Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver skärpning av arbetsgivarna

Alltför många företag struntar i att löneförhandla med facket. I stället fördelar arbetsgivaren potten på det sätt han anser lämpligt. Nu kräver Sif att företagen skärper sig.<br />
Publicerad
Sifs förhandlingschef, Lars-Bonny Ramstedt, tycker att det är för få lönetvister som går till central förhandling. Han vill se fler, och uppmanar klubbar att stranda lokala förhandlingar om arbetsgivaren inte sköter dem enligt avtal.
- Klubbarna viker sig. De hamnar i en situation där det ska se ut som om de har varit med och förhandlat fram lönerna. Annars hotar arbetsgivaren med att minska eller dra tillbaka ökningarna.
Mari-Ann Krantz, Sifs ordförande, har i ett brev till Teknikföretagens vd Anders Narvinger gett exempel på hur företagen bryter mot kollektivavtalet: de presenterar färdiga förslag till fördelning av lönepott och löneöversyn, de fastställer på egen hand löneutrymmet, de undanhåller löneuppgifter som klubbarna behöver för att kunna göra en korrekt analys av löneskillnaderna.
Har inte Sif någon skuld i det, till exempel genom att skriva under för luddiga avtal?
- Det kan man verkligen inte säga. Vi har skrivit in många bra saker i våra avtal. Om den ena parten skiter i det kapsejsar det. Hela den individuella lönesättningsprincipen går i kaputt, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Ramstedt tror att en förklaring till att allt fler företag, framför allt på Teknikföretagens område, missköter sig beror på det internationella ägandet. Tidigare lät de den svenska ledningen sköta arbetsgivarrollen på egen hand. På senare tid har fler tagit en mer aktiv ägarroll, och dikterar villkoren som de svenska ledningarna har att rätta sig efter.
- Det är hög tid för en mobilisering i organisationen om facket ska finnas kvar.
Sifs förbundsstyrelse diskuterade att säga upp löneavtalet med Teknikföretagen, men beslutade sig för att inte göra det.
- När man säger upp ett avtal måste man veta hur man vill att strukturen på avtalet ska se ut. Det är en av sakerna vi ska göra i vår, ta reda på hur medlemmarna vill att det ska fungera. Vi vet ju att LO anser att tjänstemännen har fått för mycket pengar, så vi kan inte påstå att reallöneökningarna är för låga, säger Lars-Bonny Ramstedt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."