Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer färre

Nya regler, högkonjunktur och avtalsrörelse kan vara orsaken till att färre företag stäms av Unionen i år.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta stämningarna handlar om att man inte fått ut någon lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.

Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket de senaste åren och antalet medlemmar som vet sina rättigheter har ökat. Men i år går man emot trenden. Ett 50-tal färre stämningar har lämnats till Arbetsdomstolen och tingsrätterna i år jämfört med förra året.

– Det är en tydlig skillnad. Jag tror att det beror på flera olika saker. Dels har det varit högkonjunktur och ju bättre det går med ekonomin, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Förmodligen har företagen lättare att hitta lösningar när det går bra och måhända uppstår färre tvister av det. Sedan har det också varit avtalsrörelse och då kommer de förhandlingarna i första hand. Det betyder inte att man inte får hjälp i enskilda ärenden, men det kan ibland ta lite längre tid innan förhandlingen avslutas, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.

En tredje förklaring kan vara de nya regler som kom kring medlemmars rätt till förhandlings- och rättshjälp förra året. Tidigare har man som medlem kunnat få rättshjälp efter tre månader, även med ärenden som uppstått precis när man gick med i facket. 2016 ändrade man reglerna så att man endast har rätt att bli företrädd vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att du gått med i Unionen. Det är alltså en karenstid de första månaderna.

Att juridiska sektionen på Unionen får färre ärenden från förhandlingssekionen och regionkontoren behöver inte betyda att även förhandlingarna blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol som kräver både tid och ork.

– Visst är den bästa lösningen om man kan hitta ett sätt att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sen är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.

Hittills i år har Unionen lämnat in 106 stämningsansökningar till domstol. Då är dock inte december månad slut än. Förra året fick man in 149 och 2015 sammanlagt 185.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.