Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen stöttar Byggnads i EG-domstolen

De svenska facken har rätt att kräva svenska kollektivavtal av utländska företag i Sverige, anser regeringen i sitt yttrande till EG-domstolen gällande Vaxholmskonflikten. När arbetslivsminister Hans Karlsson i dag presenterade yttrandet varnade han också för följderna om EG-domstolen har en annan uppfattning.<br />
Admin Admin Publicerad
- Inför EU-inträdet fick vi en försäkran om att den svenska kollektivavtalsmodellen får bestå och många röstade ja till EU i förvissning om det. Jag kan bara ana vad reaktionen skulle bli om det är på ett annat sätt. Besvikelse är bara förnamnet, sa Hans Karlsson.
Själv uppgav han sig vara "väldigt trygg och väldigt övertygad" om att den svenska lagstiftningen är förenlig med EG-rätten.
Senare har han enligt TT sagt att många kommer att kräva att Sverige lämnar EU om Byggnads förlorar Vaxholmsmålet i EG-domstolen.
Den svenska regeringen har, liksom parterna i konflikten och alla EU:s regeringar, fått möjlighet att yttra sig om ett par principiellt viktiga frågor som Arbetsdomstolen, AD, formulerat till EG-domstolen för att få vägledning.
Den första frågan gäller om de stridsåtgärder som Byggnads vidtog för att försöka få det lettiska bolaget Laval un Partneri att teckna ett svenskt kollektivavtal är förenligt med EG-rätten.
I svaret till EG-domstolen skriver regeringen att det inte finns några hinder för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett nationellt kollektivavtal.
- Det finns inte några tvingande regler om att införa minimilöner i Sverige och inte heller några tvingande regler som hindrar att man försöker få till förmånligare villkor än så, förklarade Hans Karlsson.
Den andra frågan handlar om den svenska lagregeln lex Britannia strider mot EU-fördraget. Regeringen anser att lex Britannia är förenligt med utstationeringsdirektivet.
- I de länder där man i stället upphöjt avtal till lag blir effekten densamma som med den svenska lagregeln, alltså att man kan tränga undan ett utländskt avtal till förmån för ett svenskt kollektivavtal, sa Hans Karlsson.
- Syftet med utstationeringsdirektivet är att garantera värdlandets villkor och det kan man inte göra om man inte applicerar svenskt avtal på företag som kommer hit. Vi har vår egen teknik genom fackets möjlighet att tillgripa stridsåtgärder.
Enligt Hans Karlsson har regeringen fått ett starkt stöd för sin uppfattning från andra länder i Europa.
- Det finns ett väldigt stort intresse för att understödja vårt mål och vårt fall av principiella skäl, både från europeiska regeringar oavsett politisk färg och förstås från fackliga organisationer i Europa.
EG-domstolens utslag väntas komma under 2007. AD förväntas inte avgöra saken förrän året därpå.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.