LO stöder grundtankarna med direktivet, att öka handeln med tjänster och minska medlemsstaternas diskriminering av utländska företag. Men Irene Wennemo ser stora problem med den nuvarande utformningen. En orsak är att Sverige skiljer sig från många andra länder genom att mycket regleras genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.
- Att vi inte har lagstiftat om minimilöner är ett exempel på detta, sa Irene Wennemo, som menar att det svenska systemet lyckas kombinera flexibilitet med trygghet för de anställda.
LO, TCO och Saco har tillsammans kritiserat att det nuvarande förslaget av direktivet inte tar hänsyn till detta. De vill att kollektivavtalen ska gälla även utländska företag. Bland annat eftersom lågavlönad arbetskraft från de nya medlemsländerna riskerar att pressa ner lönerna i Sverige.
De fackliga centralorganisationerna kräver de att företagen ska ha en representant i Sverige som facken kan förhandla med, och att de ska vara tvungna att visa upp exempelvis löneuppgifter som visar att de följer kollektivavtalen.
Enligt det nuvarande förslaget kan facken inte tvinga utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige att ingå kollektivavtal.
De tillkallade experterna var försiktiga med att göra tvärsäkra uttalanden om det än så länge preliminära direktivet. Slutversionen blir inte klar på flera år.
Vid toppmötet i Lissabon år 2000 lovade unionens regeringar att EU skulle vara världens konkurrenskraftigaste region 2010. Sedan dess har inte mycket hänt. Genom tjänstedirektivet hoppas EU öka handeln med tjänster.
Tjänsterna står redan för två tredjedelar av regionens BNP, och andelen växer. Samtidigt utgör de bara en fjärdedel av handeln över gränserna inom EU. Det finns alltså en outnyttjad potential av tjänstehandel. Optimisterna pekar på varuhandeln, som är mycket mer integrerad.
Förslaget till tjänstedirektiv har sålunda drivits fram av både politisk prestige och utsikter om ekonomiska vinster.
Handeln ska öka genom att göra det enklare för företag att etablera sig i andra europeiska länder. Om ett företag etablerar sig permanent i ett annat land gäller mottagarlandets lagstiftning från dag ett. Om företaget däremot bara är där tillfälligt, gäller ursprungslandets lagar för de anställda. Var gränsen går mellan tillfällig och permanent etablering var under utfrågningen oklart.
- Jag tror inte att det kommer att regleras som en viss tidsperiod, sa näringsminister Thomas Östros, och påminde om att tjänstedirektivet bara befinner sig i början av en process.
JÖRAN LINDEBERG