Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarms svar

Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, besvarar Kollegas frågor om Margret Hurtigs fall.
Ola Rennstam Publicerad

Är det, enligt SOS Alarms mening, ett sekretessbrott om en larmoperatör lämnar ut uppgifter som adress, namn, portkod och vägbeskrivning till ambulanspersonal under utryckning? Jobbet som operatör handlar ju trots allt om att rädda liv.

- I enlighet med sjukvårdssekretessen och lagen om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler (1981:1104 §4) ska uppgifter om hjälpsökande kommuniceras på ett säkert sätt via telefon eller via våra digitala system. Den analoga radion uppfyller inte detta krav, då det är lätt för allmänheten att scanna av dessa frekvenser. All information som förmedlas via analog radio ska därför alltid begränsas på ett korrekt sätt. Det är ytterst en fråga om den hjälpsökandes integritet.

Rent genrellt - oavsett om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott eller inte - anser företaget att det är en rimlig åtgärd att avskeda en mångårig och erkänt kompetent medarbetare för att denne lämnat ut adressuppgifter till ambulans under utryckning? Som utomstående låter en varning som mer rimligt.

- Vi följer de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Mer än så vill vi inte kommentera detta med hänsyn till våra medarbetare.

Om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott - varför gjordes då aldrig någon polisanmälan?

- Detta ärende rymdes inom ramarna för de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet, vilket medförde att vi vidtog arbetsrättsliga åtgärder. Mot bakgrund av detta valde vi att inte vidta ytterligare åtgärder.

Har arbetsgivaren, enligt er mening, rätt att lyssna av en larmoperatör utan dennes vetskap under samtal på, inte 112, utan den telefonlinje som ambulanspersonal använder för att avrapportera efter en utryckning?

- Ja, i enlighet med de lagar och regler som gäller för vår verksamhet har vi rätt till detta.

Margret Hurtig hävdar att SOS Alarm konsekvent försöker skrämma sin personal till tystnad genom att göra sig av med dem som vågar säga sin mening. Unionen driver just nu ytterligare ett fall som har många likheter med Margrets. Har SOS Alarm någon förklaring till varför man så ofta hamnar i tvist?

- Detta är en bild som får stå för Margret Hurtig. Fakta är att SOS Alarm har haft två fall i Arbetsdomstolen sedan starten 1974.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen