Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Migrän ledde till uppsägning

Sif stämmer ett företag sedan en medlem sagts upp för att hon var sjuk för ofta. Migrän är ett funktionshinder, anser Sif.<br />
Publicerad
Redan när Maja Bergsten anställdes som bilrekonditionerare på företaget, som har fyra anställda, för snart tre år sedan meddelade hon att hon led av migrän. Det uppfattades inte som något problem från arbetsgivaren. Då.
- Jag har varit lika mycket sjuk hela tiden, runt fyra dagar i månaden. Jag tror att det var när jag började säga ifrån som det blev tjurigt, säger hon.
Trots sjukdomen blev Maja Bergstens arbetsbelastning större och större. När chefen var borta var det hon som hade ansvaret för att allt fungerade. Hon fick allt oftare låsa och larma vid dagens slut. Personalomsättningen var hög, under de två och ett halvt år som Maja Bergsten jobbade på företaget hann 17 personer komma och gå. Det ledde till att hon var den som fick lära upp de nya och avsluta deras jobb om de inte klarade det själva.
Samtidigt kompenserade hon sina dagar av sjukfrånvaro med mycket övertid.
- Jag ställde upp jättemycket. När man gjorde det stod man på god fot med chefen.
Men när det blev för mycket sade hon ifrån. Migrän utlöses av stress, vilket gjorde att hon mådde sämre.
- När chefen slutade fråga mig om vad jag tyckte om de andra anställda förstod jag att det var mig de pratade om i stället. Jag hörde det också. Det var absolut inget kul.
Den 3 mars kallades hon in till chefen och fick ta emot en muntlig uppsägning. Som skäl angavs sjukdomen.
- Det var i slutändan det. Hon hade fått sina chanser att gå till läkare och så vidare. Det är en liten firma, vi har inte plats för att folk är borta hela tiden, säger chefen och ägaren Allan Fromm.
- Om de tolkar det som att jag gjorde fel, så fine. Jag är inte skolad i det.
Maja kontaktade omgående Sif Stockholm som kunde tala om att man inte kan säga upp någon på grund av sjukdom.
Ombudsmannen träffade chefen, som till en början medgav att han felat och lovade Maja nio månadslöner. Men pengarna dök aldrig upp. Nu stämmer Sif företaget i Stockholms tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.
- Jag påstår att migrän är att betrakta som ett funktionshinder, säger Sifs jurist Nina Johansson.
Enligt Nationalencyklopedin är migrän ett "godartat tillstånd som dock ofta innebär att betydande handikapp".
Förbundet kräver att Maja Bergsten får 300 000 i skadestånd samt ersättning för förlorad inkomst.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.