Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska Shell vill se personalen blåsa i visselpipan

Petroleumbolaget kommer snart att införa systemet &quot;whistleblowing&quot; i Sverige. De anställda kan då ringa till en &quot;helpline&quot; för att larma anonymt om eventuella brott mot lagen eller företagets etiska regler.<br />
Publicerad
Shell har 109 000 anställda i 140 länder, i Sverige 500.
Efter Enronskandalen 2001 ställdes hårdare krav på företagens bokföringsetik.
- Och i och med att Shell är börsnoterat i USA måste vi nu ha ett system där anställda kan tipsa om oegentligheter överallt där vi har verksamhet, säger Martin von Arronet, informationschef på Svenska Shell.
Tidigare fanns olika system för hur anställda inom koncernen kunde tipsa om brott mot företagets affärsprinciper eller lagen, som att anställda ska erbjudas goda och trygga arbetsförhållanden, att man inte ger bidrag till politiska partier eller betalar mutor, gör sig skyldig till miljöbrott och liknande.
Efter Enronskandalen har "whistleblowing" införts i nästan alla länder.
I Sverige har man hittills använt sig av en modell där personalen kunnat vända sig till personalavdelningen, juristavdelningen eller närmaste chef om de upptäckt något fel.
- Men nu vill vi också införa "whistleblowing" här sedan vi anpassat det till svensk lagstiftning, för att få samma struktur överallt, säger Martin von Arronet.
Systemet fungerar så att den anställde kan ringa kostnadsfritt, eller skicka ett mejl, till en "helpline" i USA. Tjänsten sköts av ett extern företag som Shell har anlitat.
En svensktalande person ställer frågor, som om man vill vara anonym och om man vill prata med någon eller några personer inom eller utanför Shell.
Enligt reglerna ska en anmälan som leder till ett misstänkt lagbrott genast lämnas över till myndigheterna i det berörda landet.
- Vi ser det som en möjlighet för våra anställda, att om man vet eller tror sig veta att något är fel så har man möjlighet att anmäla det anonymt. För anställda är det en skyldighet att berätta för att företaget inte ska råka illa ut, säger Martin von Arronet.
En grupp inom EU som studerat "whistleblowing" är kritisk mot att anmälningar kan göras anonymt då man tror det kan leda till att anställda förtalas av andra.
- Den risken finns ju. Men varje ärende följs upp och om det då inte leder någonstans så kan det vara förtal, men det kan också bero på en felaktig bedömning. Och om någon förtalar någon avsiktligt kan det leda till disciplinära åtgärder, säger Martin von Arronet.
Hur det ska gå till om den som anmäler är anonym kan han inte svara på.
Hur snart får en anställd veta att han eller hon är föremål för en utredning?
- Varje ärende där enskilda berörs hanteras väldigt försiktigt. Och så snart det inte är någon risk för att det stör utredningen ska den berörda personen informeras, säger Martin von Arronet.
Vad de anställda på Svenska Shell tycker om "whistleblowing" är okänt.
Per Sturk, ordförande i Sifs riksklubb, vill inte tala om saken då han bedömer att den är sekretessbelagd.
Enligt Martin von Arronet har systemet "inte lett till några vidare diskussioner" mellan företagets ledning och de fackliga företrädarna.
- Vi tror att systemet i första hand kan avslöja brott mot våra affärsprinciper som är mycket hårdare än lagarna och ser då det här som ett sätt att höja nivån, säger han.
Systemet gäller även de många underleverantörer som skrivit kontrakt med Shell.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.