En civilingenjör som är född i ett annat land tjänar i genomsnitt 9 000 mindre än sin kollega, född i Sverige, visar en undersökning som TCO gjort.<br />
Publicerad
Invandrade svenskar lönediskrimineras. Med hänsyn tagen till ålder, kön och utbildningsnivå kvarstår en skillnad på tusentals kronor för vissa yrkesgrupper. Allra värst är det bland civilingenjörer. Där tjänar den som är född i Sverige 9 363 kronor mer i månaden. Om man dessutom räknar med dem som är utbildade civilingenjörer, men som arbetar med annat ökar skillnaden till 15 864 kronor. Men det främsta problemet för utlandsfödda är att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden. - Den absolut avgörande frågan är om man har eller inte har arbete, anser TCO:s ordförande Sture Nordh. Han menar att facket borde få större inflytande i rekryteringsprocessen - Jag är väl den enda nu levande personen som tror på planer, men man kan lika gärna kalla dem mål. Jag anser att man genom avtal kan upprätta mångfaldsplaner. Vi måste hitta förutsättningar att gynna minoriteter. Paki Holvander är mångfaldskonsult i Norrtälje kommun, och har varit med och avidentifierat ansökningshandlingar för att öka utlandsföddas möjligheter att åtminstone komma på anställningsintervju. - Det räcker inte med att anställa Sofia från Afrika som är rullstolsbunden och lesbisk och luta sig tillbaka och känna att "nu har vi mångfald, nu har vi täckt in det mesta och vi fick mycket för pengarna". Man måste se över befordringsprocessen också. TCO:s undersökning ger henne rätt. Det är betydligt svårare för utlandsfödda svenskar att nå en chefsposition. Runt 6 procent av de inrikes födda som har lönearbete är chefer, medan cirka 1,5 procent av de utlandsfödda är det.
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nyttit-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Arbetsdomstolen kan få mer pengar
Men nu kan Kollega avslöja att regeringentittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:
”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.
AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader. Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen: – Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
Konsekvenserna oroar Unionen
Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
Malin Wulkan.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.
”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”
Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk. – Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan. – Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.
Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen. – Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.
Almega: Ökat tryck på uppgörelser
En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
Jonas Stenmo Foto: Almega
– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.
Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.
Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans. Källa: AD
Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem
En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022.
I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.
Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las – lagen om anställningsskydd.
Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom.
"Stannar mellan parterna"
Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen.
Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.
– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.