Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif kräver skadestånd för diskriminerad medlem

Maryam Osman arbetade i två år i ett framgångsrikt projekt på Almi i Västerbotten. Men hon upplevde sig hela tiden negativt särbehandlad.
Linda Svensson Publicerad
Droppen kom när Maryam Osman inte ens fick information om en ledig tjänst som skulle ha passat henne som hand i handsken. I stället anställdes chefens dotter. Nu har hon anmält sin tidigare arbetsgivare till Diskrimineringsombudsmannen.
- Jag var en fegis medan jag jobbade där. Jag hoppades få en ny anställning och vågade inte säga ifrån. Jag tyckte inte jag hade råd att vara besvärlig.
Maryam Osman, som ursprungligen kommer från Somalia, är utbildad projektledare och anställdes i projektet Duvemåla som syftade till att fler invandrarkvinnor i Umeåregionen skulle våga starta eget. På två år ökade andelen kvinnliga företagare med invandrarbakgrund med 50 procent. Visserligen från en mycket blygsam nivå.
- Vi blev nominerade till bästa europeiska projekt, men min chef förlöjligade hela tiden det vi gjorde, säger Maryam Osman.
Det var inte bara projektet som förlöjligades. Enligt Maryam fällde chefen negativa kommentarer om bland annat hennes kläder och ställde konstigt formulerade frågor som syftade på hennes religion och härkomst.
- Han har haft hatkänslor mot mig hela tiden. Jag vågade inte sitta och fika med de andra om han var med. Då gick jag hellre in på mitt rum. Det var jättejobbigt när alla satt i fikarummet och skrattade.
Sifs ombudsman Olle Heimersson ska begära förhandling med Almi.
- Jag anser att det finns så pass mycket i det här att vi ska agera. Det är en grannlaga uppgift att bevisa diskriminering, men vi har konkreta saker som går att styrka, säger han.
Sten-Anders Gustafsson, vd på Almi i Västerbotten, vill inte gå in på vad som framkommit i samtal med den berörda chefen och andra anställda.
- Men rent generellt kan jag säga att vi ser oerhört allvarligt och seriöst på det här. Det är oerhört tragiskt att en person känner sig diskriminerad, och vi kommer att göra allt för att reda ut det här och se till att det inte händer igen.
Frågan om Maryam Osman blivit förbigången när chefen anställde sin dotter anser Sten-Anders Gustafsson handlar mer om lagen om anställningsskydd.
- Vi diskvalificerar inte någon bara för att den personen har en koppling till företaget sedan tidigare. Barn intresserar sig ofta för sina föräldrars verksamhet. Hur många ser du inte på det lilla företaget SVT som har samma efternamn?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen

Kvinnan sades upp efter att arbetsgivaren blev varse att hon häktats för mordförsök på sin man. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot las. Claudio Bresciani/TT

Det var i slutet av juni som kvinnan dömdes till 12 års fängelse för försök till mord, efter att ha förgiftat sin man med d-vitamin och kalcium. I mitten av juli sades hon upp från sin tjänst på Google, med hänvisning till domen i tingsrätten. 

Men kvinnan överklagade och vill nu även ha sin tjänst tillbaka. 

Filip Vujcic

Hon är dömd i första instans, men det har överklagats och är inte slutgiltigt. Vi gick vidare med en stämning om ogiltigförklarande av uppsägning snabbt eftersom preskriptionsfristen är kort och höll på att löpa ut, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan i tingsrätten, där tvisten om uppsägningen äger rum.



Om kvinnan döms även i hovrätten, läggs stämningen ned då?

– Det tar vi ställning till då. 

Unionen stämmer Google på sammanlagt 135 000 kronor i ersättning för brott mot las. 

Kollega har sökt Google för en kommentar.