Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän åtalade efter dödsolycka

Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad 28 augusti 2002, kl 12:00
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare.
- Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson.
Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda.
Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar.
Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver.
- Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson.
Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan.
- Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon.
Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett.
- Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor.
Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger:
- VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra.
Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".

ANITA TÄPP



Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Söderberg Publicerad 30 september 2024, kl 13:08
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.

Arbetsrätt

Få miljöombyte på jobbet - utan att säga upp dig

Känns semestern avlägsen och står jobbet dig redan upp i halsen? Att säga upp sig kan vara vanskligt nu i lågkonjunktur, men det finns sätt att pausa jobbet för att testa annat.
Johanna Rovira Publicerad 19 september 2024, kl 06:01
Semestern känns avlägsen och jobbet tröttar ut dig? Testa tjänstledighet för att förverkliga drömmar. Studera, starta eget eller prova ett nytt yrke med stöd från studieledighetslagen eller regler om att starta egen verksamhet – utan att behöva säga upp dig direkt.
Känner du för ett miljöombyte men tvekar att säga upp dig under lågkonjunktur? Tjänstledighet för studier eller att prova på nytt jobb kan vara lösningen. Utforska alternativ som studieledighetslagen eller möjligheten att starta eget – och håll kvar tryggheten i ditt nuvarande jobb. Foto: Colourbox.

Hösten är lång och mörk, med ynkligt få röda dagar fram till julledigheten. Flertalet av oss har nog, hur bra vi än trivs på våra nuvarande jobb, drömt om ett rejält miljöombyte. Kanske fantiserar du om att bli självförsörjande, vandra kors och tvärs över Yttre Hebriderna, öppna skräckkabinett eller bli en berömd fantasyförfattare. 

Att säga upp sig kan verka som en idé i det läget, men det kan också visa sig vara ett fatalt misstag när brunmögel drabbar din potatisodling, kunderna vägrar köpa dina voodoodockor och förlagen ratar ditt manus. 

Jobbyte

En betydligt bättre idé är att gnaga lite på kakan och ändå ha den kvar. Alltså att i stället för att säga upp sig ta tjänstledigt för att testa annat. Många företag har insett att det är kompetensutvecklande att prova på annat jobb och har därför generösa regler som ger anställda rätt att provköra andra arbetsgivare, kanske i förhoppningen att de tjänstlediga återvänder med ny kunskap och fulla av energi. 

Workation

Andra företag går ännu längre och låter sina anställda ägna sig åt workation – alltså att jobba på distans från betydligt mer spännande breddgrader. Tidigare var det bara en och annan hög chef förunnat att kunna sila tropisk sand mellan tårna samtidigt som hen höll möten på distans, men pandemin visade att vi är kapabla att jobba lika bra, eller bättre, bortom kontoret. 

Finns inga regler ledighet för att prova annat jobb eller workation på just ditt företag så skriv en motion  till din klubb eller förbundet, och håll tummarna för att arbetsgivaren ser fördelarna med nöjda och glada anställda. 

Skulle inte det hjälpa har du några fiffiga lagar att dra fram ur skjortärmarna.  

Studieledighetslagen 

Är det just Fantasyförfattare du suktar efter att bli har du tur eftersom det finns just en kurs som heter Att skriva Fantasyroman på Linnúniversitet. Studiesledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt för i princip vilka studier som helst, i den omfattning du vill. I vissa fall, och om du har lyckan på din sida, kan du till och med få betalt för att studera.   Dock tveksamt om CSN beviljar stöd när det gäller just kursen Att skriva Fantasyroman, men det finns ju ett otal andra kurser att välja bland. Om du väljer en kurs på distans kan du dessutom studera den från Yttre Hebriderna eller vilken ort du föredrar. 

Lämna in din ansökan om studieledighet sex månader i förväg, för att vara på den säkra sidan. Skriv: 

Under förutsättning att jag kommer in på min utbildning ansöker jag härmed om studieledighet. 

 

Lag om ledigt för att starta eget  

Har du varit anställd i minst ett halvår eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren, kan du få tjänstledig i upp till ett halvår för att testa om skräckkabinettet är en lika lukrativ affärsidé som du tänkt dig eller om du kan försörja dig som egenföretagande pärldykare på Maldiverna. 

Undantaget är om du redan jobbar på ett skräckkabinett – den verksamhet du tänkt bedriva får nämligen inte konkurrera med din arbetsgivares. Din ledighet får heller inte innebära väsentlig olägenhet för ditt jobb. Anmäl din ledighet minst tre månader i förväg. 

 

Andra lagar

Handlar din alternativa jobbfantasi om stenhård disciplin, fysiska prövningar eller möjligen världsherravälde?  Då har du tur. Du har rätt att vara ledig från din ordinarie arbetsgivare för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret eller göra FN-tjänst. Du behöver informera din arbetsgivare så snart som möjligt och har rätt att återgå i din ordinarie tjänst i förtid om det behövs. 

Drömmer du enbart om världsherravälde alternativt att göra kommunen, regionen, landet eller Europa till en bättre plats kan det vara bra att känna till att du har rätt att vara ledig så mycket det behövs för politiska uppdrag. 

Om du har varit sjukskriven, kan du ha rätt att prova ett nytt arbete som en del av din rehabilitering, enligt lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete.