Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skadade ryggen – fick sparken

En Unionenmedlem skadade ryggen i en arbetsplatsolycka. När han en månad senare återkom till jobbet blev han avskedad för olovlig frånvaro. Nu har Unionen stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en byggkran. Till höger en skylt med texten Arbetsdomstolen.
Smeden skadade ryggen på arbetsplatsen - och avskedades. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd. Henrik Montgomery/TT och Ola Rennstam.

Det var i mitten av december förra året som mannen, som jobbade som smed, råkade ut för en olycka på en byggarbetsplats. Han skadade ryggen allvarligt i samband med att han försökte hålla i en tung plåt som höll på att ramla ner. Dagen efter uppsökte han läkare som gjorde bedömningen att han inte skulle belasta ryggen de närmaste veckorna. Smeden stannade därefter hemma från jobbet de kommande två veckorna och hade ingen kontakt med sin arbetsgivare under den tiden.

 – Vår medlem informerade sin chef om olyckan inför läkarbesöket. Han har uppfattat saken som att de var överens om att han skulle stanna hemma en period och att de skulle höras framöver, säger Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Blev avvisad från arbetsplatsen

I början av januari var smeden på återbesök på vårdcentralen och fick sjukskrivningen förlängd, varpå han skickade sjukintyget till sin chef. 
En månad efter olyckan var mannen, som är i 40-årsåldern, så pass bra i ryggen att han var tillbaka på jobbet. Men en vecka senare tog saken en helt ny vändning. Vid slutet av arbetsdagen överräckte hans chef ett papper med innebörden att han sagt upp sig på egen begäran.

 – Han förstod ingenting och vägrade skriva under pappret. När han dök upp på arbetsplatsen nästa dag blev han avvisad, berättar Karl Hägg.

Under förhandlingarna med Unionen har arbetsgivaren hävdat att mannen inte anmält sin sjukfrånvaro till dem och att frånvaron därför varit olovlig. Smedens uteblivna kontakt under de två första veckorna efter arbetsplatsolyckan har företaget tolkat som att han sagt upp sig själv. Bolaget har vidare hävdat att läkaren som utfärdat sjukintygen har saknat behörighet att göra det och har kommit med flera påståenden om misskötsamhet under mannens tid på företaget.

Tillbakavisar bolagets anklagelser

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är att jämställa med ett avsked. Förbundet har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Förbundet påpekar att när det – i efterhand – stod klart för medlemmen att det krävdes läkarintyg* även för frånvaron i december så utfärdade läkaren ett sådant.

 – Vi har även varit i kontakt med läkarens överordnade som intygar att hon hade behörighet att utfärda sjukintygen och det har inte framkommit några belägg för att det skulle ha förekommit någon som helst misskötsamhet, säger Karl Hägg.

"Står helt utan försörjning"

Trots flera påpekanden från Unionen har arbetsgivaren inte gjort någon sjukanmälan till Försäkringskassan, vilket inneburit att medlemmen inte kunnat få någon sjukpenning för perioden han var sjukskriven. Bolaget har också vägrat att utfärda ett arbetsgivarintyg, vilket medfört att mannen inte har kunnat få a-kassa efter att anställningen upphört.

 – Det är en svår situation för honom, han står nu helt utan försörjning. Vi menar att hela situationen grundar sig i ett missförstånd där han uppfattat det som att de var överens om att han skulle vara sjukskriven. Det borde inte ha fått de här konsekvenserna, säger Karl Hägg.

Fotnot: Normalt behövs läkarintyg vid sjukskrivning från och med dag 8.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.