Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Minskat fackligt inflytande för Sifanställda

Inför kongressen i november presenterar Sif ett förslag som innebär att de anställda inte längre ska få ha rösträtt i förbunds- och avdelningsstyrelsen. <br />
Publicerad
- Det är en upprätning av stadgarna. Det finns motsägelser som det är nu, säger Sixten Frixon, förbundssekreterare.
I dag finns två personalrepresentanter i förbundsstyrelsen och i avdelningsstyrelserna. De har rösträtt i frågor som inte gäller förbundets mål och inriktning samt anställningsvillkor. Men den rätten föreslås nu försvinna. I stället ska personalens ombud kallas till mötena. De ska ha möjlighet att föreslå och yttra sig om saker, samt få sin särskilda mening förd till protokollet. Men några ledamöter kommer de inte att vara.
- Vi gillar inte de signaler som skickas ut med det här förslaget. Sif äger frågan själv, vi kan göra som vi vill. Men det var en enig förbundsstyrelse som lade förslaget, säger Ann-Helen Westrup, som företräder Sifklubben på förbundskansliet i förbundsstyrelsen.
Enligt Sixten Frixon har det varit svårt att avgöra vilka frågor som rör förbundets mål och inriktning, och vilka som inte gör det. Dessutom finns det en paragraf i stadgarna som slår fast att anställda inte får ha förtroendeuppdrag överstigande klubb- och representantskapsnivå.
- Vi som anställda har ett stort inflytande över verksamheten ändå. En styrelses främsta uppgift rör strategiska frågor. Det är väldigt sällan operativa frågor numera, säger han.
Men enligt C-G Hjort, som också representerar de anställda i förbundsstyrelsen, finns det inga stadgar som krockar.
- Man har bestämt sig för att ändra det här av skäl som vi inte anser håller. Vi tolkar det helt och hållet som en fackpolitisk fråga. Vi borde föregå med gott exempel som förbund. Nu går vi åt helt fel håll.
Det är upp till kongressen att besluta om personalrepresentanternas framtid.
- Det beror på hur pass uppmärksamma kongressombuden är. I så fall borde de komma fram till att Sif inte har en rak linje i facklig politisk verksamhet, säger C-G Hjort.
Han får medhåll av Pär Nilsson, tidigare klubbordförande på Segerström i Bengtsfors och belönad med Sifs pris för visat civilkurage.
- Om man utgår ifrån vad man går ut med i förbundet, och kräver att vi som förtroendevalda ska vara med i bolagsstyrelser och bevaka våra intressen är det här mycket underligt. Det är konstigt att vi som facklig organisation kastar ut våra personalrepresentanter, det rimmar illa med våra ideal.
Fotnot: Personalrepresentanter i en bolagsstyrelse har rösträtt. I fackförbundens styrelser varierar villkoren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."