Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringen förhalar EU-prövning

På söndag är det deadline för regeringen att komma in med ett svar till EU-kommissionen. Det handlar om TCO:s anmälan om möjligheten att stapla visstidsanställningar på varandra i Sverige. Under eftermiddagen i dag lämnade så regeringen sitt svar, där regeringen begär mer tid.
Sandra Lund Publicerad

Uppdatering: Under eftermiddagen har regeringen lämnat sitt svar till EU-kommissionen där de meddelar att man vill vänta in resultatet av en SCB-undersökning om visstider, som ska vara klar i slutet av 2014. Men de framhåller samtidigt i sitt svar att missbruket av visstidsanställningar inte förekommer.

Eftersom vi står inför en midsommarhelg och tiden för regeringens svar löper ut på söndag borde ett yttrande vara på plats under dagen.

- Jag kan inte ge en exakt tidpunkt. Men naturligtvis kommer regeringen att svara EU-kommissionen i tid, säger Linda Norberg som är pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M).

Mer än så vill hon inte säga. Enligt en källa på regeringskansliet kommer dock regeringens svar bestå av att vinna mer tid, eftersom man planerar en egen SCB-undersökning om visstidsanställda till slutet av året.

Även TCO:s chefsjurist Samuel Engblom, som också var en av dem som anmälde regeringen till EU-kommissionen redan 2007, tror att regeringen vill få mer tid.

- Jag hoppas att de kommer att föreslå åtgärder i dag. Men eftersom regeringen inte har velat träffa parterna för att diskutera hur sådana åtgärder kan se ut är jag tyvärr rädd att de återigen försöker vinna tid.

Följetongen med TCO:s anmälan till EU-kommissionen, som alltså kom när lagen om anställningsskydd ändrades och bland annat allmän visstidsanställning infördes 2007, ser därmed ut att fortsätta. Fackets kritik går främst ut på möjligheten för arbetsgivare att stapla olika former av visstidsanställning på varandra. Regeringen har å sin sida hävdat att det är en teori utan förankring i verkligheten, att det inte finns arbetsgivare som missbrukar lagen så.

TCO gjorde förra sommaren en undersökning som bland annat visade att 40 procent, av de över tusen tillfrågade, hade varit visstidsanställda i olika former hos en och samma arbetsgivare i mer än ett år. Av dem hade elva procentenheter varit visstidare i över fem år.

Efter flera skriftväxlingar mellan EU-kommissionen och regeringen, där den första ansåg att Sverige bryter mot ett EU-direktiv när det gäller skydd för visstidsanställda, kom kommissionen i april i år med ett ”kompletterande motiverade yttrande”. Vilket är ett slags sista formellt steg innan kommissionen väljer om man ska gå vidare och lämnar regeringens hanterande till EU-domstolen. Där hade kommissionen tagit fast på TCO:s undersökning och krävde att den svenska regeringen ändrar lagen.

Men. Det har varit EU-val och en ny kommission ska tillsättas. Det är semestertider. Och det är ett svenskt riksdagsval i september. Inget talar för att EU-kommissionen går till EU-domstolen under sommaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY