Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Migrän ledde till uppsägning

Sif stämmer ett företag sedan en medlem sagts upp för att hon var sjuk för ofta. Migrän är ett funktionshinder, anser Sif.<br />
Publicerad
Redan när Maja Bergsten anställdes som bilrekonditionerare på företaget, som har fyra anställda, för snart tre år sedan meddelade hon att hon led av migrän. Det uppfattades inte som något problem från arbetsgivaren. Då.
- Jag har varit lika mycket sjuk hela tiden, runt fyra dagar i månaden. Jag tror att det var när jag började säga ifrån som det blev tjurigt, säger hon.
Trots sjukdomen blev Maja Bergstens arbetsbelastning större och större. När chefen var borta var det hon som hade ansvaret för att allt fungerade. Hon fick allt oftare låsa och larma vid dagens slut. Personalomsättningen var hög, under de två och ett halvt år som Maja Bergsten jobbade på företaget hann 17 personer komma och gå. Det ledde till att hon var den som fick lära upp de nya och avsluta deras jobb om de inte klarade det själva.
Samtidigt kompenserade hon sina dagar av sjukfrånvaro med mycket övertid.
- Jag ställde upp jättemycket. När man gjorde det stod man på god fot med chefen.
Men när det blev för mycket sade hon ifrån. Migrän utlöses av stress, vilket gjorde att hon mådde sämre.
- När chefen slutade fråga mig om vad jag tyckte om de andra anställda förstod jag att det var mig de pratade om i stället. Jag hörde det också. Det var absolut inget kul.
Den 3 mars kallades hon in till chefen och fick ta emot en muntlig uppsägning. Som skäl angavs sjukdomen.
- Det var i slutändan det. Hon hade fått sina chanser att gå till läkare och så vidare. Det är en liten firma, vi har inte plats för att folk är borta hela tiden, säger chefen och ägaren Allan Fromm.
- Om de tolkar det som att jag gjorde fel, så fine. Jag är inte skolad i det.
Maja kontaktade omgående Sif Stockholm som kunde tala om att man inte kan säga upp någon på grund av sjukdom.
Ombudsmannen träffade chefen, som till en början medgav att han felat och lovade Maja nio månadslöner. Men pengarna dök aldrig upp. Nu stämmer Sif företaget i Stockholms tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.
- Jag påstår att migrän är att betrakta som ett funktionshinder, säger Sifs jurist Nina Johansson.
Enligt Nationalencyklopedin är migrän ett "godartat tillstånd som dock ofta innebär att betydande handikapp".
Förbundet kräver att Maja Bergsten får 300 000 i skadestånd samt ersättning för förlorad inkomst.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.