Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämde färre företag 2019

Fler ärenden kom in till Unionens jurister 2019, men färre arbetsgivare blev stämda. En trolig orsak är att fler tvister löser sig på förhandlingsbordet.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Unionen lämnade in 87 stämningar under 2019. Claudio Bresciani/TT

Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta av stämningarna handlar om att man inte fått ut rätt lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.

Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket och att antalet medlemmar som vet sina rättigheter ökat. De senaste åren har trenden vänt, färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat.

– Det har flera orsaker. Framför allt är det många ärenden som löser sig längs vägen, på förhandlingsbordet. Det har också varit högkonjunktur och ju bättre ekonomi, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Antalet tvister som rör arbetsbristuppsägningar minskar då normalt och även antalet konkurser. Det torde även i andra tvistetyper vara lättare att komma överens och hitta lösningar i goda tider, säger Malin Wulkan, tf chefsjurist på Unionen.

Läs mer: Två miljoner till Unionens medlemmar

En tidigare förklaring på det minskade antalet stämningar har varit den regel som kom för några år sedan, som innebar att man som medlem endast hade rätt till förhandlings- och rättshjälp vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att man gått med i facket. Men de reglerna är väl förankrade nu och bör inte ha påverkat siffrorna i så stor utsträckning.

– Det handlade nog mer om en övergångsperiod, men jag tror inte att det har så stor betydelse som orsak till 2019 års antal stämningar, säger Malin Wulkan.

Under 2019 lämnade Unionen in 87 stämningar. Tittar man på vad det är för typ av ärenden som Unionen får in är det fortsatt en mix av lönefordringar, anställningsskyddsfrågor, tolkning av kollektivavtal och brott mot mbl, medbestämmandelagen. Men 2019 var det framför allt två saker som stack ut: något fler avsked och fler företagsrekonstruktioner.

– Konjunkturen börjar svikta, vilket kan vara en orsak. Tidigare har vi sett stora rekonstruktioner som Saab och Stampen, men nu är det även mindre företag som ansöker om det. Det råder en del oklarheter kring regelverket kring rekonstruktioner och vi kommer troligen att få se avgöranden i högre instans framöver, säger Malin Wulkan.

Att juridiska sektionen på Unionen stämmer färre företag än tidigare år betyder inte att förhandlingarna har blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol, vilket kräver både tid och ork.

– Visst är den bästa lösningen att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sedan är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.