Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver skadestånd för diskriminerad medlem

Maryam Osman arbetade i två år i ett framgångsrikt projekt på Almi i Västerbotten. Men hon upplevde sig hela tiden negativt särbehandlad.
Linda Svensson Publicerad
Droppen kom när Maryam Osman inte ens fick information om en ledig tjänst som skulle ha passat henne som hand i handsken. I stället anställdes chefens dotter. Nu har hon anmält sin tidigare arbetsgivare till Diskrimineringsombudsmannen.
- Jag var en fegis medan jag jobbade där. Jag hoppades få en ny anställning och vågade inte säga ifrån. Jag tyckte inte jag hade råd att vara besvärlig.
Maryam Osman, som ursprungligen kommer från Somalia, är utbildad projektledare och anställdes i projektet Duvemåla som syftade till att fler invandrarkvinnor i Umeåregionen skulle våga starta eget. På två år ökade andelen kvinnliga företagare med invandrarbakgrund med 50 procent. Visserligen från en mycket blygsam nivå.
- Vi blev nominerade till bästa europeiska projekt, men min chef förlöjligade hela tiden det vi gjorde, säger Maryam Osman.
Det var inte bara projektet som förlöjligades. Enligt Maryam fällde chefen negativa kommentarer om bland annat hennes kläder och ställde konstigt formulerade frågor som syftade på hennes religion och härkomst.
- Han har haft hatkänslor mot mig hela tiden. Jag vågade inte sitta och fika med de andra om han var med. Då gick jag hellre in på mitt rum. Det var jättejobbigt när alla satt i fikarummet och skrattade.
Sifs ombudsman Olle Heimersson ska begära förhandling med Almi.
- Jag anser att det finns så pass mycket i det här att vi ska agera. Det är en grannlaga uppgift att bevisa diskriminering, men vi har konkreta saker som går att styrka, säger han.
Sten-Anders Gustafsson, vd på Almi i Västerbotten, vill inte gå in på vad som framkommit i samtal med den berörda chefen och andra anställda.
- Men rent generellt kan jag säga att vi ser oerhört allvarligt och seriöst på det här. Det är oerhört tragiskt att en person känner sig diskriminerad, och vi kommer att göra allt för att reda ut det här och se till att det inte händer igen.
Frågan om Maryam Osman blivit förbigången när chefen anställde sin dotter anser Sten-Anders Gustafsson handlar mer om lagen om anställningsskydd.
- Vi diskvalificerar inte någon bara för att den personen har en koppling till företaget sedan tidigare. Barn intresserar sig ofta för sina föräldrars verksamhet. Hur många ser du inte på det lilla företaget SVT som har samma efternamn?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.