Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen begär fler företag i konkurs

Det märks att det är dåliga tider. Förra året begärde Unionen 72 företag i konkurs – året innan var siffran 42. Syftet är att se till att medlemmarna får ut sina löner.
David Österberg Publicerad
En pil som pekar uppåt, till vänster. Till höger en bild på Polardörrens fasad.
Trenden med ökande konkurser som började hösten 2022 fortsätter. I januari gick 1 110 företag i konkurs - en ökning med 57 procent jämfört med januari 2023. Det är det högsta antalet konkurser i januari månad sedan 1997. Foto: Colourbox/Joel Gustafsson/Piteå-Tidningen.

Den 25 januari kom det aldrig någon lön till de anställda på Polardörren i Piteå. Företaget ingår i Forshedagruppen som gick i konkurs månaden innan, skriver tidningen Dagens Arbete. 

Polardörren omfattades inte av konkursen men eftersom hela styrelsen avgått fanns inte längre någon firmatecknare och därmed uteblev lönerna.

Inte heller i februari blev det någon lön för de tio anställda.

– Folk börjar känna lite desperation nu. Vissa bär ju eget hushåll med barn och då blir det ett stort tapp i ekonomin, säger Frida Westin, klubbordförande för GS-facket, till Dagens Arbete.

Tillsammans med sina fackförbund, Unionen och GS, begärde därför de anställda Polardörren i konkurs. 

Syftet med att begära ett företag i konkurs är att se till att de anställda får pengar via den statliga lönegarantin. När företaget är i konkurs eller under rekonstruktion kan lönegarantin ersätta löner upp till tre månader bakåt, räknat från när konkursansökan lämnades in.

Statlig lönegaranti vid konkurs

De flesta ansökningar om konkurs som Unionen lämnar in godkänns, enligt Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

– Jag har inga exakta siffror på det, men min gissning är att mellan 70 och 90 procent av de konkursansökningar vi lämnar in godkänns. 

– Ibland finns redan en ansökan om konkurs från exempelvis Skatteverket, andra fordringsägare eller andra fackförbund. Om annans ansökan om konkurs godkänns prövas inte vår ansökan. Ibland händer det också att arbetsgivaren faktiskt betalar lönefordringarna och då återkallar vi vår ansökan säger han.

Att den statliga lönegarantin bara täcker löner upp till tre månader bakåt gör att det kan vara bråttom med konkursansökan. När en arbetsgivare begär sig själv i konkurs kan tingsrätten oftast besluta om konkurs samma dag. Om någon begär någon annan i konkurs kallar tingsrätten till förhandling inom två veckor.

– Ett aktiebolag ska försättas i konkurs om det inte kan betala sina skulder. Att arbetsgivare ändå inte gör det kan bero på att de räknar med eller hoppas på att kunna lösa finansieringen och rädda företaget genom exempelvis ett lån eller nyemission. Det förekommer också att små arbetsgivare saknar kunskap om vilka skyldigheter de har. Andra är oseriösa och struntar helt enkelt i sina skyldigheter, säger Filip Vujcic.

Kraftig ökning av konkurser

Forshedagruppen och Polardörren är inte ensamma om att ha det tufft. I januari gick 1 110 företag i konkurs. Det är en ökning med 57 procent jämfört med januari förra året. 

Även Unionen märker av de dåliga tiderna.

– 2020 begärde vi 72 företag i konkurs. Då var det covid och kris vilket ökade antalet konkursansökningar. Året efter var det 49 konkursansökningar och 2022 42. Förra året begärde vi 70 företag i konkurs. Då var inflationen och räntorna höga.

– Ytterligare en förklaring är att vi fick ny lagstiftning förra året som gör det svårare att få en rekonstruktion beviljad. Syftet är att hindra oseriösa företagare från att inleda en rekonstruktionsprocess.

Rätt att lämna om lönen uteblir

När en konkurs är beviljad är det konkursförvaltaren som beslutar om lönegarantin och länsstyrelsen som betalar ut pengar. Exakt hur lång tid det tar varierar, men det dröjer minst en månad.

En anställd har rätt att lämna jobbet direkt om lönen inte betalas ut, om det står klart att den uteblivna lönen inte beror på någon form av misstag.

Kollega var i kontakt med några av de anställda på Polardörren i början av mars. De vill inte vara med på någon intervju, men sa då att situationen var oförändrad.

SÅ GÖR DU OM DU INTE FÅR UT DIN LÖN

Kontakta din arbetsgivare och fråga varför lönen uteblivit. 

Om det inte handlar om administrativt strul kontaktar du Unionen för att få hjälp att driva in lönen.  

Unionen skickar då ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. 

Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. 

Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.