Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen stöttar Byggnads i EG-domstolen

De svenska facken har rätt att kräva svenska kollektivavtal av utländska företag i Sverige, anser regeringen i sitt yttrande till EG-domstolen gällande Vaxholmskonflikten. När arbetslivsminister Hans Karlsson i dag presenterade yttrandet varnade han också för följderna om EG-domstolen har en annan uppfattning.<br />
Admin Admin Publicerad
- Inför EU-inträdet fick vi en försäkran om att den svenska kollektivavtalsmodellen får bestå och många röstade ja till EU i förvissning om det. Jag kan bara ana vad reaktionen skulle bli om det är på ett annat sätt. Besvikelse är bara förnamnet, sa Hans Karlsson.
Själv uppgav han sig vara "väldigt trygg och väldigt övertygad" om att den svenska lagstiftningen är förenlig med EG-rätten.
Senare har han enligt TT sagt att många kommer att kräva att Sverige lämnar EU om Byggnads förlorar Vaxholmsmålet i EG-domstolen.
Den svenska regeringen har, liksom parterna i konflikten och alla EU:s regeringar, fått möjlighet att yttra sig om ett par principiellt viktiga frågor som Arbetsdomstolen, AD, formulerat till EG-domstolen för att få vägledning.
Den första frågan gäller om de stridsåtgärder som Byggnads vidtog för att försöka få det lettiska bolaget Laval un Partneri att teckna ett svenskt kollektivavtal är förenligt med EG-rätten.
I svaret till EG-domstolen skriver regeringen att det inte finns några hinder för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett nationellt kollektivavtal.
- Det finns inte några tvingande regler om att införa minimilöner i Sverige och inte heller några tvingande regler som hindrar att man försöker få till förmånligare villkor än så, förklarade Hans Karlsson.
Den andra frågan handlar om den svenska lagregeln lex Britannia strider mot EU-fördraget. Regeringen anser att lex Britannia är förenligt med utstationeringsdirektivet.
- I de länder där man i stället upphöjt avtal till lag blir effekten densamma som med den svenska lagregeln, alltså att man kan tränga undan ett utländskt avtal till förmån för ett svenskt kollektivavtal, sa Hans Karlsson.
- Syftet med utstationeringsdirektivet är att garantera värdlandets villkor och det kan man inte göra om man inte applicerar svenskt avtal på företag som kommer hit. Vi har vår egen teknik genom fackets möjlighet att tillgripa stridsåtgärder.
Enligt Hans Karlsson har regeringen fått ett starkt stöd för sin uppfattning från andra länder i Europa.
- Det finns ett väldigt stort intresse för att understödja vårt mål och vårt fall av principiella skäl, både från europeiska regeringar oavsett politisk färg och förstås från fackliga organisationer i Europa.
EG-domstolens utslag väntas komma under 2007. AD förväntas inte avgöra saken förrän året därpå.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.