Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var går gränsen?

Måste du delta i en obligatorisk friskvårdstimme eller kurs på jobbet? Och vad händer om du struntar i att din arbetsgivare inför rökförbud? Det beror på, resonerar Unionens förbundsjurist Margareta Holmberg och väger skyldigheter mot individens frihet och rätten till privatliv.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Att du och dina kollegor tar en cigg under lunchrasten är svårt att förbjuda för er arbetsgivare. Colourbox

Hur långt din skyldighet och lojalitet gentemot en arbetsgivare sträcker sig är inte helt lätt att svara på. Varje enskilt fall är en avvägning mellan lojalitetsplikten, som ingår i anställningsavtalet, å ena sidan och rätten till ett privatliv å andra sidan.

– Det finns ingen bra reglering i Sverige i dag, utan man får luta sig mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, säger Margareta Holmberg, förbundsjurist på Unionen, som påpekar att konventionen visserligen gäller som lag men att Unionen vill se en lag i Sverige om personlig integritet i arbetslivet.

Rätten till ett privatliv gäller inte enbart efter arbetstid, du har rätt till en privat sfär även på jobbet.

Så kan du bli av med jobbet om du vägrar att delta i vissa moment eller bryter mot ett förbud? Svaret är: Det beror på …

 

Här är några exempel:

Obligatorisk friskvårdstimme

Din arbetsgivare inför en timme i veckan då alla anställda ska jogga tillsammans. Du känner dig dock inte bekväm med det eller kan av ett eller annat skäl inte delta i löpningen.

Föreslå för din arbetsgivare att du får ägna timmen åt någon annan aktivitet, friskvård är ett vitt begrepp! Även om ett sådant fall aldrig blivit prövat tror Margareta Holmberg att det ska mycket till för att räknas som arbetsvägran - och därmed i förlängningen vara skäl för uppsägning – om du inte deltar. Arbetsgivaren kan möjligen hänvisa till vad ni kommit överens om i anställningsavtalet och att man upprepade gånger påpekat att du ska vara med, men även då ligger en uppsägning långt bort.

– Man ska inte tvingas delta i träningsaktiviteter så länge det inte ingår i anställningen. Vad går vi åt för håll om arbetsgivare tar över ansvaret över vuxna människor och deras hälsa? Men en viss lyhördhet måste man så klart iaktta som arbetstagare.

Är ni på konferens där det ingår gruppträningar som alla förväntas delta i? Du kan vara skyldig att följa med men har du ingen lust att exempelvis vattengympa eller basta med dina kollegor kan det enligt Unionens uppfattning inte ses som arbetsvägran. Undviker du ständigt att delta i gruppaktiviteter kan det dock få andra konsekvenser som möten och diskussioner med chefen. Arbetsgivaren kan kanske påvisa att gruppen och ”lagandan” behöver stärkas och att det därför är ett problem att du aldrig är med. Försök hitta en kompromiss där du deltar utan att tumma på din integritet.

 

Obligatorisk kurs
Liknande resonemang gäller obligatoriska kurser. Arbetsgivaren kan säga att du är skyldig att delta men känner du dig obekväm med vissa moment ingår även det i den personliga sfären. Du kanske inte vill falla bakåt och lita på att dina kollegor tar emot dig, eller massera varandra i en ring?

I vissa fall kommer diskrimineringslagen in direkt och väger då tyngre än lojalitetsplikten. Det är aldrig tillåtet att missgynna någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

 

Rökförbud
Du är rökare och din arbetsgivare beslutar sig för att införa rökförbud under arbetstid.

Arbetsgivaren kan visserligen säga att du inte får gå ut och röka under arbetspasset eller att du inte får stå precis utanför ingången och röka. Men att du vill blossa efter arbetstid, eller under din lediga lunchtid, kan arbetsgivaren inte förbjuda enligt Margareta Holmberg och Unionen.

Möjligen kan arbetsgivaren ha åsikter om att du röker iförd företagets kläder eller logga. (Säg till exempel att du jobbar på en antirökorganisation.) Men Margareta Holmberg har svårt att se att det skulle vara saklig grund för uppsägning. Det kan dock finnas undantag i vissa speciella yrken eller om du vid upprepade tillfällen struntar i arbetsgivarens regler och röker ändå.

Arbetsdomstolen har dock aldrig prövat arbetsgivarens rätt att förbjuda dig att varken röka eller snusa på jobbet.

 

Snusförbud
Unionens hållning är att snusande tillhör privatlivet och att arbetsgivaren därmed inte kan lägga sig i det.

Frågan om snus- och rökförbud har hittills främst varit aktuell inom sjukvården.

Läs mer: Hälsohets hotar anställdas integritet

Lojalitetsplikt:

Lojalitetsplikten ses som en naturlig del av det anställningsavtal som en arbetstagare skriver på i början av en anställning. Arbetsdomstolen har slagit fast att arbetstagarens lojalitetsplikt ingår som ett led i anställningsavtalet oavsett om plikten uttryckligen omnämns i avtalet eller inte.

Sverige har en mycket stark syn på lojalitetsplikt. I många andra europeiska länder finns lagar som tillvaratar individens frihet och rättigheter, medan vi i Sverige får förlita oss på konventionen om mänskliga rättigheter.

Om inget annat anges upphör ofta lojalitetsplikten vid anställningen slut. Tystnadsplikten, som ses som en förlängning av lojalitetsplikten, upphör dock inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger Lena Isenstam. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten