Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska Shell vill se personalen blåsa i visselpipan

Petroleumbolaget kommer snart att införa systemet &quot;whistleblowing&quot; i Sverige. De anställda kan då ringa till en &quot;helpline&quot; för att larma anonymt om eventuella brott mot lagen eller företagets etiska regler.<br />
Publicerad
Shell har 109 000 anställda i 140 länder, i Sverige 500.
Efter Enronskandalen 2001 ställdes hårdare krav på företagens bokföringsetik.
- Och i och med att Shell är börsnoterat i USA måste vi nu ha ett system där anställda kan tipsa om oegentligheter överallt där vi har verksamhet, säger Martin von Arronet, informationschef på Svenska Shell.
Tidigare fanns olika system för hur anställda inom koncernen kunde tipsa om brott mot företagets affärsprinciper eller lagen, som att anställda ska erbjudas goda och trygga arbetsförhållanden, att man inte ger bidrag till politiska partier eller betalar mutor, gör sig skyldig till miljöbrott och liknande.
Efter Enronskandalen har "whistleblowing" införts i nästan alla länder.
I Sverige har man hittills använt sig av en modell där personalen kunnat vända sig till personalavdelningen, juristavdelningen eller närmaste chef om de upptäckt något fel.
- Men nu vill vi också införa "whistleblowing" här sedan vi anpassat det till svensk lagstiftning, för att få samma struktur överallt, säger Martin von Arronet.
Systemet fungerar så att den anställde kan ringa kostnadsfritt, eller skicka ett mejl, till en "helpline" i USA. Tjänsten sköts av ett extern företag som Shell har anlitat.
En svensktalande person ställer frågor, som om man vill vara anonym och om man vill prata med någon eller några personer inom eller utanför Shell.
Enligt reglerna ska en anmälan som leder till ett misstänkt lagbrott genast lämnas över till myndigheterna i det berörda landet.
- Vi ser det som en möjlighet för våra anställda, att om man vet eller tror sig veta att något är fel så har man möjlighet att anmäla det anonymt. För anställda är det en skyldighet att berätta för att företaget inte ska råka illa ut, säger Martin von Arronet.
En grupp inom EU som studerat "whistleblowing" är kritisk mot att anmälningar kan göras anonymt då man tror det kan leda till att anställda förtalas av andra.
- Den risken finns ju. Men varje ärende följs upp och om det då inte leder någonstans så kan det vara förtal, men det kan också bero på en felaktig bedömning. Och om någon förtalar någon avsiktligt kan det leda till disciplinära åtgärder, säger Martin von Arronet.
Hur det ska gå till om den som anmäler är anonym kan han inte svara på.
Hur snart får en anställd veta att han eller hon är föremål för en utredning?
- Varje ärende där enskilda berörs hanteras väldigt försiktigt. Och så snart det inte är någon risk för att det stör utredningen ska den berörda personen informeras, säger Martin von Arronet.
Vad de anställda på Svenska Shell tycker om "whistleblowing" är okänt.
Per Sturk, ordförande i Sifs riksklubb, vill inte tala om saken då han bedömer att den är sekretessbelagd.
Enligt Martin von Arronet har systemet "inte lett till några vidare diskussioner" mellan företagets ledning och de fackliga företrädarna.
- Vi tror att systemet i första hand kan avslöja brott mot våra affärsprinciper som är mycket hårdare än lagarna och ser då det här som ett sätt att höja nivån, säger han.
Systemet gäller även de många underleverantörer som skrivit kontrakt med Shell.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.