Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nej från LO till las-uppgörelse

Las-förhandlingarna misslyckades ännu en gång efter att LO sagt nej till slutbudet.
– Det innehöll en del som var bra, men alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa Susanna Gideonsson, ordförande för LO, på en presskonferens.
PTK var dock nöjda med förslaget.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT
"Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången", säger Susanna Gideonsson, ordförande i LO. Fredrik Sandberg / TT, Alexander Larsson Vierth / TT

Sent på fredagseftermiddagen stod det klart att las-förhandlingen misslyckats ännu en gång. En enig styrelse i LO valde att nobba det förslag som parterna förhandlat kring sedan i går morse.

– Det här är inget jätteroligt besked att lämna. Vi hade velat nå lite längre men har beslutat oss för att förkasta förslaget. Vi har verkligen försökt och förslaget innehöll en del som var bra. Men det innehöll också delar som var mindre bra: alldeles för många skulle stå utan anställningsskydd, sa LO-ordföranden Susanna Gideonsson på en presskonferens.

Hon sa också att las-utredningen försvårat parternas förhandlingar.

– Den politiska inblandningen har inte varit till godo. Vi upplever att utredningen hela tiden har funnits som ett alternativ.

Även Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, ansåg att utredningen förstört förhandlingen.

– Med lagförslaget blev uppförsbacken för svår.

Vad som händer nu återstår att se. Enligt januariöverenskommelsen skulle las-utredningen bli lag om parterna inte kom överens. Vänsterpartiet har dock hotat med misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) om det blir så. Partiet anser att innehållet skulle försvaga arbetstagarnas ställning alltför mycket.

Även Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har sagt att utredningen är obalanserad till arbetsgivarnas fördel. Liberalerna och Centerpartiet anser dock att utredningens förslag är det som gäller.

Utredningen är ute på remiss och ett lagförslag väntas först nästa höst.

Det är också oklart om LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer att återuppta sina förhandlingar.

– Vi har gett upp för den här gången. Många av frågorna kommer att flyttas till avtalsrörelsen, sa Susanna Gideonsson.

Enligt Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv, är dörren nu stängd för ytterligare förhandlingar.

– Nu blir det istället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb. Svenskt Näringsliv är övertygad om att det är en sämre lösning för Sverige och den svenska modellen än om parterna träffat en överenskommelse i enlighet med kompromissen. Men det finns efter LOs beslut ingen annan väg än lagstiftningsvägen. Vi beklagar det, säger han i ett pressmeddelande.

Han säger också att han är besviken över att LO sa nej.

– Det är en djup besvikelse att LO inte kan acceptera den kompromiss som togs fram i förhandlingsrummet. Det är särskilt uppseendeväckande att LOs styrelse är enig om att inte anta kompromissen.

PTK, där Unionen ingår, ställde sig bakom överenskommelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för PTK (och Unionen) skulle förslaget ha stärkt tryggheten för visstidsanställda. Dessutom innehöll det ett stöd till kompetensutveckling för både anställda och arbetslösa. 

–  Det hade stärkt individens trygghet, men också svensk konkurrenskraft och omställningsförmåga, säger Martin Linder i ett pressmeddelande.

PTK håller inte med LO om att anställningsskyddet skulle ha försvagats.

– Totalt sett hade tryggheten på arbetsmarknaden förbättrats och Sverige hade stått bättre rustat för omställning, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.