Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen stöttar Byggnads i EG-domstolen

De svenska facken har rätt att kräva svenska kollektivavtal av utländska företag i Sverige, anser regeringen i sitt yttrande till EG-domstolen gällande Vaxholmskonflikten. När arbetslivsminister Hans Karlsson i dag presenterade yttrandet varnade han också för följderna om EG-domstolen har en annan uppfattning.<br />
Admin Admin Publicerad
- Inför EU-inträdet fick vi en försäkran om att den svenska kollektivavtalsmodellen får bestå och många röstade ja till EU i förvissning om det. Jag kan bara ana vad reaktionen skulle bli om det är på ett annat sätt. Besvikelse är bara förnamnet, sa Hans Karlsson.
Själv uppgav han sig vara "väldigt trygg och väldigt övertygad" om att den svenska lagstiftningen är förenlig med EG-rätten.
Senare har han enligt TT sagt att många kommer att kräva att Sverige lämnar EU om Byggnads förlorar Vaxholmsmålet i EG-domstolen.
Den svenska regeringen har, liksom parterna i konflikten och alla EU:s regeringar, fått möjlighet att yttra sig om ett par principiellt viktiga frågor som Arbetsdomstolen, AD, formulerat till EG-domstolen för att få vägledning.
Den första frågan gäller om de stridsåtgärder som Byggnads vidtog för att försöka få det lettiska bolaget Laval un Partneri att teckna ett svenskt kollektivavtal är förenligt med EG-rätten.
I svaret till EG-domstolen skriver regeringen att det inte finns några hinder för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett nationellt kollektivavtal.
- Det finns inte några tvingande regler om att införa minimilöner i Sverige och inte heller några tvingande regler som hindrar att man försöker få till förmånligare villkor än så, förklarade Hans Karlsson.
Den andra frågan handlar om den svenska lagregeln lex Britannia strider mot EU-fördraget. Regeringen anser att lex Britannia är förenligt med utstationeringsdirektivet.
- I de länder där man i stället upphöjt avtal till lag blir effekten densamma som med den svenska lagregeln, alltså att man kan tränga undan ett utländskt avtal till förmån för ett svenskt kollektivavtal, sa Hans Karlsson.
- Syftet med utstationeringsdirektivet är att garantera värdlandets villkor och det kan man inte göra om man inte applicerar svenskt avtal på företag som kommer hit. Vi har vår egen teknik genom fackets möjlighet att tillgripa stridsåtgärder.
Enligt Hans Karlsson har regeringen fått ett starkt stöd för sin uppfattning från andra länder i Europa.
- Det finns ett väldigt stort intresse för att understödja vårt mål och vårt fall av principiella skäl, både från europeiska regeringar oavsett politisk färg och förstås från fackliga organisationer i Europa.
EG-domstolens utslag väntas komma under 2007. AD förväntas inte avgöra saken förrän året därpå.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.