Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän åtalade efter dödsolycka

Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad 28 augusti 2002, kl 12:00
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare.
- Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson.
Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda.
Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar.
Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver.
- Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson.
Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan.
- Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon.
Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett.
- Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor.
Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger:
- VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra.
Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".

ANITA TÄPP



Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Spotify förlorar igen – får inte ha nattarbete

Spotify förlorar sin långdragna domstolskamp om nattarbete. Kammarrätten slår fast att det inte ligger i samhällets intresse att ge strömningsföretaget undantag från lagen. Men nattarbete kan tillåtas om Spotify tecknar kollektivavtal – en fråga som nu väcks på nytt.
Noa Söderberg Publicerad 30 september 2024, kl 13:08
Kammarrätten stoppar Spotifys nattarbete: Undantag från lagen kräver kollektivavtal. Diskussionen om nattarbete fortsätter.
Spotify förlorar kampen om nattarbete. Kammarrätten säger nej till undantag utan kollektivavtal. Frågan om nattarbete väcks på nytt. Foto: Caisa Rasmussen/TT.

På måndagen kom det slutgiltiga beskedet: Spotify får inget undantag från lagens förbud mot nattarbete. Det är kulmen av en lång domstolsprocess, där strömningsbolaget hela tiden har hävdat att samhället har ett särskilt intresse av att deras anställda tillåts jobba natt.

Beslutet innebär att Spotify kan ansöka om undantag på nytt. Det har bolaget redan försökt med, men fått nej i väntan på kammarrättens dom. Ett annat sätt att få undantag från nattarbetsförbudet är att teckna kollektivavtal – något som Spotify tidigare har fört en hård kampanj emot.

Förbjudet att jobba natt

I Sverige är det som regel förbjudet att jobba mellan klockan 00 och 05. Företag som vill ha nattarbete måste antingen göra saker som anses samhällsviktiga – till exempel banktjänster, flyg, sjukvård eller medicin – eller teckna ett kollektivavtal där fack och arbetsgivare kommer överens om att bortse från lagen. 

Ett tredje alternativ är att ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om myndigheten säger nej kan beslutet överklagas. Det är det Spotify har gjort. När de förlorade i förvaltningsrätten överklagade de på nytt, och hamnade då i kammarrätten. Det är kammarrätten som nu har fällt ett avgörande.

I sin överklagan argumenterade Spotify för att deras verksamhet är samhällsviktig, på liknande sätt som banker och vårdbolag. Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att de sköter människors person- och betalningsuppgifter. För att kunna skydda uppgifterna vid en eventuell IT-attack måste Spotify ha ”konstant drift”, skrev bolaget, ”precis som i tillverkningsindustrin”.

De skrev också att andra bolag, där samhällsintresset för nattarbete är lägre, har fått undantag från reglerna. Därför ansåg Spotify att de har särbehandlats, i strid med grundlagen.

Kammarrätten skriver i sin dom att risken för IT-attacker är Spotifys tyngsta argument för att få undantag. Men de slår också fast att det inte verkar vara bolagets främsta anledning att ha nattarbete. Snarare handlar det, enligt kammarrätten, om att hålla igång tjänsten och stoppa buggar, av ”företagsekonomiska skäl”. Därför nekas Spotify undantag.

Ny diskussion om kollektivavtal

Kammarrätten skriver också att undantag från arbetstidslagen i första hand ska göras om ett företag försökt, och inte lyckats, teckna kollektivavtal. Det har inte Spotify gjort, enligt domstolen. Inga förhandlingsprotokoll har lämnats in.

Frågan om kollektivavtal på Spotify har varit aktuell sedan bolagets fackklubb bildades 2022. Året därpå inledde Unionen officiella förhandlingar om avtal. Företaget bemötte det genom att bland annat dela ut flygblad emot kollektivavtal utanför sitt huvudkontor.

Förhandlingen slutade i oenighet, och sedan dess har frågan legat still. I oktober 2023 sade Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega att det pågår ett arbete med att stärka förhandlingspositionen på Spotify, inför en eventuell strejk.

Klubben: Vi ser gärna kollektivavtal

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb på Spotify, säger till Kollega att han inte har hunnit diskutera domslutet med sina styrelsekollegor.

– Vi har inte varit inblandade i den här rättsprocessen. Men vi ser ju gärna att det här regleras genom kollektivavtal.

Kommer ett kollektivavtal närmare nu, när kammarrätten också understryker att det är så man ska göra i första hand?

– Det kan jag inte svara på, jag kan inte spekulera. Det ligger främst hos Spotify att avgöra.

Fackklubben på Spotify har tidigare sagt till Kollega att konflikten om nattarbete kan bli en draghjälp för att teckna kollektivavtal.

Spotify: Vi flyttar jobb

Julia Levander, presskontakt på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega att nattarbetet är ”avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen”. Hon fortsätter:

”Då kammarrätten har nekat tillstånd för nattarbete i Sverige så fortskrider flytten av denna avgörande supportfunktion till andra länder.”

Det syftar på ett tidigare besked från Spotify om att nattjobb flyttas utomlands på grund av konflikten. Men Levander skriver att nattarbetet är ”en supportfunktion snarare än en heltidstjänst” och att ingen i Sverige har blivit av med sin anställning som en direkt följd av flytten. I stället har man lagt nya scheman.

”Då beredskapstjänstgöring är avgörande för att Spotify ska kunna upprätthålla sin service så är flytten redan nästan helt genomförd. Det är ca 250 medarbetare som berörts av förändringen i deras arbetsschema.”

Stora nedskärningar

Spotify genomförde en global personalnedskärning i december 2023, efter att rättsprocessen om nattarbete inletts. Då blev omkring 240 personer av med jobbet i Sverige. Fackklubbsordföranden Jonas Sundberg säger till Kollega att facket inte har någon insyn i om nattarbetesfrågan har påverkat var Spotify har valt att skära ned eller anställa nya personer.

På en fråga om vad Spotify ska göra nu svarar presstalesperson Julia Levander:

Vi kommer nu läsa igenom domen innan vi beslutar nästa steg, men frågan om kollektivavtal kommer inte att omvärderas.

Summary in English:


Court Ruling Against Spotify

Spotify lost its prolonged court battle to allow night work. The Court of Appeal (Kammarrätten) ruled that it is not in the public interest to grant the streaming company an exemption from the law. However, night work can be permitted if Spotify signs a collective agreement, a topic now being revisited.

Spotify argued that their operations are of public interest, similar to banks and healthcare companies, due to handling personal and payment information. Despite this, the Court of Appeal found that the primary reason for night work was economic, not public interest, and denied the exemption.

The court emphasized that exemptions should first be sought through collective agreements, which Spotify has not attempted. This ruling may reignite discussions about collective agreements at Spotify, which has previously resisted such agreements.

Arbetsrätt

Få miljöombyte på jobbet - utan att säga upp dig

Känns semestern avlägsen och står jobbet dig redan upp i halsen? Att säga upp sig kan vara vanskligt nu i lågkonjunktur, men det finns sätt att pausa jobbet för att testa annat.
Johanna Rovira Publicerad 19 september 2024, kl 06:01
Semestern känns avlägsen och jobbet tröttar ut dig? Testa tjänstledighet för att förverkliga drömmar. Studera, starta eget eller prova ett nytt yrke med stöd från studieledighetslagen eller regler om att starta egen verksamhet – utan att behöva säga upp dig direkt.
Känner du för ett miljöombyte men tvekar att säga upp dig under lågkonjunktur? Tjänstledighet för studier eller att prova på nytt jobb kan vara lösningen. Utforska alternativ som studieledighetslagen eller möjligheten att starta eget – och håll kvar tryggheten i ditt nuvarande jobb. Foto: Colourbox.

Hösten är lång och mörk, med ynkligt få röda dagar fram till julledigheten. Flertalet av oss har nog, hur bra vi än trivs på våra nuvarande jobb, drömt om ett rejält miljöombyte. Kanske fantiserar du om att bli självförsörjande, vandra kors och tvärs över Yttre Hebriderna, öppna skräckkabinett eller bli en berömd fantasyförfattare. 

Att säga upp sig kan verka som en idé i det läget, men det kan också visa sig vara ett fatalt misstag när brunmögel drabbar din potatisodling, kunderna vägrar köpa dina voodoodockor och förlagen ratar ditt manus. 

Jobbyte

En betydligt bättre idé är att gnaga lite på kakan och ändå ha den kvar. Alltså att i stället för att säga upp sig ta tjänstledigt för att testa annat. Många företag har insett att det är kompetensutvecklande att prova på annat jobb och har därför generösa regler som ger anställda rätt att provköra andra arbetsgivare, kanske i förhoppningen att de tjänstlediga återvänder med ny kunskap och fulla av energi. 

Workation

Andra företag går ännu längre och låter sina anställda ägna sig åt workation – alltså att jobba på distans från betydligt mer spännande breddgrader. Tidigare var det bara en och annan hög chef förunnat att kunna sila tropisk sand mellan tårna samtidigt som hen höll möten på distans, men pandemin visade att vi är kapabla att jobba lika bra, eller bättre, bortom kontoret. 

Finns inga regler ledighet för att prova annat jobb eller workation på just ditt företag så skriv en motion  till din klubb eller förbundet, och håll tummarna för att arbetsgivaren ser fördelarna med nöjda och glada anställda. 

Skulle inte det hjälpa har du några fiffiga lagar att dra fram ur skjortärmarna.  

Studieledighetslagen 

Är det just Fantasyförfattare du suktar efter att bli har du tur eftersom det finns just en kurs som heter Att skriva Fantasyroman på Linnúniversitet. Studiesledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt för i princip vilka studier som helst, i den omfattning du vill. I vissa fall, och om du har lyckan på din sida, kan du till och med få betalt för att studera.   Dock tveksamt om CSN beviljar stöd när det gäller just kursen Att skriva Fantasyroman, men det finns ju ett otal andra kurser att välja bland. Om du väljer en kurs på distans kan du dessutom studera den från Yttre Hebriderna eller vilken ort du föredrar. 

Lämna in din ansökan om studieledighet sex månader i förväg, för att vara på den säkra sidan. Skriv: 

Under förutsättning att jag kommer in på min utbildning ansöker jag härmed om studieledighet. 

 

Lag om ledigt för att starta eget  

Har du varit anställd i minst ett halvår eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren, kan du få tjänstledig i upp till ett halvår för att testa om skräckkabinettet är en lika lukrativ affärsidé som du tänkt dig eller om du kan försörja dig som egenföretagande pärldykare på Maldiverna. 

Undantaget är om du redan jobbar på ett skräckkabinett – den verksamhet du tänkt bedriva får nämligen inte konkurrera med din arbetsgivares. Din ledighet får heller inte innebära väsentlig olägenhet för ditt jobb. Anmäl din ledighet minst tre månader i förväg. 

 

Andra lagar

Handlar din alternativa jobbfantasi om stenhård disciplin, fysiska prövningar eller möjligen världsherravälde?  Då har du tur. Du har rätt att vara ledig från din ordinarie arbetsgivare för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret eller göra FN-tjänst. Du behöver informera din arbetsgivare så snart som möjligt och har rätt att återgå i din ordinarie tjänst i förtid om det behövs. 

Drömmer du enbart om världsherravälde alternativt att göra kommunen, regionen, landet eller Europa till en bättre plats kan det vara bra att känna till att du har rätt att vara ledig så mycket det behövs för politiska uppdrag. 

Om du har varit sjukskriven, kan du ha rätt att prova ett nytt arbete som en del av din rehabilitering, enligt lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. 

Arbetsrätt

Marie fick cancer – blev utfryst av arbetsgivaren

Utfryst och utan arbetsuppgifter. När Marie Östberg drabbades av cancer försökte hennes arbetsgivare få bort henne istället för att vara ett stöd. Enligt Unionen är det vanligt att arbetsgivare brister i sitt ansvar kring rehabprocessen.
Ola Rennstam Publicerad 18 september 2024, kl 06:01
Marie Östberg sitter på en bänk.
När konsultchefen Marie Östberg drabbades av cancer blev hon utfryst av sin arbetsgivare och tilldelades inga arbetsuppgifter. Foto: Åke Ericson

Artikeln sammanfattad:

Arbetsgivarens bristande stöd: 
Marie Östberg, som drabbades av cancer, fick ingen hjälp från sin arbetsgivare under sin sjukdom och rehabilitering. Istället försökte de få henne att säga upp sig själv genom att inte ge henne några arbetsuppgifter. 

Unionens kritik: 
Unionen kritiserar arbetsgivaren för att inte ha följt lagens krav på rehabiliteringsplan och anpassningar. 

Positiv vändning: 
Marie har nu fått en överenskommelse med företaget och planerar att studera till arbetsterapeut.

Marie Östberg var konsultchef på ett stort bemanningsföretag - ett stressigt och krävande jobb med ansvar för 140 konsulter. Då - mitt i livet - märkte hon att det var något som inte stod rätt till, det var något mer än bara trötthet och stressmage. Hon hade svårt att behålla maten.

– När jag sökte vård fick jag mardrömsbeskedet från läkaren: du har tarmcancer. Dessutom upptäcktes även en allvarlig leversjukdom, berättar hon.

Marie Östberg blev sjukskriven för att opereras och därefter genomgå en tuff behandling med cellgifter. Behandlingen var framgångsrik och tio månader senare kunde Marie Östberg börja jobba igen på deltid – men då möttes hon av en helt annan typ av problem.

– Efter ett par månader med enklare administrativa uppgifter kände jag mig redo att återgå till roll som konsultchef igen. Trots att jag kom med förslag på hur det kunde lösas fick jag ingen respons från ledningen. Det var heller ingen som frågade hur jag mådde.

Fick inga arbetsuppgifter

När Marie Östberg fick en ny chef bestämdes det att alla var tvungna att infinna sig på kontoret i Stockholm fyra dagar i veckan. Någon hänsyn till Maries sjukdom var inte att tänka på. Och väl på plats tilldelades hon inga arbetsuppgifter, istället gjorde ledningen situationen outhärdlig för henne.

– Gång på gång uppmärksammade jag min chef på att jag inte hade något att göra. Vid ett tillfälle hade en av mina kollegor jättemycket på sitt bord och jag erbjöd mig att hjälpa till. Då svarade min chef: ”Marie, det finns ingenting du kan göra för oss.”. Jag blev så klart väldigt ledsen, att exkludera mig var uppenbart att de försökte få mig att säga upp mig själv.

Unionen: " Extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren"

Hon kontaktade Unionen för att få hjälp. Ombudsmannen Maria Elo, som haft hand om Marie Östbergs ärende, anser att konsultbolagets agerande varken uppfyller lagens bestämmelser eller de behov som Marie hade för att få förutsättningar att återgå till ordinarie uppgifter.

Maria Elo, ombudsman på Unionen.
Maria Elo

– Det är extremt dåligt hanterat av arbetsgivaren. Jag har väldigt svårt att förstå varför man var så mån om att Marie skulle infinna sig på kontoret när de inte hade några uppgifter till henne, vad var intentionen att beordra dit henne? Jag har full förståelse att hon kände sig utfryst och mobbad, säger hon.

 


Vägrade åtgärder trots läkarintyg

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivare skyldiga att upprätta en rehabplan för anställda som beräknas vara sjukskrivna längre än 60 dagar, det ska också göras anpassningar för att underlätta för den anställde att återgå i arbete. Enligt Unionen gjorde konsultföretaget inget av detta.

Maria Elo tycker det är märkligt att arbetsgivaren inte gjorde allt som stod i deras makt att hjälpa sin medarbetare.

– Marie hade tydliga läkarintyg som beskrev hennes sjukdomar och som gav förslag på konkreta anpassningar. Men arbetsgivaren var inte villig att göra några åtgärder och ändrade sig inte förrän vi på Unionen kom in i bilden. Att man i en situation som cancersjuk, utöver att vara orolig för sin hälsa och om man kommer överleva, ska behöva strida för sina rättigheter är bedrövligt, säger Maria Elo.

Risk att sjukersättning dras in

Det var först efter att Unionen krävde att arbetsgivaren skulle upprätta en rehabplan i samråd med den sjukskrivne som detta skedde.

– Man hamnade snett i rehabiliteringen från början och det fick ett högt pris för Marie, helt i onödan. Hade det funnit ett lokalt arbetsmiljöombud på arbetsplatsen som hade kunnat stötta Marie under hela processen hade utgången blivit en annan, säger Maria Elo.

Enligt Unionen är det oftast okunskap som ligger bakom när arbetsgivare brister i sitt ansvar. Det kan slå hårt mot den som är sjuk – om Försäkringskassan inte får in en rehabplan finns det en risk att ersättningen dras in. Företag som missköter sig riskerar dock inga större konsekvenser eftersom det saknas sanktionsmöjligheter i arbetsmiljölagen.

"Vill hjälpa andra i samma situation"

I dag – två år efter sjukdomsbeskedet – är Marie Östbergs cancer under kontroll och hon mår bättre, men hon kommer behöva leva med leversjukdomen livet ut. Hon konstaterar att det som hände är slöseri på hennes kunskap och erfarenhet som chef.

– Hade jag haft en arbetsgivare som brytt sig – och gjort rätt från början – hade jag kunnat jobba som chef idag och bidra till företaget, precis som tidigare, säger hon.

Med hjälp från Unionen fick Marie Östberg till slut en överenskommelse med företaget som hon är nöjd med. Nu tänker hon vända erfarenheterna till något positivt och börja studera till arbetsterapeut vid universitetet.

– Jag brinner för rehabilitering och vill hjälpa andra som hamnat i samma situation.

Tips till sjukskriven

Öppenhet. Var öppen med vad som orsakar behov av anpassningar och ge konkreta förslag på behov av anpassningar. Exempel: Om du är sjukskriven på deltid; ange vilka tider är lämpliga att vara på jobbet, vilka arbetsuppgifter som ska göras, när på dagen de utförs, vad arbetsgivaren kan förvänta sig i resultat och vilket behov av stöd behöver du från chef.

Skriftlig plan. Gör en skriftlig rehabplan med syfte att rehabiliteras tillbaka till arbetsplatsen. Ha inbokade möten för att se hur det fungerat och justera planen vid behov. 

Läkarintyg. Ha skriftligt intyg från läkare om vilka anpassningar som behövs och från vilken medicinsk grund som finns. Så tydligt som möjligt.

Engagemang. Var engagerad i din egen rehabilitering. Gå på möten som du blir kallad till och ta med ett skyddsombud om du behöver stöd. En rehabiliteringsplan görs i samråd.

Egna förslag. Hur kan arbetsgivaren uttrycka sig till övriga på arbetsplatsen? Hur öppen vill du vara och till vilka?

Källa: Unionen

Vanliga missar från arbetsgivare

Riskbedömer inte. Saknar fungerande arbetsmiljöarbete där man undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljörisker.

Inget amo. Saknar skyddsorganisation med arbetsmiljöombud.

Ingen rehabplan. Gör ingen skriftlig rehabiliteringsplan vid sjukskrivningar eller skickar in en plan till Försäkringskassan utan att den sjukskrivna varit delaktig.

Duckar anpassningar. Tar inte hänsyn till den berördas behov av anpassningar. Hävdar att det inte går att erbjuda lämpliga arbetsuppgifter som inom bolaget.

Konflikter. Uppstår då någon anses få fördelar av en rehabplan genom att få arbeta på distans, anpassade arbetsuppgifter eller andra arbetstider.

Exkludering. "Glömmer bort" den sjukskrivna. Exkluderas från utbildningar, möten, får inte samma information som övriga medarbetare.

 

Tips till arbetsgivaren:

  • Skaffa kunskap och utbilda organisationen. Jobba förebyggande kring hur man hanterar en sjukskrivning. Finns tydliga rutiner? Ta hjälp från företagshälsovården om det behövs!
  • Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet kring att undersöka, åtgärda och följa upp? Finns det signaler på brister i arbetsmiljön?
  • Rehabplanen ska göras i samråd med den sjukskrivna.
  • Ha en skyddsorganisation, det vill säga valda arbetsmiljöombud, på plats.
  • Öka kunskap om diagnoser inom NPF.

Källa: Unionen