Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Metso vägrar lämna ut EU-dokument

Vad har EU-kommissionen sagt som Metso lutat sig mot när man gjort sig skyldig till ett misstänkt mbl-brott? Det undrar Sifs regionchef Magnus Hildebrand som ännu inte fått läsa dokumentet.<br />
Publicerad
Magnus Hildebrand slog larm om att den finska papperstillverkaren Metso, i samband med köpet av två Kvaernerbolag i Karlstad, kan ha brutit mot svensk arbetsrätt.
Efter krav från EU-kommissionens konkurrensmyndighet såldes en del av verksamheten till kanadensiska GL&V.
Men det skedde utan att man förhandlat om en övergång av personalen.
I stället fick ett 50-tal handplockade anställda erbjudande om att gå över till GL&V
Enligt Anders Thorén, Kvaerner Pulpings informationschef, tolkade Metsos ledning EU-kommissionens beslut så att man i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser hade rätt att ta fram listor på personal utan att behöva förhandla med facket.
Det torde vara ett solklart mbl-brott hävdar Magnus Hildebrand.
För att få mer klarhet i vad som hänt har han, hittills utan framgång, försökt få läsa EU-dokumentet.
- Frågan är ju varför de agerat som de gjort, säger Magnus Hildebrand.
Enligt en talesman för kommissionen blir dokumentet snart offentligt. Men delar av det kan vara hemligstämplat, om det bedöms kunna skada företaget.
Sven Svensson, chef för fackens Brysselkontor säger:
- EU-kommissionen kan anse sig vara bundna av tystnadsplikt gentemot företagen. Men de är själva fria att berätta vad som står i ett beslut.
Anders Thorén säger att han inte kan lämna ut dokumentet.
Det granskas nu av Metsos jurister i Helsingfors.
Anders Thorén tror att själva beslutet blir offentligt i sin helhet.
- Det juristerna nu gör är att gå igenom den 40- till 50-sidor tjocka bakgrund som Metso lämnade till EU-kommissionen, för att se till att företagshemligheter inte blir offentliga.
Sif funderar ännu på hur man ska gå vidare när det gäller EU-kommissionens inblandning och överväger att stämma Metso.
Även Sven Svensson tror att Metso har gjort sig skyldiga till mbl-brott.
- Som jag förstår det har man föregripit både mbl och las, oavsett hur man tolkat EU-kommissionens beslut. Det står inte över överlåtelsedirektivet och enligt det måste man informera och förhandla, säger han.
- Det finns både EU-rättsliga regler om information och samråd liksom det finns svensk lagstiftning om skyldigheten att lämna information.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.