Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska Shell vill se personalen blåsa i visselpipan

Petroleumbolaget kommer snart att införa systemet &quot;whistleblowing&quot; i Sverige. De anställda kan då ringa till en &quot;helpline&quot; för att larma anonymt om eventuella brott mot lagen eller företagets etiska regler.<br />
Publicerad
Shell har 109 000 anställda i 140 länder, i Sverige 500.
Efter Enronskandalen 2001 ställdes hårdare krav på företagens bokföringsetik.
- Och i och med att Shell är börsnoterat i USA måste vi nu ha ett system där anställda kan tipsa om oegentligheter överallt där vi har verksamhet, säger Martin von Arronet, informationschef på Svenska Shell.
Tidigare fanns olika system för hur anställda inom koncernen kunde tipsa om brott mot företagets affärsprinciper eller lagen, som att anställda ska erbjudas goda och trygga arbetsförhållanden, att man inte ger bidrag till politiska partier eller betalar mutor, gör sig skyldig till miljöbrott och liknande.
Efter Enronskandalen har "whistleblowing" införts i nästan alla länder.
I Sverige har man hittills använt sig av en modell där personalen kunnat vända sig till personalavdelningen, juristavdelningen eller närmaste chef om de upptäckt något fel.
- Men nu vill vi också införa "whistleblowing" här sedan vi anpassat det till svensk lagstiftning, för att få samma struktur överallt, säger Martin von Arronet.
Systemet fungerar så att den anställde kan ringa kostnadsfritt, eller skicka ett mejl, till en "helpline" i USA. Tjänsten sköts av ett extern företag som Shell har anlitat.
En svensktalande person ställer frågor, som om man vill vara anonym och om man vill prata med någon eller några personer inom eller utanför Shell.
Enligt reglerna ska en anmälan som leder till ett misstänkt lagbrott genast lämnas över till myndigheterna i det berörda landet.
- Vi ser det som en möjlighet för våra anställda, att om man vet eller tror sig veta att något är fel så har man möjlighet att anmäla det anonymt. För anställda är det en skyldighet att berätta för att företaget inte ska råka illa ut, säger Martin von Arronet.
En grupp inom EU som studerat "whistleblowing" är kritisk mot att anmälningar kan göras anonymt då man tror det kan leda till att anställda förtalas av andra.
- Den risken finns ju. Men varje ärende följs upp och om det då inte leder någonstans så kan det vara förtal, men det kan också bero på en felaktig bedömning. Och om någon förtalar någon avsiktligt kan det leda till disciplinära åtgärder, säger Martin von Arronet.
Hur det ska gå till om den som anmäler är anonym kan han inte svara på.
Hur snart får en anställd veta att han eller hon är föremål för en utredning?
- Varje ärende där enskilda berörs hanteras väldigt försiktigt. Och så snart det inte är någon risk för att det stör utredningen ska den berörda personen informeras, säger Martin von Arronet.
Vad de anställda på Svenska Shell tycker om "whistleblowing" är okänt.
Per Sturk, ordförande i Sifs riksklubb, vill inte tala om saken då han bedömer att den är sekretessbelagd.
Enligt Martin von Arronet har systemet "inte lett till några vidare diskussioner" mellan företagets ledning och de fackliga företrädarna.
- Vi tror att systemet i första hand kan avslöja brott mot våra affärsprinciper som är mycket hårdare än lagarna och ser då det här som ett sätt att höja nivån, säger han.
Systemet gäller även de många underleverantörer som skrivit kontrakt med Shell.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen