För illojalitet och utnyttjande av företagshemligheter dömer Arbetsdomstolen honom att betala 150 000 kronor till sin tidigare arbetsgivare.
Mannen jobbade sedan juni 2002 på Lernia i Kalmar. Efter ett år började planerna på ett eget företag ta form. Affärsidén var densamma som Lernias - att hyra ut personal. När det var klart med det nya bolaget sade mannen upp sig, men den tidigare arbetsgivaren menar att han handlade illojalt genom att starta upp konkurrerande verksamhet redan under uppsägningstiden. Dessutom anser Lernia att den tidigare anställde utnyttjat företagshemligheter när han försökte rekrytera medarbetare, samt att han slutit avtal med en kund, och därmed berövat Lernia kontraktet.
Arbetsdomstolen instämmer med arbetsgivaren utom på den sista punkten, där domstolen anser det klarlagt att kunden inte hade för avsikt att fortsätta samarbetet. AD sänker därmed det skadestånd som tingsrätten tidigare beslutade om från 400 000 till 150 000 kronor.
- Rent rättsligt förstår jag AD:s dom. Däremot anser jag att skadeståndsnivån i lagen om företagshemligheter är för hög. Om man jämför med vad en arbetsgivare tvingas betala i allmänt skadestånd för en felaktig uppsägning, mellan 50 000 och 75 000, eller för ett felaktigt avskedande upp till 100 000 kronor, så finns det ingen balans. En individ är beroende av sitt arbete och drabbas på ett helt annat sätt än ett företag av skadestånd. Speciellt om domstolen, som i det här fallet, anser att företaget inte har lidit någon ekonomisk skada på grund av den anställdes förfarande, säger Ulf Åkesson, Sifs jurist.
Sifmedlemmen dömdes också att betala motpartens rättegångskostnader, enligt AD:s beräkningsgrunder drygt 66 000 kronor. Men det är en kostnad som Sif står för.
Enligt Ulf Åkesson förberedde han medlemmen på att AD kunde döma honom att betala skadestånd.
- Oh ja. Det finns tidigare domar, också i bemanningsbranschen.
Han betonar vikten av att anställda gör allt för att försäkra sig om att inte hamna i en liknande situation.
- Man ska på lämpligt sätt informera arbetsgivaren om det företag man tänker starta är en konkurrerande verksamhet. Man ska inte använda sig av företagsspecifik information och absolut inte använda kundlistor och så vidare. Över huvud taget ingen information som arbetsgivaren använder i sin kommersiella verksamhet. Om man gör fel kan det få oerhörda konsekvenser.
LINDA SVENSSON
Mannen jobbade sedan juni 2002 på Lernia i Kalmar. Efter ett år började planerna på ett eget företag ta form. Affärsidén var densamma som Lernias - att hyra ut personal. När det var klart med det nya bolaget sade mannen upp sig, men den tidigare arbetsgivaren menar att han handlade illojalt genom att starta upp konkurrerande verksamhet redan under uppsägningstiden. Dessutom anser Lernia att den tidigare anställde utnyttjat företagshemligheter när han försökte rekrytera medarbetare, samt att han slutit avtal med en kund, och därmed berövat Lernia kontraktet.
Arbetsdomstolen instämmer med arbetsgivaren utom på den sista punkten, där domstolen anser det klarlagt att kunden inte hade för avsikt att fortsätta samarbetet. AD sänker därmed det skadestånd som tingsrätten tidigare beslutade om från 400 000 till 150 000 kronor.
- Rent rättsligt förstår jag AD:s dom. Däremot anser jag att skadeståndsnivån i lagen om företagshemligheter är för hög. Om man jämför med vad en arbetsgivare tvingas betala i allmänt skadestånd för en felaktig uppsägning, mellan 50 000 och 75 000, eller för ett felaktigt avskedande upp till 100 000 kronor, så finns det ingen balans. En individ är beroende av sitt arbete och drabbas på ett helt annat sätt än ett företag av skadestånd. Speciellt om domstolen, som i det här fallet, anser att företaget inte har lidit någon ekonomisk skada på grund av den anställdes förfarande, säger Ulf Åkesson, Sifs jurist.
Sifmedlemmen dömdes också att betala motpartens rättegångskostnader, enligt AD:s beräkningsgrunder drygt 66 000 kronor. Men det är en kostnad som Sif står för.
Enligt Ulf Åkesson förberedde han medlemmen på att AD kunde döma honom att betala skadestånd.
- Oh ja. Det finns tidigare domar, också i bemanningsbranschen.
Han betonar vikten av att anställda gör allt för att försäkra sig om att inte hamna i en liknande situation.
- Man ska på lämpligt sätt informera arbetsgivaren om det företag man tänker starta är en konkurrerande verksamhet. Man ska inte använda sig av företagsspecifik information och absolut inte använda kundlistor och så vidare. Över huvud taget ingen information som arbetsgivaren använder i sin kommersiella verksamhet. Om man gör fel kan det få oerhörda konsekvenser.
LINDA SVENSSON
