Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skadade ryggen – fick sparken

En Unionenmedlem skadade ryggen i en arbetsplatsolycka. När han en månad senare återkom till jobbet blev han avskedad för olovlig frånvaro. Nu har Unionen stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en byggkran. Till höger en skylt med texten Arbetsdomstolen.
Smeden skadade ryggen på arbetsplatsen - och avskedades. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd. Henrik Montgomery/TT och Ola Rennstam.

Det var i mitten av december förra året som mannen, som jobbade som smed, råkade ut för en olycka på en byggarbetsplats. Han skadade ryggen allvarligt i samband med att han försökte hålla i en tung plåt som höll på att ramla ner. Dagen efter uppsökte han läkare som gjorde bedömningen att han inte skulle belasta ryggen de närmaste veckorna. Smeden stannade därefter hemma från jobbet de kommande två veckorna och hade ingen kontakt med sin arbetsgivare under den tiden.

 – Vår medlem informerade sin chef om olyckan inför läkarbesöket. Han har uppfattat saken som att de var överens om att han skulle stanna hemma en period och att de skulle höras framöver, säger Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Blev avvisad från arbetsplatsen

I början av januari var smeden på återbesök på vårdcentralen och fick sjukskrivningen förlängd, varpå han skickade sjukintyget till sin chef. 
En månad efter olyckan var mannen, som är i 40-årsåldern, så pass bra i ryggen att han var tillbaka på jobbet. Men en vecka senare tog saken en helt ny vändning. Vid slutet av arbetsdagen överräckte hans chef ett papper med innebörden att han sagt upp sig på egen begäran.

 – Han förstod ingenting och vägrade skriva under pappret. När han dök upp på arbetsplatsen nästa dag blev han avvisad, berättar Karl Hägg.

Under förhandlingarna med Unionen har arbetsgivaren hävdat att mannen inte anmält sin sjukfrånvaro till dem och att frånvaron därför varit olovlig. Smedens uteblivna kontakt under de två första veckorna efter arbetsplatsolyckan har företaget tolkat som att han sagt upp sig själv. Bolaget har vidare hävdat att läkaren som utfärdat sjukintygen har saknat behörighet att göra det och har kommit med flera påståenden om misskötsamhet under mannens tid på företaget.

Tillbakavisar bolagets anklagelser

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är att jämställa med ett avsked. Förbundet har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Förbundet påpekar att när det – i efterhand – stod klart för medlemmen att det krävdes läkarintyg* även för frånvaron i december så utfärdade läkaren ett sådant.

 – Vi har även varit i kontakt med läkarens överordnade som intygar att hon hade behörighet att utfärda sjukintygen och det har inte framkommit några belägg för att det skulle ha förekommit någon som helst misskötsamhet, säger Karl Hägg.

"Står helt utan försörjning"

Trots flera påpekanden från Unionen har arbetsgivaren inte gjort någon sjukanmälan till Försäkringskassan, vilket inneburit att medlemmen inte kunnat få någon sjukpenning för perioden han var sjukskriven. Bolaget har också vägrat att utfärda ett arbetsgivarintyg, vilket medfört att mannen inte har kunnat få a-kassa efter att anställningen upphört.

 – Det är en svår situation för honom, han står nu helt utan försörjning. Vi menar att hela situationen grundar sig i ett missförstånd där han uppfattat det som att de var överens om att han skulle vara sjukskriven. Det borde inte ha fått de här konsekvenserna, säger Karl Hägg.

Fotnot: Normalt behövs läkarintyg vid sjukskrivning från och med dag 8.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.