Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya las-regler testas i Arbetsdomstolen

De nya las-reglerna sänkte kraven för när man kan sägas upp på grund av personliga skäl. Nu ska reglerna testas för första gången i Arbetsdomstolen. Fallet handlar om en Unionenmedlem som förlorat jobbet på grund av underprestation.
Ola Rennstam Publicerad
Nya LAS testas av Arbetsdomstolen.
Vad krävs för att en arbetsgivare ska kunna säga upp medarbetare på grund av underprestation? Det ska Arbetsdomstolen ta ställning till i ett fall där de nya las-reglerna prövas för första gången. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Våren 2023 blev en säljare på ett telemarketingbolag i Mellansverige uppsagd från sin tjänst på grund av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade mannen underpresterat. Unionen anser dock att det saknas grund för uppsägningen och har stämt företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver att medlemmen ska få tillbaka jobbet samt ett skadestånd på 135 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

I morgon, torsdag, kommer fallet att tas upp i Arbetsdomstolen. Det är första gången som de nya uppsägningsreglerna, som kom till i den nya las-överenskommelsen 2022, prövas i domstol.

Praxis saknas

Nya las ger arbetsgivare större makt än tidigare när det gäller uppsägningar på grund av personliga skäl, i gengäld har facken fått utökade möjligheter till omställning och studier. Men trots att det snart gått två år sedan de nya las-reglerna kom till stånd saknas rättslig praxis kring hur de ska tolkas. 

Enligt tidigare praxis krävdes att prestationen väsentligt hade understigit det man kunde förvänta sig, i de nya reglerna är kraven inte alls lika högt ställda krav på vad som räknas som underprestation. Både fack och arbetsgivarsidan hoppas nu att Arbetsdomstolens prövning ska ge större tydlighet kring anställningsskyddet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.