Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstedirektivet ska ge ökad handel men facken är skeptiska

På en utfrågning i riksdagen i torsdags luftade LO sina farhågor om EU:s förslag till tjänstedirektiv. Hopp om ökad handel ställdes mot hotad arbetsrätt.
Publicerad
- Vi tror att det här är en av de stora frågorna i dag ur ett arbetstagarperspektiv, sa Irene Wennemo från LO.

LO stöder grundtankarna med direktivet, att öka handeln med tjänster och minska medlemsstaternas diskriminering av utländska företag. Men Irene Wennemo ser stora problem med den nuvarande utformningen. En orsak är att Sverige skiljer sig från många andra länder genom att mycket regleras genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.
- Att vi inte har lagstiftat om minimilöner är ett exempel på detta, sa Irene Wennemo, som menar att det svenska systemet lyckas kombinera flexibilitet med trygghet för de anställda.
LO, TCO och Saco har tillsammans kritiserat att det nuvarande förslaget av direktivet inte tar hänsyn till detta. De vill att kollektivavtalen ska gälla även utländska företag. Bland annat eftersom lågavlönad arbetskraft från de nya medlemsländerna riskerar att pressa ner lönerna i Sverige.
De fackliga centralorganisationerna kräver de att företagen ska ha en representant i Sverige som facken kan förhandla med, och att de ska vara tvungna att visa upp exempelvis löneuppgifter som visar att de följer kollektivavtalen.
Enligt det nuvarande förslaget kan facken inte tvinga utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige att ingå kollektivavtal.
De tillkallade experterna var försiktiga med att göra tvärsäkra uttalanden om det än så länge preliminära direktivet. Slutversionen blir inte klar på flera år.
Vid toppmötet i Lissabon år 2000 lovade unionens regeringar att EU skulle vara världens konkurrenskraftigaste region 2010. Sedan dess har inte mycket hänt. Genom tjänstedirektivet hoppas EU öka handeln med tjänster.
Tjänsterna står redan för två tredjedelar av regionens BNP, och andelen växer. Samtidigt utgör de bara en fjärdedel av handeln över gränserna inom EU. Det finns alltså en outnyttjad potential av tjänstehandel. Optimisterna pekar på varuhandeln, som är mycket mer integrerad.
Förslaget till tjänstedirektiv har sålunda drivits fram av både politisk prestige och utsikter om ekonomiska vinster.
Handeln ska öka genom att göra det enklare för företag att etablera sig i andra europeiska länder. Om ett företag etablerar sig permanent i ett annat land gäller mottagarlandets lagstiftning från dag ett. Om företaget däremot bara är där tillfälligt, gäller ursprungslandets lagar för de anställda. Var gränsen går mellan tillfällig och permanent etablering var under utfrågningen oklart.
- Jag tror inte att det kommer att regleras som en viss tidsperiod, sa näringsminister Thomas Östros, och påminde om att tjänstedirektivet bara befinner sig i början av en process.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.