Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenskt Näringsliv: ”Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb”

Slopa turordningsreglerna och arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Det är ett par förslag som Svenskt Näringsliv presenterade i dag. Unionen å sin sida betonar vikten av att individens trygghet på arbetsmarknaden stärks.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 21 februari 2019, kl 16:38
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Svenskt Näringsliv presenterade på torsdagen en ny modell för hur arbetslivet bör reformeras. En viktig anledning till att modellen presenteras just nu är den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– De regelverk som ligger till grund för förutsättningarna på arbetsmarknaden i dag är gamla och tillkom på 1970-talet med 1960-talets förutsättningar. Vi är glada över att det från politiskt håll nu har uppmärksammats att det finns ett behov av att göra förändringar i arbetsrätten, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

En stor förändring som efterfrågas av näringslivsorganisationen är en grundläggande förändring av lagen om anställningsskydd (las). Lagen anses bland annat påverka företagens konkurrenskraft negativt och begränsa deras vilja och förmåga att skapa jobb. För att komma till rätta med problemen vill organisationen att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Läs också: "Myt att las inte fungerar"

– Med fri uppsägningsrätt förändras synen på vad som är saklig grund för uppsägning helt och hållet – misskötsamhet och personliga förhållanden kan då till exempel bli grund för uppsägning, säger Peter Jeppsson.

Den fria uppsägningsrätten ska enligt förslaget kombineras med uppsägningstid och ett slags avgångsvederlag, en omställningsersättning.

– Vi vill att uppsägningsrätten ska vara omgärdad med en annan trygghet än den som vi har i dag – en kombination av uppsägningstid och omställningsersättning inför nästa jobb, sade Jeppsson under en pressträff.

Hur påverkas anställningstryggheten vid fri uppsägningsrätt?
– Vår uppfattning är att trygghet på arbetsmarknaden inte längre kan bestå i att bita sig fast vid det jobb som man en gång har lyckats skaffa sig. Tryggheten måste bestå i att jag vet att om vi måste skiljas åt därför att någon av oss vill det får jag hjälp att skaffa nästa jobb, och jag kan känna mig trygg under tiden, säger Peter Jeppsson.

Ökar risken att få sparken därför att arbetsgivaren ogillar en om vi får fri uppsägningsrätt?
– Jag tror inte att den risken är särskilt stor. Jag känner ingen arbetsgivare som jobbar på det sättet. Det skulle vara otroligt oseriöst, så sköter vi inte mellanhavanden på arbetsmarknaden, säger Peter Jeppsson.

Han anser dessutom att skydd mot oskäliga uppsägningar finns i annan lagstiftning – till exempel diskrimineringslagen, medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Unionen förhandlingschef Niklas Hjert vill inte uttala sig om förslagen i modellen inför förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter.

– Men anställningsavtalet är ett av de viktigaste avtal man ingår i livet. Det krävs därför regler som är utformade så att de inte öppnar för godtycke. Det måste finnas rättssäkerhet när det handlar om anställningens ingående och upphörande, säger han och tillägger:

– Nu har Svenskt Näringsliv presenterat sina ingångar för en förhandling. Det är bra att de är tydliga. När vi går in i den förhandlingen är det med målet att stärka individens trygghet på arbetsmarknaden. Som vi ser det består trygghet på arbetsmarknaden av flera delar – kompetensutveckling, omställningsstöd för den som blir av med jobbet, ekonomisk trygghet för den som blir uppsagd och reglerna kring anställning. Man måste titta på helheten när man förhandlar om de här frågorna, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringslivs föreslår även att den i dag frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen ska bli obligatorisk. Taket i arbetslöshetsförsäkringen kan under en inledande period vara högre än i dag. Med en brant avtrappning anses individen få starka incitament att snabbt återgå i arbete.

Ett tredje förslag är att Arbetsförmedlingens roll blir myndighetsutövning och kontroll, medan privata aktörer får ett större ansvar för matchning och stöd till arbetssökande. På så sätt frigörs resurser som kan användas till bland annat omställning.

Näringslivsorganisationen tycker att de omställningsavtal som har ingåtts mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK för att underlätta för anställa som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist fungerar väl.

– Men våra fackliga motparter vill att fler ska omfattas. Det är vi beredda att diskutera om vi kan diskutera förändringar av las i grunden, säger Peter Jeppsson.

Unionen hör till dem som gärna vill se att fler omfattas av omställningsstöd.

– Det är viktigt att även visstidsanställa omfattas, det är ett krav som vi har drivit i många år, säger Niklas Hjert.

Det femte förslaget i modellen innebär att förutsättningarna för kompetensutveckling ska stärkas. Kompetensutveckling bör, enligt modellen, ske på företagsnivå eller utifrån branschsamverkan. För att företagens vilja att investera i det ska öka föreslås kostnaderna bli avdragsgilla.

– Det är bra om det finns en samsyn kring kompetensens betydelse på arbetsmarknaden. Tyvärr har vi inte sett att arbetsgivarna satsar på kompetensutveckling i den utsträckning som behövs. De byter ofta hellre ut människor än kompetensutvecklar den personal de redan har, säger Niklas Hjert.

Han tror att arbetsmarknadens parter kan hitta en modell för arbetlivet tillsammans.

– Det här är definitivt parternas frågor. Vi har kunskap om arbetsmarknaden och de behov som finns. Om alla går in i förhandlingen med god vilja att hitta lösningar tror jag att det är möjligt, men det är klart att det här är svåra frågar.

Han betonar samtidigt att även staten behöver involveras i arbetet.

– Om det ska gå att hitta helhetslösningar kring kompetensutveckling och omställning måste det finnas en beredskap från statens sida att ställa upp. Det har länge talats om att det är viktigt att kompetensutveckla sig under hela yrkeslivet, men det har inte skapats några förutsättningar för det. Studiemedelssystemet är till exempel fortfarande utformat så att det är väldigt svårt att studera längre upp i åldrarna, säger Niklas Hjert.

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.