Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Varning för extraknäck

Nästan var tionde av alla som jobbar har ett extraknäck. Då finns det saker att tänka på - för att inte riskera anställningen eller a-kassan om du blir av med jobbet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Jonas Eriksson
När Mats Hammarin blev av med jobbet förlorade han också möjligheten att vara personlig assistent åt sin son vid sidan om. Han hade tjänat för mycket för att det skulle anses vara en bisyssla. Jonas Eriksson

För det första ska du vara medveten om att du inte omfattas av kollektiv­avtalet på den arbetsplats där du har ditt extraknäck. Därmed kan du inte heller dra nytta av avtalets försäkringar och tjänstepension.

- Då kan det vara bra att göra upp med arbetsgivaren där man har sin bisyssla så att det finns försäkringar som man omfattas av, säger Bo Hallberg, Unionens avtalsexpert.

I stället är det kollektivavtalet på den arbetsplats där du har din huvudsyssla som gäller.

Den viktigaste, och kanske även den mest självklara, regeln om bisysslor i avtalet är att du inte får be­driva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren där du har din huvudsakliga inkomst. En "god regel", heter det i avtalen, är att informera arbets­givaren och få till­åtelse först. Och det finns goda skäl att undersöka saken noga.

- Har man en konkurrerande verksamhet är det saklig grund för uppsägning och kan till och med vara grund för avsked om det är allvarligt, säger Bo Hallberg.

Inte heller närstående, exempelvis maka eller make, eller sambo, får be­driva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Men arbetsgivaren måste kunna visa att just den relatio­nen ger en konkurrensnackdel och riskerar att skada företaget.

Det finns ytterligare en regel att tänka på. Du får inte åta dig uppdrag som "kan inverka menligt" på jobbet.  Upp­drag kan, men behöver inte, betyda bisysslor som inbringar inkomst. Det kan lika gärna röra sig om ideella syss­lor. Du får exempelvis inte engagera dig som hockeytränare om resultatet blir att du inte orkar och hinner med ditt arbete.
"Tjänstemannen bör därför först samråda med arbetsgivaren", sägs det i avtalet.

Inom vissa yrken ställs det särskilda krav på val av bisysslor, bland annat inom media, eller ideella organisationer där de anställda syns i offentligheten eller kan sägas representera vissa idéer. Det skulle till exempel vara svårt att tänka sig en anställd på Amnesty som arbetade för vapenindustrin på helgerna. Eller att ett nyhetsankare på SVT extraknäckte som pressansvarig för ett företag eller politiskt parti.

Däremot finns det en bisyssla som ingen arbetsgivare kan neka dig att ägna dig åt. Du har alltid rätt att utföra förtroendeuppdrag i stat, kommun och fack.

Bisysslor

  • Runt nio procent av de sysselsatta i Sverige har en bisyssla, uppger SCB. Vanligast med bisysslor är det inom utbildningsväsendet samt inom vård och omsorg.
  • En rapport från Socialstyrelsen visar att var femte vuxen vårdar en anhörig. 100 000 människor har tvingats gå ned i arbetstid eller sluta arbeta för att de vårdar en anhörig, enligt samma rapport.

SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan