar.
Jag stukar tummen i företagets gym
Om god fysik är av särskild vikt för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter gäller försäkringen, till exempel för brandmän och poliser som behöver vara i fysisk form för att kunna utföra sitt jobb. Det räcker alltså inte med att säga att det är bra för arbetsgivaren att jag är frisk och vältränad. Men betald friskvårdstimme, på arbetstid i arbetsgivarens lokaler, omfattas.
Jag skadar mig på en afterwork med mina kollegor
Det hörs kanske på namnet att här är man utanför jobbets domäner, så här gäller inte försäkringen.
Jag bränner mig på jobbkaffet
Om du befinner dig i arbetsgivarens lokaler och bränner dig på kaffet, halkar på väg till kaffeautomaten eller gör illa dig så är det att betrakta som olycksfall i arbetet. Kraven handlar hela tiden om att hitta ett samband mellan arbetet och den skada du råkat ut för.
Jag bryter benet på en kickoff med kollegorna
Är det schemalagda programpunkter, förväntas du delta i alla aktiviteter eller är det frivilligt? Räknar chefen med att du ska vara på plats och utföra vissa sysslor så kan man generellt säga att försäkringsskyddet gäller.
Sammanfattningsvis kan man säga att vad du utför för sysslor när skadan inträffar har stor betydelse för om arbetsskadeförsäkringen gäller eller inte. Det är underordnat vilken veckodag det är, var du befinner dig eller vad klockan är.
Källa: Per Winberg, utbildningsledare på Afa Försäkring.
