Magnus Hildebrand slog larm om att den finska papperstillverkaren Metso, i samband med köpet av två Kvaernerbolag i Karlstad, kan ha brutit mot svensk arbetsrätt.
Efter krav från EU-kommissionens konkurrensmyndighet såldes en del av verksamheten till kanadensiska GL&V.
Men det skedde utan att man förhandlat om en övergång av personalen.
I stället fick ett 50-tal handplockade anställda erbjudande om att gå över till GL&V
Enligt Anders Thorén, Kvaerner Pulpings informationschef, tolkade Metsos ledning EU-kommissionens beslut så att man i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser hade rätt att ta fram listor på personal utan att behöva förhandla med facket.
Det torde vara ett solklart mbl-brott hävdar Magnus Hildebrand.
För att få mer klarhet i vad som hänt har han, hittills utan framgång, försökt få läsa EU-dokumentet.
- Frågan är ju varför de agerat som de gjort, säger Magnus Hildebrand.
Enligt en talesman för kommissionen blir dokumentet snart offentligt. Men delar av det kan vara hemligstämplat, om det bedöms kunna skada företaget.
Sven Svensson, chef för fackens Brysselkontor säger:
- EU-kommissionen kan anse sig vara bundna av tystnadsplikt gentemot företagen. Men de är själva fria att berätta vad som står i ett beslut.
Anders Thorén säger att han inte kan lämna ut dokumentet.
Det granskas nu av Metsos jurister i Helsingfors.
Anders Thorén tror att själva beslutet blir offentligt i sin helhet.
- Det juristerna nu gör är att gå igenom den 40- till 50-sidor tjocka bakgrund som Metso lämnade till EU-kommissionen, för att se till att företagshemligheter inte blir offentliga.
Sif funderar ännu på hur man ska gå vidare när det gäller EU-kommissionens inblandning och överväger att stämma Metso.
Även Sven Svensson tror att Metso har gjort sig skyldiga till mbl-brott.
- Som jag förstår det har man föregripit både mbl och las, oavsett hur man tolkat EU-kommissionens beslut. Det står inte över överlåtelsedirektivet och enligt det måste man informera och förhandla, säger han.
- Det finns både EU-rättsliga regler om information och samråd liksom det finns svensk lagstiftning om skyldigheten att lämna information.
ANITA TÄPP
Efter krav från EU-kommissionens konkurrensmyndighet såldes en del av verksamheten till kanadensiska GL&V.
Men det skedde utan att man förhandlat om en övergång av personalen.
I stället fick ett 50-tal handplockade anställda erbjudande om att gå över till GL&V
Enligt Anders Thorén, Kvaerner Pulpings informationschef, tolkade Metsos ledning EU-kommissionens beslut så att man i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser hade rätt att ta fram listor på personal utan att behöva förhandla med facket.
Det torde vara ett solklart mbl-brott hävdar Magnus Hildebrand.
För att få mer klarhet i vad som hänt har han, hittills utan framgång, försökt få läsa EU-dokumentet.
- Frågan är ju varför de agerat som de gjort, säger Magnus Hildebrand.
Enligt en talesman för kommissionen blir dokumentet snart offentligt. Men delar av det kan vara hemligstämplat, om det bedöms kunna skada företaget.
Sven Svensson, chef för fackens Brysselkontor säger:
- EU-kommissionen kan anse sig vara bundna av tystnadsplikt gentemot företagen. Men de är själva fria att berätta vad som står i ett beslut.
Anders Thorén säger att han inte kan lämna ut dokumentet.
Det granskas nu av Metsos jurister i Helsingfors.
Anders Thorén tror att själva beslutet blir offentligt i sin helhet.
- Det juristerna nu gör är att gå igenom den 40- till 50-sidor tjocka bakgrund som Metso lämnade till EU-kommissionen, för att se till att företagshemligheter inte blir offentliga.
Sif funderar ännu på hur man ska gå vidare när det gäller EU-kommissionens inblandning och överväger att stämma Metso.
Även Sven Svensson tror att Metso har gjort sig skyldiga till mbl-brott.
- Som jag förstår det har man föregripit både mbl och las, oavsett hur man tolkat EU-kommissionens beslut. Det står inte över överlåtelsedirektivet och enligt det måste man informera och förhandla, säger han.
- Det finns både EU-rättsliga regler om information och samråd liksom det finns svensk lagstiftning om skyldigheten att lämna information.
ANITA TÄPP
