Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska Shell vill se personalen blåsa i visselpipan

Petroleumbolaget kommer snart att införa systemet &quot;whistleblowing&quot; i Sverige. De anställda kan då ringa till en &quot;helpline&quot; för att larma anonymt om eventuella brott mot lagen eller företagets etiska regler.<br />
Publicerad
Shell har 109 000 anställda i 140 länder, i Sverige 500.
Efter Enronskandalen 2001 ställdes hårdare krav på företagens bokföringsetik.
- Och i och med att Shell är börsnoterat i USA måste vi nu ha ett system där anställda kan tipsa om oegentligheter överallt där vi har verksamhet, säger Martin von Arronet, informationschef på Svenska Shell.
Tidigare fanns olika system för hur anställda inom koncernen kunde tipsa om brott mot företagets affärsprinciper eller lagen, som att anställda ska erbjudas goda och trygga arbetsförhållanden, att man inte ger bidrag till politiska partier eller betalar mutor, gör sig skyldig till miljöbrott och liknande.
Efter Enronskandalen har "whistleblowing" införts i nästan alla länder.
I Sverige har man hittills använt sig av en modell där personalen kunnat vända sig till personalavdelningen, juristavdelningen eller närmaste chef om de upptäckt något fel.
- Men nu vill vi också införa "whistleblowing" här sedan vi anpassat det till svensk lagstiftning, för att få samma struktur överallt, säger Martin von Arronet.
Systemet fungerar så att den anställde kan ringa kostnadsfritt, eller skicka ett mejl, till en "helpline" i USA. Tjänsten sköts av ett extern företag som Shell har anlitat.
En svensktalande person ställer frågor, som om man vill vara anonym och om man vill prata med någon eller några personer inom eller utanför Shell.
Enligt reglerna ska en anmälan som leder till ett misstänkt lagbrott genast lämnas över till myndigheterna i det berörda landet.
- Vi ser det som en möjlighet för våra anställda, att om man vet eller tror sig veta att något är fel så har man möjlighet att anmäla det anonymt. För anställda är det en skyldighet att berätta för att företaget inte ska råka illa ut, säger Martin von Arronet.
En grupp inom EU som studerat "whistleblowing" är kritisk mot att anmälningar kan göras anonymt då man tror det kan leda till att anställda förtalas av andra.
- Den risken finns ju. Men varje ärende följs upp och om det då inte leder någonstans så kan det vara förtal, men det kan också bero på en felaktig bedömning. Och om någon förtalar någon avsiktligt kan det leda till disciplinära åtgärder, säger Martin von Arronet.
Hur det ska gå till om den som anmäler är anonym kan han inte svara på.
Hur snart får en anställd veta att han eller hon är föremål för en utredning?
- Varje ärende där enskilda berörs hanteras väldigt försiktigt. Och så snart det inte är någon risk för att det stör utredningen ska den berörda personen informeras, säger Martin von Arronet.
Vad de anställda på Svenska Shell tycker om "whistleblowing" är okänt.
Per Sturk, ordförande i Sifs riksklubb, vill inte tala om saken då han bedömer att den är sekretessbelagd.
Enligt Martin von Arronet har systemet "inte lett till några vidare diskussioner" mellan företagets ledning och de fackliga företrädarna.
- Vi tror att systemet i första hand kan avslöja brott mot våra affärsprinciper som är mycket hårdare än lagarna och ser då det här som ett sätt att höja nivån, säger han.
Systemet gäller även de många underleverantörer som skrivit kontrakt med Shell.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD