Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer gymföretag för avskedande

Till en början fungerade samarbetet med den nya gymägaren bra. Men ett halvår senare hävdade arbetsgivaren att mannens anställningsavtal inte gällde och avskedade honom. Nu stämmer Unionen gymföretaget i tingsrätten och kräver ett skadestånd på drygt 140 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad
Johan Engman/TT
Johan Engman/TT

När den 25-årige mannen började arbeta i receptionen på ett gym 2010 hade han först några visstidsanställningar. I slutet av 2013 blev han dock tillsvidareanställd som medlemsrådgivare med 36-timmarsvecka.

I början av 2014 köptes bolaget av en gymkedja och vid övertagandet av verksamheten fick mannen lagenligt samma anställningsvillkor hos den nye ägaren. Till en början fungerade allting bra men efter några månader upplevde mannen att bolagets representanter var otrevliga mot honom. Vid ett möte i våras försökte sedan platschefen få 25-åringen att själv säga upp sig.

När han vägrade göra det meddelade arbetsgivaren Unionen att mannen skulle avskedas. Efter en förhandling framgick att bolaget inte ansåg att man hade något bindande anställningsavtal då han ”svikligt förlett” bolaget i samband med verksamhetsövergången.

Arbetsgivaren försöker då luta sig mot en paragraf i avtalslagen, enligt vilken en domstol kan ogiltigförklara ett avtal om det har ingåtts på felaktiga grunder, som att en anställd ljugit om något.

Förbundsjuristen Ola Sundström, som företräder 25-åringen i tingsrätten, vet ännu inte säkert varför arbetsgivaren hävdar att mannen har gjort sig skyldig till något sådant.

- Det får de ju svara på i sitt svaromål till tingsrätten. Men om jag har förstått rätt så handlar det om att hans tidigare arbetsgivare ska ha ingett ett felaktigt anställningsavtal vid förhandlingarna om en övergång av verksamheten. Att man uppgett att han haft en tillsvidareanställning fast han bara haft flera visstidsanställningar.

Men då är det ju i så fall den förra arbetsgivaren som gjort fel?
- Ja, och det är en sak vi kommer att hävda, säger Ola Sundström.

Unionen menar att anställningsavtalet är giltigt och går nu till tingsrätten för att få saken prövad. Eftersom man anser att arbetsgivaren gjort fel när man avskedat mannen, trots att det inte fanns grund ens för en uppsägning, kräver man att bolaget ska betala ett totalt skadestånd på drygt 140 000 kronor. Förbundet vill också att företaget ger mannen kompensation för den lön han fick som var lägre än den han hade rätt till enligt anställningsavtalet.

Övergång av verksamhet

  • När en arbetsgivare säljer sin verksamhet har de anställda laglig rätt att följa med till den nya arbetsgivaren där de också har rätt till samma anställningsvillkor som tidigare. Om den nya arbetsgivaren vill förändra villkoren måste denne komma överens med den berörda om nya villkor eller säga upp anställningsavtalet för omreglering. Vid en sådan uppsägning av avtalet gäller regler om uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen är många anställningsvillkor reglerade i avtalet i stället för i det individuella anställningsavtalet. De kollektivavtalade villkoren fortsätter då att gälla hos den nya arbetsgivaren i ett år efter övergången. Undantagen är om avtalet löper ut innan dess eller om arbetsgivaren och den fackliga organisationen träffar ett nytt kollektivavtal under ettårsperioden.
  • Om den nya arbetsgivaren har kollektivavtal sedan tidigare som kan gälla för den personal som följt vid övergången kommer också dessa anställda att omfattas av anställningsvillkoren i detta kollektivavtal efter ettårsperioden.
  • Vissa anställningsförmåner, som lunchkuponger, hos den gamla arbetsgivaren kan dock försvinna direkt vid övergången, om de är så kallade ensidigt reglerade förmåner, vilket innebär att arbetsgivaren ensidigt kan välja att ta bort dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Ingenjör avskedades efter tvist om föräldraledighet

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.

Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen

Kvinnan sades upp efter att arbetsgivaren blev varse att hon häktats för mordförsök på sin man. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot las. Claudio Bresciani/TT

Det var i slutet av juni som kvinnan dömdes till 12 års fängelse för försök till mord, efter att ha förgiftat sin man med d-vitamin och kalcium. I mitten av juli sades hon upp från sin tjänst på Google, med hänvisning till domen i tingsrätten. 

Men kvinnan överklagade och vill nu även ha sin tjänst tillbaka. 

Filip Vujcic

Hon är dömd i första instans, men det har överklagats och är inte slutgiltigt. Vi gick vidare med en stämning om ogiltigförklarande av uppsägning snabbt eftersom preskriptionsfristen är kort och höll på att löpa ut, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan i tingsrätten, där tvisten om uppsägningen äger rum.



Om kvinnan döms även i hovrätten, läggs stämningen ned då?

– Det tar vi ställning till då. 

Unionen stämmer Google på sammanlagt 135 000 kronor i ersättning för brott mot las. 

Kollega har sökt Google för en kommentar.