Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

MS-sjuke Jimmy tog covidvaccin – fick sparken

MS-sjuke Jimmy, 30, vaccinerade sig mot covid-19. Då blev han av med sin praktik.
– På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, säger företagets föreståndare till Kollega.
Oscar Broström Publicerad
Arm som får covidvaccin (till vänster) Jimmy Norfelt (till höger).
Jimmy Norfelt, som har MS, tog vaccin mot covid-19. Då avslutade företaget hans arbetsträning. Foto: Jessica Gow/TT och privat

Jimmy Norfelt, som har diagnosen multipel skleros, MS, gick för ungefär tre år sedan in i väggen, efter att ha ”arbetat för mycket” som han själv beskriver det, och blev då sjukskriven.

Under våren fick Jimmy så en praktikplats för att arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, och där trivdes han bra.

En dag i början av maj meddelade Jimmy sin chef att han skulle missa arbetsträningen den dagen, för att han hade fått tid för att eventuellt ta den första vaccindosen mot covid-19. Chefen på företaget svarade med sms:

”Hej ok! Om du väljer att ta vaccinet kan du tyvärr inte vara kvar här …”, skrev arbetsgivaren, enligt stämningsansökan från Jimmys fackförbund Unionen.

"Måste vara en missuppfattning"

När Jimmy läste sms:et blev han paff. Han visste att företagets ägare inte själv tänkte ta vaccinet, men det här hade han svårt att tro.

– Jag tänkte att det måste vara en missuppfattning, att han måste skrivit fel. Jag satt i bilen utanför där jag skulle ta vaccinet och måste ha läst igenom sms:et säkert ett tjugotal gånger. Jag gillade arbetsplatsen, så jag funderade på om jag skulle skita i att ta vaccinet för att få vara kvar. Det gick lite fram och tillbaka, men sedan gick jag in och pratade med en sjuksköterska som förklarade att om jag inte tar vaccinet skjuter jag mig själv i foten när det kommer till min sjukdom.

MS är en neurologisk, obotlig sjukdom, som för många innebär en gradvis försämring av funktionsförmågan. Det är också en sjukdom som ofta kommer i skov. Ett skov kan utlösas av virusinfektioner, och ge en bestående försämring av funktionsförmågan. Som MS-sjuk är det därför viktigt att undvika virusinfektioner.

Samtidigt tar Jimmy bromsmedicin, en immundämpande behandling, för att dämpa effekterna av sjukdomen. Den gör honom särskilt känslig för infektioner. Hans läkare uppmanade honom därför att vaccinera sig, för att kunna fortsätta med sin bromsmedicin.

– Därför blev det självklart att jag skulle ta vaccinet, även om jag ifrågasatte mig själv sjuttielva gånger om jag gjorde rätt, säger Jimmy, och tillägger att det även var viktigt för honom att minska risken att kunna sprida smittan vidare till närstående. 

"Jag blir irriterad och arg"

Jimmy försökte ringa företagets chef för att förklara sin situation, men fick inget svar och skickade därför ett meddelande om att han vaccinerat sig. Till slut fick han svar via sms.

”Hej jag satt i telefon… okej… blir väldigt ledsen för din skull hoppas du verkligen inte blir sjuk i framtiden av detta… du får söka arbetsträning hos någon annan nu tyvärr …”, skrev han, enligt stämningsansökan.

Hur tänker du kring kravet som ställdes på dig?
– Jag blir irriterad och arg när jag tänker på det. Jag tycker att det var så fel, inte minst att han inte svarade på hela dagen när jag ringde honom och gav mig ett skäligt svar till varför jag inte fick komma tillbaka om jag tog vaccinet, för det hade ju han inte någonting med att göra egentligen, säger Jimmy Norfelt.

Visste du om att arbetsgivaren var motståndare till vaccinet?
– Jag visste om att han var emot vaccinet och inte tänkte ta det själv. Och man får ju tycka vad man vill om vaccinet, det är inget fel så, men det var inget tal om att man inte fick vaccinera sig förrän jag sa att jag skulle göra det.

Företaget: "Den policyn har vi här"

Kollega har varit i kontakt med den chef som Jimmy Norfelt hade kontakt med. Han ifrågasätter att det verkligen finns ett vaccin mot covid-19, samt säger att han berättat för Jimmy Norfelt vad som gällde på företaget.

– Det pratade vi om innan. Det var han medveten om. Den policyn har vi här. Det är ingenting mot honom.

Hur hade det påverkat arbetsplatsen om han vaccinerade sig?
– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, speciellt inte mot det här nya, som kallas för ett vaccin.

Kan en arbetsgivare ställa det kravet?
– Jag är inte hans arbetsgivare. Han var här som beskådare. Vi har inga avtal gentemot honom.

Hur kommenterar ni då att Unionen stämmer er?
– Det fattar jag inte. Vad har vi gjort för fel?

Stäms för diskriminering

Enligt Unionens förbundsjurist har företaget genom sitt agerande diskriminerat Jimmy Norfelt, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga och är att betrakta som en funktonsnedsättning. Vidare framgår i stämningsansökan att inte bara anställda, utan även arbetsmarknadspraktikanter, omfattas av diskrimineringsförbudet. Unionen stämmer företaget på 80 000 kronor.

– Jag har full respekt för att man kan tänka olika kring vaccinering, men här handlar det om att bolaget inte respekterade hans medicinska behov. En arbetsgivare kan inte bestämma vilken medicinsk behandling en arbetstagare, eller i detta fall en praktikant, får genomgå. I detta fall innebär beteendet dessutom diskriminering eftersom det drabbade medlemmen svårare på grund av hans funktionsnedsättning, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Jimmy har nu hittat en ny praktikplats, där de gör alltifrån att kapa ved till att jobba med dränering och sprängning. Jimmy säger att han trivs bättre nu än vad han gjorde på förra praktiken.

– Det är ett extremt varierande arbete. Jag försöker tänka positivt att det var bra att de skickade hem mig på förra stället, för då fick jag det här. Till slut blev det något bra av det hela i alla fall.

 

Arbetsgivaren gick i en förlikning med på att betala 80 00 kronor till Jimmy. 

 

Mer i samma ämne:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.