Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen stöttar Byggnads i EG-domstolen

De svenska facken har rätt att kräva svenska kollektivavtal av utländska företag i Sverige, anser regeringen i sitt yttrande till EG-domstolen gällande Vaxholmskonflikten. När arbetslivsminister Hans Karlsson i dag presenterade yttrandet varnade han också för följderna om EG-domstolen har en annan uppfattning.<br />
Admin Admin Publicerad
- Inför EU-inträdet fick vi en försäkran om att den svenska kollektivavtalsmodellen får bestå och många röstade ja till EU i förvissning om det. Jag kan bara ana vad reaktionen skulle bli om det är på ett annat sätt. Besvikelse är bara förnamnet, sa Hans Karlsson.
Själv uppgav han sig vara "väldigt trygg och väldigt övertygad" om att den svenska lagstiftningen är förenlig med EG-rätten.
Senare har han enligt TT sagt att många kommer att kräva att Sverige lämnar EU om Byggnads förlorar Vaxholmsmålet i EG-domstolen.
Den svenska regeringen har, liksom parterna i konflikten och alla EU:s regeringar, fått möjlighet att yttra sig om ett par principiellt viktiga frågor som Arbetsdomstolen, AD, formulerat till EG-domstolen för att få vägledning.
Den första frågan gäller om de stridsåtgärder som Byggnads vidtog för att försöka få det lettiska bolaget Laval un Partneri att teckna ett svenskt kollektivavtal är förenligt med EG-rätten.
I svaret till EG-domstolen skriver regeringen att det inte finns några hinder för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett nationellt kollektivavtal.
- Det finns inte några tvingande regler om att införa minimilöner i Sverige och inte heller några tvingande regler som hindrar att man försöker få till förmånligare villkor än så, förklarade Hans Karlsson.
Den andra frågan handlar om den svenska lagregeln lex Britannia strider mot EU-fördraget. Regeringen anser att lex Britannia är förenligt med utstationeringsdirektivet.
- I de länder där man i stället upphöjt avtal till lag blir effekten densamma som med den svenska lagregeln, alltså att man kan tränga undan ett utländskt avtal till förmån för ett svenskt kollektivavtal, sa Hans Karlsson.
- Syftet med utstationeringsdirektivet är att garantera värdlandets villkor och det kan man inte göra om man inte applicerar svenskt avtal på företag som kommer hit. Vi har vår egen teknik genom fackets möjlighet att tillgripa stridsåtgärder.
Enligt Hans Karlsson har regeringen fått ett starkt stöd för sin uppfattning från andra länder i Europa.
- Det finns ett väldigt stort intresse för att understödja vårt mål och vårt fall av principiella skäl, både från europeiska regeringar oavsett politisk färg och förstås från fackliga organisationer i Europa.
EG-domstolens utslag väntas komma under 2007. AD förväntas inte avgöra saken förrän året därpå.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Ingenjör avskedades efter tvist om föräldraledighet

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.