Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

MS-sjuke Jimmy tog covidvaccin – fick sparken

MS-sjuke Jimmy, 30, vaccinerade sig mot covid-19. Då blev han av med sin praktik.
– På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, säger företagets föreståndare till Kollega.
Oscar Broström Publicerad
Arm som får covidvaccin (till vänster) Jimmy Norfelt (till höger).
Jimmy Norfelt, som har MS, tog vaccin mot covid-19. Då avslutade företaget hans arbetsträning. Foto: Jessica Gow/TT och privat

Jimmy Norfelt, som har diagnosen multipel skleros, MS, gick för ungefär tre år sedan in i väggen, efter att ha ”arbetat för mycket” som han själv beskriver det, och blev då sjukskriven.

Under våren fick Jimmy så en praktikplats för att arbetsträna på ett motorföretag i södra Norrland, och där trivdes han bra.

En dag i början av maj meddelade Jimmy sin chef att han skulle missa arbetsträningen den dagen, för att han hade fått tid för att eventuellt ta den första vaccindosen mot covid-19. Chefen på företaget svarade med sms:

”Hej ok! Om du väljer att ta vaccinet kan du tyvärr inte vara kvar här …”, skrev arbetsgivaren, enligt stämningsansökan från Jimmys fackförbund Unionen.

"Måste vara en missuppfattning"

När Jimmy läste sms:et blev han paff. Han visste att företagets ägare inte själv tänkte ta vaccinet, men det här hade han svårt att tro.

– Jag tänkte att det måste vara en missuppfattning, att han måste skrivit fel. Jag satt i bilen utanför där jag skulle ta vaccinet och måste ha läst igenom sms:et säkert ett tjugotal gånger. Jag gillade arbetsplatsen, så jag funderade på om jag skulle skita i att ta vaccinet för att få vara kvar. Det gick lite fram och tillbaka, men sedan gick jag in och pratade med en sjuksköterska som förklarade att om jag inte tar vaccinet skjuter jag mig själv i foten när det kommer till min sjukdom.

MS är en neurologisk, obotlig sjukdom, som för många innebär en gradvis försämring av funktionsförmågan. Det är också en sjukdom som ofta kommer i skov. Ett skov kan utlösas av virusinfektioner, och ge en bestående försämring av funktionsförmågan. Som MS-sjuk är det därför viktigt att undvika virusinfektioner.

Samtidigt tar Jimmy bromsmedicin, en immundämpande behandling, för att dämpa effekterna av sjukdomen. Den gör honom särskilt känslig för infektioner. Hans läkare uppmanade honom därför att vaccinera sig, för att kunna fortsätta med sin bromsmedicin.

– Därför blev det självklart att jag skulle ta vaccinet, även om jag ifrågasatte mig själv sjuttielva gånger om jag gjorde rätt, säger Jimmy, och tillägger att det även var viktigt för honom att minska risken att kunna sprida smittan vidare till närstående. 

"Jag blir irriterad och arg"

Jimmy försökte ringa företagets chef för att förklara sin situation, men fick inget svar och skickade därför ett meddelande om att han vaccinerat sig. Till slut fick han svar via sms.

”Hej jag satt i telefon… okej… blir väldigt ledsen för din skull hoppas du verkligen inte blir sjuk i framtiden av detta… du får söka arbetsträning hos någon annan nu tyvärr …”, skrev han, enligt stämningsansökan.

Hur tänker du kring kravet som ställdes på dig?
– Jag blir irriterad och arg när jag tänker på det. Jag tycker att det var så fel, inte minst att han inte svarade på hela dagen när jag ringde honom och gav mig ett skäligt svar till varför jag inte fick komma tillbaka om jag tog vaccinet, för det hade ju han inte någonting med att göra egentligen, säger Jimmy Norfelt.

Visste du om att arbetsgivaren var motståndare till vaccinet?
– Jag visste om att han var emot vaccinet och inte tänkte ta det själv. Och man får ju tycka vad man vill om vaccinet, det är inget fel så, men det var inget tal om att man inte fick vaccinera sig förrän jag sa att jag skulle göra det.

Företaget: "Den policyn har vi här"

Kollega har varit i kontakt med den chef som Jimmy Norfelt hade kontakt med. Han ifrågasätter att det verkligen finns ett vaccin mot covid-19, samt säger att han berättat för Jimmy Norfelt vad som gällde på företaget.

– Det pratade vi om innan. Det var han medveten om. Den policyn har vi här. Det är ingenting mot honom.

Hur hade det påverkat arbetsplatsen om han vaccinerade sig?
– För det första är det inget vaccin. Påstår du att det är ett vaccin? På det här företaget har vi ingen som är vaccinerad, speciellt inte mot det här nya, som kallas för ett vaccin.

Kan en arbetsgivare ställa det kravet?
– Jag är inte hans arbetsgivare. Han var här som beskådare. Vi har inga avtal gentemot honom.

Hur kommenterar ni då att Unionen stämmer er?
– Det fattar jag inte. Vad har vi gjort för fel?

Stäms för diskriminering

Enligt Unionens förbundsjurist har företaget genom sitt agerande diskriminerat Jimmy Norfelt, eftersom MS-diagnosen begränsar Jimmys funktionsförmåga och är att betrakta som en funktonsnedsättning. Vidare framgår i stämningsansökan att inte bara anställda, utan även arbetsmarknadspraktikanter, omfattas av diskrimineringsförbudet. Unionen stämmer företaget på 80 000 kronor.

– Jag har full respekt för att man kan tänka olika kring vaccinering, men här handlar det om att bolaget inte respekterade hans medicinska behov. En arbetsgivare kan inte bestämma vilken medicinsk behandling en arbetstagare, eller i detta fall en praktikant, får genomgå. I detta fall innebär beteendet dessutom diskriminering eftersom det drabbade medlemmen svårare på grund av hans funktionsnedsättning, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen.

Jimmy har nu hittat en ny praktikplats, där de gör alltifrån att kapa ved till att jobba med dränering och sprängning. Jimmy säger att han trivs bättre nu än vad han gjorde på förra praktiken.

– Det är ett extremt varierande arbete. Jag försöker tänka positivt att det var bra att de skickade hem mig på förra stället, för då fick jag det här. Till slut blev det något bra av det hela i alla fall.

 

Arbetsgivaren gick i en förlikning med på att betala 80 00 kronor till Jimmy. 

 

Mer i samma ämne:

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.