Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvingas böta för utnyttjande av företagshemligheter

En Sifmedlem startade eget företag som konkurrerade med arbetsgivaren medan han fortfarande var anställd. Dessutom försökte han på arbetstid värva medarbetare till det nya företaget. <br />
Publicerad
För illojalitet och utnyttjande av företagshemligheter dömer Arbetsdomstolen honom att betala 150 000 kronor till sin tidigare arbetsgivare.
Mannen jobbade sedan juni 2002 på Lernia i Kalmar. Efter ett år började planerna på ett eget företag ta form. Affärsidén var densamma som Lernias - att hyra ut personal. När det var klart med det nya bolaget sade mannen upp sig, men den tidigare arbetsgivaren menar att han handlade illojalt genom att starta upp konkurrerande verksamhet redan under uppsägningstiden. Dessutom anser Lernia att den tidigare anställde utnyttjat företagshemligheter när han försökte rekrytera medarbetare, samt att han slutit avtal med en kund, och därmed berövat Lernia kontraktet.
Arbetsdomstolen instämmer med arbetsgivaren utom på den sista punkten, där domstolen anser det klarlagt att kunden inte hade för avsikt att fortsätta samarbetet. AD sänker därmed det skadestånd som tingsrätten tidigare beslutade om från 400 000 till 150 000 kronor.
- Rent rättsligt förstår jag AD:s dom. Däremot anser jag att skadeståndsnivån i lagen om företagshemligheter är för hög. Om man jämför med vad en arbetsgivare tvingas betala i allmänt skadestånd för en felaktig uppsägning, mellan 50 000 och 75 000, eller för ett felaktigt avskedande upp till 100 000 kronor, så finns det ingen balans. En individ är beroende av sitt arbete och drabbas på ett helt annat sätt än ett företag av skadestånd. Speciellt om domstolen, som i det här fallet, anser att företaget inte har lidit någon ekonomisk skada på grund av den anställdes förfarande, säger Ulf Åkesson, Sifs jurist.
Sifmedlemmen dömdes också att betala motpartens rättegångskostnader, enligt AD:s beräkningsgrunder drygt 66 000 kronor. Men det är en kostnad som Sif står för.
Enligt Ulf Åkesson förberedde han medlemmen på att AD kunde döma honom att betala skadestånd.
- Oh ja. Det finns tidigare domar, också i bemanningsbranschen.
Han betonar vikten av att anställda gör allt för att försäkra sig om att inte hamna i en liknande situation.
- Man ska på lämpligt sätt informera arbetsgivaren om det företag man tänker starta är en konkurrerande verksamhet. Man ska inte använda sig av företagsspecifik information och absolut inte använda kundlistor och så vidare. Över huvud taget ingen information som arbetsgivaren använder i sin kommersiella verksamhet. Om man gör fel kan det få oerhörda konsekvenser.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.