Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen ser över strejkrätten

En av hörnstenarna i den svenska modellen är satt under lupp. Möjligheten att strejka kan se annorlunda ut inom ett år.
Lina Björk Publicerad
Adam Ihse / TT
Konflikterna i Göteborgs containerhamn har lett till att regeringen vill se över konflikträtten. Adam Ihse / TT

Bakgrunden till att regeringen nu tittar närmare på konflikträtten handlar om en tvist i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals utsatt varandra för en rad strejker och blockader under året. Det finns ett kollektivavtal i hamnen, men bara med Transportarbetarförbundet. Ska man få vidta stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal där det redan finns ett på plats? Det undrar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som har tillsatt en utredning som ska titta närmare på saken.

Unionen står inte på barrikaderna för att ändra konfliktreglerna, men håller med om att det kan vara motiverat att acceptera mindre förändringar.

– Grundinställningen är att reglerna fungerar bra. Vi har inte så många konflikter i Sverige och de som sker är med ansvarstagande parter. Så man bör vara väldigt försiktig innan man går in och ändrar något i det här komplexa systemet. Men situationen i Göteborgs hamn är besvärlig och då hamnar vi i slutsatsen att förtroendet för modellen kan skadas om man inte gör något alls, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Unionen skulle godta en förändring i reglerna som tar bort möjligheten att vidta stridsåtgärder när det redan finns ett representativt kollektivavtal på arbetsplatsen. Däremot accepterar man inga förändringar som rör proportionalitet eller sympatiåtgärder. Eftersom beskedet om utredningen är nytt finns ännu inga direktiv om exakt vad regeringen ger utredarna i uppdrag att titta på.

– Det är klart att det alltid finns en risk att man börjar peta i andra delar av lagstiftningen när man väl har börjat ändra saker. Det är också därför vi manar till försiktighet, säger Martin Wästfelt.

Även centralorganisationen TCO har förståelse för att regeringen vill se över de arbetsrättsliga reglerna, samtidigt som man gärna ser tydliga begränsningar. 

– Det är viktigt att vi inte hamnar i en situation där det blir svårare för fackföreningar att teckna kollektivavtal eller lättare för arbetsgivare att i praktiken kunna välja vilket avtal man ska vara bunden av. Om man kommer fram till att det behövs ändringar i lagen så är det viktigt att de är små och avgränsade, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Om ni från TCO skulle skicka med en hälsning till utredarna, vad skulle det vara?
– För det första att seriöst pröva om det verkligen behövs några förändringar i lagstiftningen eller om det kan lösas på andra sätt. För det andra att vara försiktig och noga tänka igenom eventuella förslags effekter i andra situationer än den ganska speciella i Göteborgs hamn.

Den statliga utredningen ska komma igång redan före sommaren och då skulle en lagändring kunna bli aktuell redan om ett år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.