Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen ser över strejkrätten

En av hörnstenarna i den svenska modellen är satt under lupp. Möjligheten att strejka kan se annorlunda ut inom ett år.
Lina Björk Publicerad
Adam Ihse / TT
Konflikterna i Göteborgs containerhamn har lett till att regeringen vill se över konflikträtten. Adam Ihse / TT

Bakgrunden till att regeringen nu tittar närmare på konflikträtten handlar om en tvist i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals utsatt varandra för en rad strejker och blockader under året. Det finns ett kollektivavtal i hamnen, men bara med Transportarbetarförbundet. Ska man få vidta stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal där det redan finns ett på plats? Det undrar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som har tillsatt en utredning som ska titta närmare på saken.

Unionen står inte på barrikaderna för att ändra konfliktreglerna, men håller med om att det kan vara motiverat att acceptera mindre förändringar.

– Grundinställningen är att reglerna fungerar bra. Vi har inte så många konflikter i Sverige och de som sker är med ansvarstagande parter. Så man bör vara väldigt försiktig innan man går in och ändrar något i det här komplexa systemet. Men situationen i Göteborgs hamn är besvärlig och då hamnar vi i slutsatsen att förtroendet för modellen kan skadas om man inte gör något alls, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Unionen skulle godta en förändring i reglerna som tar bort möjligheten att vidta stridsåtgärder när det redan finns ett representativt kollektivavtal på arbetsplatsen. Däremot accepterar man inga förändringar som rör proportionalitet eller sympatiåtgärder. Eftersom beskedet om utredningen är nytt finns ännu inga direktiv om exakt vad regeringen ger utredarna i uppdrag att titta på.

– Det är klart att det alltid finns en risk att man börjar peta i andra delar av lagstiftningen när man väl har börjat ändra saker. Det är också därför vi manar till försiktighet, säger Martin Wästfelt.

Även centralorganisationen TCO har förståelse för att regeringen vill se över de arbetsrättsliga reglerna, samtidigt som man gärna ser tydliga begränsningar. 

– Det är viktigt att vi inte hamnar i en situation där det blir svårare för fackföreningar att teckna kollektivavtal eller lättare för arbetsgivare att i praktiken kunna välja vilket avtal man ska vara bunden av. Om man kommer fram till att det behövs ändringar i lagen så är det viktigt att de är små och avgränsade, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Om ni från TCO skulle skicka med en hälsning till utredarna, vad skulle det vara?
– För det första att seriöst pröva om det verkligen behövs några förändringar i lagstiftningen eller om det kan lösas på andra sätt. För det andra att vara försiktig och noga tänka igenom eventuella förslags effekter i andra situationer än den ganska speciella i Göteborgs hamn.

Den statliga utredningen ska komma igång redan före sommaren och då skulle en lagändring kunna bli aktuell redan om ett år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.