Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstedirektivet ska ge ökad handel men facken är skeptiska

På en utfrågning i riksdagen i torsdags luftade LO sina farhågor om EU:s förslag till tjänstedirektiv. Hopp om ökad handel ställdes mot hotad arbetsrätt.
Publicerad
- Vi tror att det här är en av de stora frågorna i dag ur ett arbetstagarperspektiv, sa Irene Wennemo från LO.

LO stöder grundtankarna med direktivet, att öka handeln med tjänster och minska medlemsstaternas diskriminering av utländska företag. Men Irene Wennemo ser stora problem med den nuvarande utformningen. En orsak är att Sverige skiljer sig från många andra länder genom att mycket regleras genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.
- Att vi inte har lagstiftat om minimilöner är ett exempel på detta, sa Irene Wennemo, som menar att det svenska systemet lyckas kombinera flexibilitet med trygghet för de anställda.
LO, TCO och Saco har tillsammans kritiserat att det nuvarande förslaget av direktivet inte tar hänsyn till detta. De vill att kollektivavtalen ska gälla även utländska företag. Bland annat eftersom lågavlönad arbetskraft från de nya medlemsländerna riskerar att pressa ner lönerna i Sverige.
De fackliga centralorganisationerna kräver de att företagen ska ha en representant i Sverige som facken kan förhandla med, och att de ska vara tvungna att visa upp exempelvis löneuppgifter som visar att de följer kollektivavtalen.
Enligt det nuvarande förslaget kan facken inte tvinga utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige att ingå kollektivavtal.
De tillkallade experterna var försiktiga med att göra tvärsäkra uttalanden om det än så länge preliminära direktivet. Slutversionen blir inte klar på flera år.
Vid toppmötet i Lissabon år 2000 lovade unionens regeringar att EU skulle vara världens konkurrenskraftigaste region 2010. Sedan dess har inte mycket hänt. Genom tjänstedirektivet hoppas EU öka handeln med tjänster.
Tjänsterna står redan för två tredjedelar av regionens BNP, och andelen växer. Samtidigt utgör de bara en fjärdedel av handeln över gränserna inom EU. Det finns alltså en outnyttjad potential av tjänstehandel. Optimisterna pekar på varuhandeln, som är mycket mer integrerad.
Förslaget till tjänstedirektiv har sålunda drivits fram av både politisk prestige och utsikter om ekonomiska vinster.
Handeln ska öka genom att göra det enklare för företag att etablera sig i andra europeiska länder. Om ett företag etablerar sig permanent i ett annat land gäller mottagarlandets lagstiftning från dag ett. Om företaget däremot bara är där tillfälligt, gäller ursprungslandets lagar för de anställda. Var gränsen går mellan tillfällig och permanent etablering var under utfrågningen oklart.
- Jag tror inte att det kommer att regleras som en viss tidsperiod, sa näringsminister Thomas Östros, och påminde om att tjänstedirektivet bara befinner sig i början av en process.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.