Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenskt Näringsliv: ”Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb”

Slopa turordningsreglerna och arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Det är ett par förslag som Svenskt Näringsliv presenterade i dag. Unionen å sin sida betonar vikten av att individens trygghet på arbetsmarknaden stärks.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Svenskt Näringsliv presenterade på torsdagen en ny modell för hur arbetslivet bör reformeras. En viktig anledning till att modellen presenteras just nu är den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– De regelverk som ligger till grund för förutsättningarna på arbetsmarknaden i dag är gamla och tillkom på 1970-talet med 1960-talets förutsättningar. Vi är glada över att det från politiskt håll nu har uppmärksammats att det finns ett behov av att göra förändringar i arbetsrätten, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

En stor förändring som efterfrågas av näringslivsorganisationen är en grundläggande förändring av lagen om anställningsskydd (las). Lagen anses bland annat påverka företagens konkurrenskraft negativt och begränsa deras vilja och förmåga att skapa jobb. För att komma till rätta med problemen vill organisationen att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Läs också: "Myt att las inte fungerar"

– Med fri uppsägningsrätt förändras synen på vad som är saklig grund för uppsägning helt och hållet – misskötsamhet och personliga förhållanden kan då till exempel bli grund för uppsägning, säger Peter Jeppsson.

Den fria uppsägningsrätten ska enligt förslaget kombineras med uppsägningstid och ett slags avgångsvederlag, en omställningsersättning.

– Vi vill att uppsägningsrätten ska vara omgärdad med en annan trygghet än den som vi har i dag – en kombination av uppsägningstid och omställningsersättning inför nästa jobb, sade Jeppsson under en pressträff.

Hur påverkas anställningstryggheten vid fri uppsägningsrätt?
– Vår uppfattning är att trygghet på arbetsmarknaden inte längre kan bestå i att bita sig fast vid det jobb som man en gång har lyckats skaffa sig. Tryggheten måste bestå i att jag vet att om vi måste skiljas åt därför att någon av oss vill det får jag hjälp att skaffa nästa jobb, och jag kan känna mig trygg under tiden, säger Peter Jeppsson.

Ökar risken att få sparken därför att arbetsgivaren ogillar en om vi får fri uppsägningsrätt?
– Jag tror inte att den risken är särskilt stor. Jag känner ingen arbetsgivare som jobbar på det sättet. Det skulle vara otroligt oseriöst, så sköter vi inte mellanhavanden på arbetsmarknaden, säger Peter Jeppsson.

Han anser dessutom att skydd mot oskäliga uppsägningar finns i annan lagstiftning – till exempel diskrimineringslagen, medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Unionen förhandlingschef Niklas Hjert vill inte uttala sig om förslagen i modellen inför förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter.

– Men anställningsavtalet är ett av de viktigaste avtal man ingår i livet. Det krävs därför regler som är utformade så att de inte öppnar för godtycke. Det måste finnas rättssäkerhet när det handlar om anställningens ingående och upphörande, säger han och tillägger:

– Nu har Svenskt Näringsliv presenterat sina ingångar för en förhandling. Det är bra att de är tydliga. När vi går in i den förhandlingen är det med målet att stärka individens trygghet på arbetsmarknaden. Som vi ser det består trygghet på arbetsmarknaden av flera delar – kompetensutveckling, omställningsstöd för den som blir av med jobbet, ekonomisk trygghet för den som blir uppsagd och reglerna kring anställning. Man måste titta på helheten när man förhandlar om de här frågorna, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringslivs föreslår även att den i dag frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen ska bli obligatorisk. Taket i arbetslöshetsförsäkringen kan under en inledande period vara högre än i dag. Med en brant avtrappning anses individen få starka incitament att snabbt återgå i arbete.

Ett tredje förslag är att Arbetsförmedlingens roll blir myndighetsutövning och kontroll, medan privata aktörer får ett större ansvar för matchning och stöd till arbetssökande. På så sätt frigörs resurser som kan användas till bland annat omställning.

Näringslivsorganisationen tycker att de omställningsavtal som har ingåtts mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK för att underlätta för anställa som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist fungerar väl.

– Men våra fackliga motparter vill att fler ska omfattas. Det är vi beredda att diskutera om vi kan diskutera förändringar av las i grunden, säger Peter Jeppsson.

Unionen hör till dem som gärna vill se att fler omfattas av omställningsstöd.

– Det är viktigt att även visstidsanställa omfattas, det är ett krav som vi har drivit i många år, säger Niklas Hjert.

Det femte förslaget i modellen innebär att förutsättningarna för kompetensutveckling ska stärkas. Kompetensutveckling bör, enligt modellen, ske på företagsnivå eller utifrån branschsamverkan. För att företagens vilja att investera i det ska öka föreslås kostnaderna bli avdragsgilla.

– Det är bra om det finns en samsyn kring kompetensens betydelse på arbetsmarknaden. Tyvärr har vi inte sett att arbetsgivarna satsar på kompetensutveckling i den utsträckning som behövs. De byter ofta hellre ut människor än kompetensutvecklar den personal de redan har, säger Niklas Hjert.

Han tror att arbetsmarknadens parter kan hitta en modell för arbetlivet tillsammans.

– Det här är definitivt parternas frågor. Vi har kunskap om arbetsmarknaden och de behov som finns. Om alla går in i förhandlingen med god vilja att hitta lösningar tror jag att det är möjligt, men det är klart att det här är svåra frågar.

Han betonar samtidigt att även staten behöver involveras i arbetet.

– Om det ska gå att hitta helhetslösningar kring kompetensutveckling och omställning måste det finnas en beredskap från statens sida att ställa upp. Det har länge talats om att det är viktigt att kompetensutveckla sig under hela yrkeslivet, men det har inte skapats några förutsättningar för det. Studiemedelssystemet är till exempel fortfarande utformat så att det är väldigt svårt att studera längre upp i åldrarna, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan