Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I en rapport hävdar Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena, att de förändringar som gjorts i den statliga Arbetsskadeförsäkringen under de senaste tjugo åren medfört att allt färre beviljas ersättning från försäkringen.
Under 2019 beviljades 955 arbetsskadelivräntor, vilket är åtta gånger färre än 2007. Det trots att antalet som har skadats på jobbet har ökat stadigt sedan 2009, och nu dagligen är ungefär 130 personer.
Dessutom har arbetsskadelivräntan, som ska täcka hela inkomstförlusten, urholkats så att den för en genomsnittlig löntagare endast utgör cirka 80 procent av den tidigare lönen.
En orsak som Håkan Svärdman framhåller är arbetsskadeförsäkringens låga ersättningstak, en annan att livräntan beskattas högre än lön.
Visserligen kompenseras arbetsskadade som har kollektivavtal, som inkluderar de kollektivavtalade trygghetsförsäkringarna vid arbetsskada, så att de får 90 procent av inkomstförlusten. Men många, uppskattningsvis 460 000 anställda, omfattas inte heller av ett kollektivavtal och har därmed inte heller dessa kompletterande försäkringar.
Ett annat besvärande faktum är den brist i jämställdhet som flera utredningar har visat då man funnit att betydligt fler män än kvinnor har beviljats ersättning.
Med detta som bakgrund anser Håkan Svärdman att det finns ett akut behov av en genomgripande reformering av försäkringen. Något han menar att politikerna inte tar tillräckligt ansvar för.
Läs mer: Svagare skydd vid arbetsskada i hemmet
– Under de senaste fem åren har man tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag om hur arbetsskadeförsäkringen kan bli mer jämställd. I riksdagen har under samma tidsperiod endast en partimotion och ett par motioner från enskilda riksdagsledamöter haft yrkanden på förändringar i arbetsskadeförsäkringen, skriver han och fortsätter:
– Det är svårt att se en rimlig förklaring till varför staten försummar sitt ansvar för arbetsskadeförsäkring. Särskilt när konsekvensen blir att tusentals individer årligen berövas sin skadeståndsrättsliga ersättning.
För att råda bot på detta föreslår Håkan Svärdman bland annat att det införs en lag om obligatorisk arbetsskadeförsäkring, som ett komplement till den allmänna sjukförsäkringen. På så vis skulle både de anställda som omfattas av kollektivavtal och de som inte gör det få en jämlik och högre ersättning.
En reform som Forena uppskattar kommer kosta drygt 4,5 miljarder kronor.
– Detta bör bli en odramatisk reform för flertalet arbetsgivare och arbetstagare. I praktiken kommer det handla om att anpassa de kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringarna, som omfattar cirka 90 procent av alla anställda, för ett utvidgat åtagande. Medan övriga arbetsgivare måste däremot välja mellan att teckna ett kollektivavtal eller en försäkring hos ett godkänt försäkringsbolag, skriver Håkan Svärdman.
– Regeringen, som ytterst är ansvarig för missförhållandena i arbetsskadeförsäkringen, har en moralisk skyldighet att omgående tillsätta en utredning som påbörjar denna process.
Fotnot: Forena organiserar tjänstemän i försäkringsbranschen.
Även om du jobbar hemifrån har din arbetsgivare ansvar för sin arbetsmiljö. Men skulle du råka ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare. Är du på kontoret så täcks i princip allt som sker på betald arbetstid och inom kontorets väggar. Jobbar du hemma måste olyckan ha skett i ”påtagligt och direkt samband med det arbete som utförs”, vilket är betydligt svårare att bevisa. Det fick en tjänsteman som hade beordrats hemmajobb under smittspridningen av covid-19 erfara.
Medan mannen jobbade lossnade strömkabeln till hans dator och föll i golvet. När han böjde sig ner för att sätta i den, reste sig hans treårige son som lekte under bordet och mannen fick hans huvud på hakan vilket orsakade en tandskada. Eftersom skadan uppstått när han jobbade anmälde han det som en arbetsskada och Försäkringskassan gav honom rätt till ersättning för tandvårdskostnader.
Ett ombud för socialförsäkringen överklagade beslutet och menade att olyckshändelsen inte kunde skyllas på jobbet - alltså inte en arbetsskada. Det hela gick hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen som ändrade beslutet med motiveringen att olyckan hade med mannens privatliv att göra eftersom det var sin sons huvud han krockade med.
Lagstadgad försäkring
Den som drabbas av en arbetsskada kan ansöka om olika ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. De vanligaste är livränta (ersättning för inkomstförlust) och ersättning för kostnader (för tandvård, särskilda hjälpmedel eller sjukvård utomlands).
TFA
De allra flesta har även kollektivavtalad Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som ger extra ersättning om du skadar dig på jobbet, till eller från jobbet eller får en arbetssjukdom. TFA-avtalet är ett kollektivavtal som ger ekonomiskt skydd till den som råkar ut för en arbetsskada.
Det kan vara farligt att ta sig till och från jobbet. Under 2019 och 2020 inträffade över 15 000 sådana färdolycksfall, enligt en rapport från Afa Försäkring. I statistiken ingår inte bil- eller motorcykelolyckor eftersom sådana täcks av trafikskadeförsäkringen.
Bland unga i åldern 16-25 år är hot och våld det vanligaste färdolycksfallet. Det beror på att de oftare jobbar i yrken där man går hem sent på kvällen. På andra plats kommer olyckor med elsparkcyklar, enligt rapporten.
– Denna orsak till ett färdolycksfall har ökat för varje år de senaste åren, och särskilt i den yngre åldersgruppen, säger Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
Risken för att råka ut för ett färdolycksfall ökar med åren. Äldre råkar oftare ut för fallolyckor än yngre och skadar sig dessutom oftare när de ramlar. Det tar också längre tid för äldre att återhämta sig efter en olycka.
Kvinnor skadar sig oftare än män. Orsaken kan vara att de oftare går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet jämfört med män. Bland kvinnor är fallolyckor vanligare än cykelolyckor – bland män är förhållandet det omvända. Enligt Emil Askestad kan en förklaring till det vara att kvinnor oftare har hala skor med klackar.
I storstadsregionerna är cykelolyckor vanligast, medan fallolyckor dominerar i övriga landet. Det är farligast att ta sig till jobbet i Stockholms län, med Västerbotten på andra plats. Det beror på att det ofta är halt där på vintern, enligt Emil Askestad.
Antalet färdolyckor varierar över åren. En förklaring till det kan vara att vissa år domineras av snö och halka, medan andra är mildare och torrare. I statistiken finns dessutom en tydlig pandemieffekt: År 2020 arbetade många hemifrån och då minskade antalet färdolyckor rejält jämfört med året innan.
- Kostnader för läkarvård, sjukgymnastik och läkemedel.
- Sveda och värk om du är sjukskriven i mer än 30 dagar.
- Bestående fysiska och psykiska besvär.
- Vanprydande ärr.
- Förlust av tand.
Om godiset erbjuds på arbetsplatsen är det att betrakta som olycksfall i arbetet och då omfattas du av försäkringen. Skulle du däremot ta med dig godiset hem, eller att din chef skickar hem ett påskägg gäller det inte.
Finns det programpunkter som gäller till en viss tid så gäller försäkringsskyddet för den tiden. Då är det också underförstått att när programmet är slut, så är du på platsen under eget ansvar.
Om god fysik är av särskild vikt för att du ska kunna utföra dina arbetsuppgifter gäller försäkringen, till exempel för brandmän och poliser som behöver vara i fysisk form för att kunna utföra sitt jobb. Det räcker alltså inte med att säga att det är bra för arbetsgivaren att jag är frisk och vältränad. Men betald friskvårdstimme, på arbetstid i arbetsgivarens lokaler, omfattas.
Det hörs kanske på namnet att här är man utanför jobbets domäner, så här gäller inte försäkringen.
Om du befinner dig i arbetsgivarens lokaler och bränner dig på kaffet, halkar på väg till kaffeautomaten eller gör illa dig så är det att betrakta som olycksfall i arbetet. Kraven handlar hela tiden om att hitta ett samband mellan arbetet och den skada du råkat ut för.
Är det schemalagda programpunkter, förväntas du delta i alla aktiviteter eller är det frivilligt? Räknar chefen med att du ska vara på plats och utföra vissa sysslor så kan man generellt säga att försäkringsskyddet gäller.
Sammanfattningsvis kan man säga att vad du utför för sysslor när skadan inträffar har stor betydelse för om arbetsskadeförsäkringen gäller eller inte. Det är underordnat vilken veckodag det är, var du befinner dig eller vad klockan är.
Källa: Per Winberg, utbildningsledare på Afa Försäkring.