Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skadade ryggen – fick sparken

En Unionenmedlem skadade ryggen i en arbetsplatsolycka. När han en månad senare återkom till jobbet blev han avskedad för olovlig frånvaro. Nu har Unionen stämt företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Till vänster en byggkran. Till höger en skylt med texten Arbetsdomstolen.
Smeden skadade ryggen på arbetsplatsen - och avskedades. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd. Henrik Montgomery/TT och Ola Rennstam.

Det var i mitten av december förra året som mannen, som jobbade som smed, råkade ut för en olycka på en byggarbetsplats. Han skadade ryggen allvarligt i samband med att han försökte hålla i en tung plåt som höll på att ramla ner. Dagen efter uppsökte han läkare som gjorde bedömningen att han inte skulle belasta ryggen de närmaste veckorna. Smeden stannade därefter hemma från jobbet de kommande två veckorna och hade ingen kontakt med sin arbetsgivare under den tiden.

 – Vår medlem informerade sin chef om olyckan inför läkarbesöket. Han har uppfattat saken som att de var överens om att han skulle stanna hemma en period och att de skulle höras framöver, säger Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Blev avvisad från arbetsplatsen

I början av januari var smeden på återbesök på vårdcentralen och fick sjukskrivningen förlängd, varpå han skickade sjukintyget till sin chef. 
En månad efter olyckan var mannen, som är i 40-årsåldern, så pass bra i ryggen att han var tillbaka på jobbet. Men en vecka senare tog saken en helt ny vändning. Vid slutet av arbetsdagen överräckte hans chef ett papper med innebörden att han sagt upp sig på egen begäran.

 – Han förstod ingenting och vägrade skriva under pappret. När han dök upp på arbetsplatsen nästa dag blev han avvisad, berättar Karl Hägg.

Under förhandlingarna med Unionen har arbetsgivaren hävdat att mannen inte anmält sin sjukfrånvaro till dem och att frånvaron därför varit olovlig. Smedens uteblivna kontakt under de två första veckorna efter arbetsplatsolyckan har företaget tolkat som att han sagt upp sig själv. Bolaget har vidare hävdat att läkaren som utfärdat sjukintygen har saknat behörighet att göra det och har kommit med flera påståenden om misskötsamhet under mannens tid på företaget.

Tillbakavisar bolagets anklagelser

Unionen anser att arbetsgivarens agerande är att jämställa med ett avsked. Förbundet har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Förbundet påpekar att när det – i efterhand – stod klart för medlemmen att det krävdes läkarintyg* även för frånvaron i december så utfärdade läkaren ett sådant.

 – Vi har även varit i kontakt med läkarens överordnade som intygar att hon hade behörighet att utfärda sjukintygen och det har inte framkommit några belägg för att det skulle ha förekommit någon som helst misskötsamhet, säger Karl Hägg.

"Står helt utan försörjning"

Trots flera påpekanden från Unionen har arbetsgivaren inte gjort någon sjukanmälan till Försäkringskassan, vilket inneburit att medlemmen inte kunnat få någon sjukpenning för perioden han var sjukskriven. Bolaget har också vägrat att utfärda ett arbetsgivarintyg, vilket medfört att mannen inte har kunnat få a-kassa efter att anställningen upphört.

 – Det är en svår situation för honom, han står nu helt utan försörjning. Vi menar att hela situationen grundar sig i ett missförstånd där han uppfattat det som att de var överens om att han skulle vara sjukskriven. Det borde inte ha fått de här konsekvenserna, säger Karl Hägg.

Fotnot: Normalt behövs läkarintyg vid sjukskrivning från och med dag 8.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.