Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämde färre företag 2019

Fler ärenden kom in till Unionens jurister 2019, men färre arbetsgivare blev stämda. En trolig orsak är att fler tvister löser sig på förhandlingsbordet.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Unionen lämnade in 87 stämningar under 2019. Claudio Bresciani/TT

Sedan Unionen bildades har antalet tvister mot arbetsgivare ökat stadigt. De allra flesta av stämningarna handlar om att man inte fått ut rätt lön. Andra vanliga orsaker är turordningsbrott och att man blivit felaktigt uppsagd eller avskedad.

Orsakerna till tidigare ökningar har varit flera. En är att förbundet har vuxit mycket och att antalet medlemmar som vet sina rättigheter ökat. De senaste åren har trenden vänt, färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat.

– Det har flera orsaker. Framför allt är det många ärenden som löser sig längs vägen, på förhandlingsbordet. Det har också varit högkonjunktur och ju bättre ekonomi, desto färre tvister om anställningsskydd får vi in. Antalet tvister som rör arbetsbristuppsägningar minskar då normalt och även antalet konkurser. Det torde även i andra tvistetyper vara lättare att komma överens och hitta lösningar i goda tider, säger Malin Wulkan, tf chefsjurist på Unionen.

Läs mer: Två miljoner till Unionens medlemmar

En tidigare förklaring på det minskade antalet stämningar har varit den regel som kom för några år sedan, som innebar att man som medlem endast hade rätt till förhandlings- och rättshjälp vid tvistefrågor som uppstått tre månader efter det att man gått med i facket. Men de reglerna är väl förankrade nu och bör inte ha påverkat siffrorna i så stor utsträckning.

– Det handlade nog mer om en övergångsperiod, men jag tror inte att det har så stor betydelse som orsak till 2019 års antal stämningar, säger Malin Wulkan.

Under 2019 lämnade Unionen in 87 stämningar. Tittar man på vad det är för typ av ärenden som Unionen får in är det fortsatt en mix av lönefordringar, anställningsskyddsfrågor, tolkning av kollektivavtal och brott mot mbl, medbestämmandelagen. Men 2019 var det framför allt två saker som stack ut: något fler avsked och fler företagsrekonstruktioner.

– Konjunkturen börjar svikta, vilket kan vara en orsak. Tidigare har vi sett stora rekonstruktioner som Saab och Stampen, men nu är det även mindre företag som ansöker om det. Det råder en del oklarheter kring regelverket kring rekonstruktioner och vi kommer troligen att få se avgöranden i högre instans framöver, säger Malin Wulkan.

Att juridiska sektionen på Unionen stämmer färre företag än tidigare år betyder inte att förhandlingarna har blivit färre. Många ärenden kan ha lösts på lokal och central nivå. Och det är egentligen en bättre lösning än att gå till domstol, vilket kräver både tid och ork.

– Visst är den bästa lösningen att komma överens innan det går så långt som till domstol. Sedan är det inte alltid möjligt och då måste man titta på andra alternativ. Men även i merparten av alla ärenden som går till domstol träffar vi en överenskommelse någonstans på vägen innan domstolen behöver avgöra saken, säger Malin Wulkan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.