Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den 25 januari kom det aldrig någon lön till de anställda på Polardörren i Piteå. Företaget ingår i Forshedagruppen som gick i konkurs månaden innan, skriver tidningen Dagens Arbete.
Polardörren omfattades inte av konkursen men eftersom hela styrelsen avgått fanns inte längre någon firmatecknare och därmed uteblev lönerna.
Inte heller i februari blev det någon lön för de tio anställda.
– Folk börjar känna lite desperation nu. Vissa bär ju eget hushåll med barn och då blir det ett stort tapp i ekonomin, säger Frida Westin, klubbordförande för GS-facket, till Dagens Arbete.
Tillsammans med sina fackförbund, Unionen och GS, begärde därför de anställda Polardörren i konkurs.
Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.
De flesta ansökningar om konkurs som Unionen lämnar in godkänns, enligt Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.
– Jag har inga exakta siffror på det, men min gissning är att mellan 70 och 90 procent av de konkursansökningar vi lämnar in godkänns.
– Ibland finns redan en ansökan om konkurs från exempelvis Skatteverket, andra fordringsägare eller andra fackförbund. Om annans ansökan om konkurs godkänns prövas inte vår ansökan. Ibland händer det också att arbetsgivaren faktiskt betalar lönefordringarna och då återkallar vi vår ansökan säger han.
Att den statliga lönegarantin bara täcker löner upp till tre månader bakåt gör att det kan vara bråttom med konkursansökan. När en arbetsgivare begär sig själv i konkurs kan tingsrätten oftast besluta om konkurs samma dag. Om någon begär någon annan i konkurs kallar tingsrätten till förhandling inom två veckor.
– Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det inte kan betala sina skulder. Att arbetsgivare ändå inte gör det kan bero på att de räknar med eller hoppas på att kunna lösa finansieringen och rädda företaget genom exempelvis ett lån eller nyemission. Det förekommer också att små arbetsgivare saknar kunskap om vilka skyldigheter de har. Andra är oseriösa och struntar helt enkelt i sina skyldigheter, säger Filip Vujcic.
Forshedagruppen och Polardörren är inte ensamma om att ha det tufft. I januari gick 1 110 företag i konkurs. Det är en ökning med 57 procent jämfört med januari förra året.
Även Unionen märker av de dåliga tiderna.
– 2020 begärde vi 72 företag i konkurs. Då var det covid och kris vilket ökade antalet konkursansökningar. Året efter var det 49 konkursansökningar och 2022 42. Förra året begärde vi 70 företag i konkurs. Då var inflationen och räntorna höga.
– Ytterligare en förklaring är att vi fick ny lagstiftning förra året som gör det svårare att få en rekonstruktion beviljad. Syftet är att hindra oseriösa företagare från att inleda en rekonstruktionsprocess.
När en konkurs är beviljad är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och länsstyrelsen som betalar ut pengar. Exakt hur lång tid det tar varierar, men det dröjer minst en månad.
En anställd har rätt att lämna jobbet direkt om lönen inte betalas ut, om det står klart att den uteblivna lönen inte beror på någon form av misstag.
Kollega var i kontakt med några av de anställda på Polardörren i början av mars. De vill inte vara med på någon intervju, men sa då att situationen var oförändrad.
Kontakta din arbetsgivare och fråga varför lönen uteblivit.
Om det inte handlar om administrativt strul kontaktar du Unionen för att få hjälp att driva in lönen.
Unionen skickar då ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen.
Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning.
Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
