Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen stöttar Byggnads i EG-domstolen

De svenska facken har rätt att kräva svenska kollektivavtal av utländska företag i Sverige, anser regeringen i sitt yttrande till EG-domstolen gällande Vaxholmskonflikten. När arbetslivsminister Hans Karlsson i dag presenterade yttrandet varnade han också för följderna om EG-domstolen har en annan uppfattning.<br />
Admin Admin Publicerad
- Inför EU-inträdet fick vi en försäkran om att den svenska kollektivavtalsmodellen får bestå och många röstade ja till EU i förvissning om det. Jag kan bara ana vad reaktionen skulle bli om det är på ett annat sätt. Besvikelse är bara förnamnet, sa Hans Karlsson.
Själv uppgav han sig vara "väldigt trygg och väldigt övertygad" om att den svenska lagstiftningen är förenlig med EG-rätten.
Senare har han enligt TT sagt att många kommer att kräva att Sverige lämnar EU om Byggnads förlorar Vaxholmsmålet i EG-domstolen.
Den svenska regeringen har, liksom parterna i konflikten och alla EU:s regeringar, fått möjlighet att yttra sig om ett par principiellt viktiga frågor som Arbetsdomstolen, AD, formulerat till EG-domstolen för att få vägledning.
Den första frågan gäller om de stridsåtgärder som Byggnads vidtog för att försöka få det lettiska bolaget Laval un Partneri att teckna ett svenskt kollektivavtal är förenligt med EG-rätten.
I svaret till EG-domstolen skriver regeringen att det inte finns några hinder för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett nationellt kollektivavtal.
- Det finns inte några tvingande regler om att införa minimilöner i Sverige och inte heller några tvingande regler som hindrar att man försöker få till förmånligare villkor än så, förklarade Hans Karlsson.
Den andra frågan handlar om den svenska lagregeln lex Britannia strider mot EU-fördraget. Regeringen anser att lex Britannia är förenligt med utstationeringsdirektivet.
- I de länder där man i stället upphöjt avtal till lag blir effekten densamma som med den svenska lagregeln, alltså att man kan tränga undan ett utländskt avtal till förmån för ett svenskt kollektivavtal, sa Hans Karlsson.
- Syftet med utstationeringsdirektivet är att garantera värdlandets villkor och det kan man inte göra om man inte applicerar svenskt avtal på företag som kommer hit. Vi har vår egen teknik genom fackets möjlighet att tillgripa stridsåtgärder.
Enligt Hans Karlsson har regeringen fått ett starkt stöd för sin uppfattning från andra länder i Europa.
- Det finns ett väldigt stort intresse för att understödja vårt mål och vårt fall av principiella skäl, både från europeiska regeringar oavsett politisk färg och förstås från fackliga organisationer i Europa.
EG-domstolens utslag väntas komma under 2007. AD förväntas inte avgöra saken förrän året därpå.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar

Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.