Eftersom så få personer ansöker om ersättning för sina skador i arbetet så kostar skyddet snart ingenting för staten. På tio år har anslagen till Försäkringskassan halverats. En summa som inte speglar verklighetens behov.

Läs mer: Arbetsskador snart gratis för staten

För 15 år sedan kostade arbetsskadeförsäkringen staten drygt sju miljarder kronor om året. Enligt Försäkringskassan landade utgifterna på omkring 3,3 miljarder kronor 2015, och beräknas minska ytterligare till 2,7 miljarder kronor 2019. Samtidigt har antalet anmälningar om arbetsskador ökat, men Försäkringskassans prövningar av livränta har minskat drastiskt. Det och flera andra punkter har fått regeringen att se över om försäkringen måste justeras för att fler ska omfattas.

– Vi ser att våra medlemmar har arbetsskador som de anmäler men inte får prövade. På så sätt kommer de aldrig in i försäkringen och får ersättning, säger Linda Wallin, förbundsjurist på Unionen.

Ett krav som blir svårt att uppfylla när det gäller arbetsskador är varaktighetskravet. Alltså att din arbetsskada inte bedöms bli bättre under ett helt år. Det är svårt för en läkare att uttala sig om din arbetsförmåga så långt in i framtiden, i synnerhet när det gäller psykiska diagnoser så som utmattningssyndrom. Det gör att personer med den diagnosen har svårt att komma in i försäkringen. Utredningen övervägde en förändring av det kravet, men kom fram till att det skulle bli för dyrt.

– Vi hade gärna sett att man ändrade kravet från tolv månader till sex månader för att undvika att fler gör rättsförluster. Men de här förslagen är så kallade noll-förslag, de får inte kosta någonting. Det är olyckligt att man låter sig begränsas av ekonomiska argument.

Unionen är positiv till flera av de förslag som regeringen har presenterat. Granskningar visar att Försäkringskassan ibland fattar beslut på bristfälliga eller ofullständiga underlag. Regeringen föreslår därför att kassan alltid ska inhämta ett läkarintyg för att se om varaktighetskravet är uppfyllt.

– Det här är bra för då kan Försäkringskassan ställa konkreta frågor om patienten. Många gånger är det svårt för en läkare att veta vad som efterfrågas i läkarintygen. Här får de vägledning, vilket vi tror kan få fler personer att uppfylla kraven och därmed få en prövning, säger Linda Wallin.

Ett annat förslag som kastades i sopkorgen för att det var för dyrt var att höja taket i försäkringen. Medianlönen bland Unionens medlemmar överstiger dagens 7,5 prisbasbelopp och man hade därför gärna sett en höjning till 10 prisbasbelopp, men utredningen hänvisar till att det finns utfyllnad i den kollektivavtalade försäkringen. Däremot föreslår man att arbetsskadelivräntan ska räknas efter inkomstindex i stället för särskilda indexeringstal som används i dag.

Ytterligare ett stort problem med dagens arbetsskadeförsäkring är att kvinnor har svårare att få sina arbetsskador godkända. I dag forskas det mindre på besvär som uppstår i typiskt kvinnodominerade yrken, och finns det ingen forskning som kan styrka sambandet mellan ditt arbete och din arbetsskada så är det svårt att få ekonomisk ersättning. Här föreslår utredningen att man ska lyfta fram ett konsensusdokument för att fånga upp områden där det saknas forskning av tillräcklig kvalitet men där det finns en gemensam bild mellan experter att skadlig påverkan kan förekomma. Man föreslår också att Inspektionen för socialförsäkringen ska ges i uppdrag att göra en jämställdhetsanalys av hur Försäkringskassan handlägger sina ärenden.

Ett annat dokument som ska göra Försäkringskassans handläggare mer samstämmiga är ett så kallat bedömningsstöd. Ett mått på vilken omfattning som krävs för att en arbetsbelastning ska vara skadlig. Ett förslag som kan ge både goda och dåliga effekter enligt Unionen.

– En fördel är att det blir en ökad transparens i försäkringen vilket kan leda till mer enhetliga och effektiva bedömningar. En fara är dock att försäkrade som har diagnoser som inte finns med i bedömningsstödet inte får sina skador godkända. En annan risk är att utrymmet för individuella bedömningar minskar.

Remisstiden för utredningen gick ut i slutet av sommaren. Om allt går enligt planerna klubbas förslagen igenom av riksdagen och kan bli verklighet i januari 2018.