Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer färre

Nya regler, högkonjunktur och avtalsrörelse kan vara orsaken till att färre företag stäms av Unionen i år.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta stämningarna handlar om att man inte fått ut någon lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.

Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket de senaste åren och antalet medlemmar som vet sina rättigheter har ökat. Men i år går man emot trenden. Ett 50-tal färre stämningar har lämnats till Arbetsdomstolen och tingsrätterna i år jämfört med förra året.

– Det är en tydlig skillnad. Jag tror att det beror på flera olika saker. Dels har det varit högkonjunktur och ju bättre det går med ekonomin, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Förmodligen har företagen lättare att hitta lösningar när det går bra och måhända uppstår färre tvister av det. Sedan har det också varit avtalsrörelse och då kommer de förhandlingarna i första hand. Det betyder inte att man inte får hjälp i enskilda ärenden, men det kan ibland ta lite längre tid innan förhandlingen avslutas, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.

En tredje förklaring kan vara de nya regler som kom kring medlemmars rätt till förhandlings- och rättshjälp förra året. Tidigare har man som medlem kunnat få rättshjälp efter tre månader, även med ärenden som uppstått precis när man gick med i facket. 2016 ändrade man reglerna så att man endast har rätt att bli företrädd vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att du gått med i Unionen. Det är alltså en karenstid de första månaderna.

Att juridiska sektionen på Unionen får färre ärenden från förhandlingssekionen och regionkontoren behöver inte betyda att även förhandlingarna blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol som kräver både tid och ork.

– Visst är den bästa lösningen om man kan hitta ett sätt att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sen är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.

Hittills i år har Unionen lämnat in 106 stämningsansökningar till domstol. Då är dock inte december månad slut än. Förra året fick man in 149 och 2015 sammanlagt 185.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.