Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer färre

Nya regler, högkonjunktur och avtalsrörelse kan vara orsaken till att färre företag stäms av Unionen i år.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta stämningarna handlar om att man inte fått ut någon lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.

Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket de senaste åren och antalet medlemmar som vet sina rättigheter har ökat. Men i år går man emot trenden. Ett 50-tal färre stämningar har lämnats till Arbetsdomstolen och tingsrätterna i år jämfört med förra året.

– Det är en tydlig skillnad. Jag tror att det beror på flera olika saker. Dels har det varit högkonjunktur och ju bättre det går med ekonomin, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Förmodligen har företagen lättare att hitta lösningar när det går bra och måhända uppstår färre tvister av det. Sedan har det också varit avtalsrörelse och då kommer de förhandlingarna i första hand. Det betyder inte att man inte får hjälp i enskilda ärenden, men det kan ibland ta lite längre tid innan förhandlingen avslutas, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.

En tredje förklaring kan vara de nya regler som kom kring medlemmars rätt till förhandlings- och rättshjälp förra året. Tidigare har man som medlem kunnat få rättshjälp efter tre månader, även med ärenden som uppstått precis när man gick med i facket. 2016 ändrade man reglerna så att man endast har rätt att bli företrädd vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att du gått med i Unionen. Det är alltså en karenstid de första månaderna.

Att juridiska sektionen på Unionen får färre ärenden från förhandlingssekionen och regionkontoren behöver inte betyda att även förhandlingarna blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol som kräver både tid och ork.

– Visst är den bästa lösningen om man kan hitta ett sätt att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sen är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.

Hittills i år har Unionen lämnat in 106 stämningsansökningar till domstol. Då är dock inte december månad slut än. Förra året fick man in 149 och 2015 sammanlagt 185.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten