Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Minskat fackligt inflytande för Sifanställda

Inför kongressen i november presenterar Sif ett förslag som innebär att de anställda inte längre ska få ha rösträtt i förbunds- och avdelningsstyrelsen. <br />
Publicerad
- Det är en upprätning av stadgarna. Det finns motsägelser som det är nu, säger Sixten Frixon, förbundssekreterare.
I dag finns två personalrepresentanter i förbundsstyrelsen och i avdelningsstyrelserna. De har rösträtt i frågor som inte gäller förbundets mål och inriktning samt anställningsvillkor. Men den rätten föreslås nu försvinna. I stället ska personalens ombud kallas till mötena. De ska ha möjlighet att föreslå och yttra sig om saker, samt få sin särskilda mening förd till protokollet. Men några ledamöter kommer de inte att vara.
- Vi gillar inte de signaler som skickas ut med det här förslaget. Sif äger frågan själv, vi kan göra som vi vill. Men det var en enig förbundsstyrelse som lade förslaget, säger Ann-Helen Westrup, som företräder Sifklubben på förbundskansliet i förbundsstyrelsen.
Enligt Sixten Frixon har det varit svårt att avgöra vilka frågor som rör förbundets mål och inriktning, och vilka som inte gör det. Dessutom finns det en paragraf i stadgarna som slår fast att anställda inte får ha förtroendeuppdrag överstigande klubb- och representantskapsnivå.
- Vi som anställda har ett stort inflytande över verksamheten ändå. En styrelses främsta uppgift rör strategiska frågor. Det är väldigt sällan operativa frågor numera, säger han.
Men enligt C-G Hjort, som också representerar de anställda i förbundsstyrelsen, finns det inga stadgar som krockar.
- Man har bestämt sig för att ändra det här av skäl som vi inte anser håller. Vi tolkar det helt och hållet som en fackpolitisk fråga. Vi borde föregå med gott exempel som förbund. Nu går vi åt helt fel håll.
Det är upp till kongressen att besluta om personalrepresentanternas framtid.
- Det beror på hur pass uppmärksamma kongressombuden är. I så fall borde de komma fram till att Sif inte har en rak linje i facklig politisk verksamhet, säger C-G Hjort.
Han får medhåll av Pär Nilsson, tidigare klubbordförande på Segerström i Bengtsfors och belönad med Sifs pris för visat civilkurage.
- Om man utgår ifrån vad man går ut med i förbundet, och kräver att vi som förtroendevalda ska vara med i bolagsstyrelser och bevaka våra intressen är det här mycket underligt. Det är konstigt att vi som facklig organisation kastar ut våra personalrepresentanter, det rimmar illa med våra ideal.
Fotnot: Personalrepresentanter i en bolagsstyrelse har rösträtt. I fackförbundens styrelser varierar villkoren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD