Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya las-regler testas i Arbetsdomstolen

De nya las-reglerna sänkte kraven för när man kan sägas upp på grund av personliga skäl. Nu ska reglerna testas för första gången i Arbetsdomstolen. Fallet handlar om en Unionenmedlem som förlorat jobbet på grund av underprestation.
Ola Rennstam Publicerad
Nya LAS testas av Arbetsdomstolen.
Vad krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation? Det ska Arbetsdomstolen ta ställning till i ett fall där de nya las-reglerna prövas för första gången. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Våren 2023 blev en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade mannen underpresterat. Unionen anser dock att det saknas grund för uppsägningen och har stämt företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver att medlemmen ska få tillbaka jobbet samt ett skadestånd på 135 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

I morgon, torsdag, kommer fallet att tas upp i Arbetsdomstolen. Det är första gången som de nya uppsägningsreglerna, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022, prövas i domstol.

Praxis saknas

Nya las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl, i gengäld har facken fått utökade möjligheter till omställning och studier. Men trots att det snart gått två år sedan de nya las-reglerna kom till stånd saknas rättslig praxis kring hur de ska tolkas. 

Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt hade understigit det man kunde förvänta sig, i de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som underprestation. Både fack och arbetsgivarsidan hoppas nu att Arbetsdomstolens prövning ska ge större tydlighet kring anställningsskyddet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.