Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen ser över strejkrätten

En av hörnstenarna i den svenska modellen är satt under lupp. Möjligheten att strejka kan se annorlunda ut inom ett år.
Lina Björk Publicerad
Adam Ihse / TT
Konflikterna i Göteborgs containerhamn har lett till att regeringen vill se över konflikträtten. Adam Ihse / TT

Bakgrunden till att regeringen nu tittar närmare på konflikträtten handlar om en tvist i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals utsatt varandra för en rad strejker och blockader under året. Det finns ett kollektivavtal i hamnen, men bara med Transportarbetarförbundet. Ska man få vidta stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal där det redan finns ett på plats? Det undrar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som har tillsatt en utredning som ska titta närmare på saken.

Unionen står inte på barrikaderna för att ändra konfliktreglerna, men håller med om att det kan vara motiverat att acceptera mindre förändringar.

– Grundinställningen är att reglerna fungerar bra. Vi har inte så många konflikter i Sverige och de som sker är med ansvarstagande parter. Så man bör vara väldigt försiktig innan man går in och ändrar något i det här komplexa systemet. Men situationen i Göteborgs hamn är besvärlig och då hamnar vi i slutsatsen att förtroendet för modellen kan skadas om man inte gör något alls, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Unionen skulle godta en förändring i reglerna som tar bort möjligheten att vidta stridsåtgärder när det redan finns ett representativt kollektivavtal på arbetsplatsen. Däremot accepterar man inga förändringar som rör proportionalitet eller sympatiåtgärder. Eftersom beskedet om utredningen är nytt finns ännu inga direktiv om exakt vad regeringen ger utredarna i uppdrag att titta på.

– Det är klart att det alltid finns en risk att man börjar peta i andra delar av lagstiftningen när man väl har börjat ändra saker. Det är också därför vi manar till försiktighet, säger Martin Wästfelt.

Även centralorganisationen TCO har förståelse för att regeringen vill se över de arbetsrättsliga reglerna, samtidigt som man gärna ser tydliga begränsningar. 

– Det är viktigt att vi inte hamnar i en situation där det blir svårare för fackföreningar att teckna kollektivavtal eller lättare för arbetsgivare att i praktiken kunna välja vilket avtal man ska vara bunden av. Om man kommer fram till att det behövs ändringar i lagen så är det viktigt att de är små och avgränsade, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Om ni från TCO skulle skicka med en hälsning till utredarna, vad skulle det vara?
– För det första att seriöst pröva om det verkligen behövs några förändringar i lagstiftningen eller om det kan lösas på andra sätt. För det andra att vara försiktig och noga tänka igenom eventuella förslags effekter i andra situationer än den ganska speciella i Göteborgs hamn.

Den statliga utredningen ska komma igång redan före sommaren och då skulle en lagändring kunna bli aktuell redan om ett år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.