Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Måste jag strejka?

Under den senaste veckan har det varit snack om sympatiåtgärder mot Norwegian från andra fackförbund. Men vad gäller egentligen om ditt fack tar till konflikt? Och vad händer med strejkbrytare?
Linnea Andersson Publicerad
Avgångstavla med inställda flyg.
Ca 35 000 resenärer per dag drabbas när nu samtliga 700 piloter, anställda av Norwegians dotterbolag NAN, gått ut i strejk. Foto: Johan Nilsson/TT

Bo Hallberg, avtalsexpert och konfliktgeneral på Unionen, vill inte uttala sig om den aktuella Norwegiankonflikten eftersom han inte har hela bilden klar för sig. Parterna ger via media delvis motstridiga uppgifter om vad konflikten egentligen handlar om.

Innan man tar till sympatiåtgärder är det, enligt Bo Hallberg, viktigt att förstå vad en konflikt går ut på, något som är svårt när primärkonflikten gäller andra förbund än det egna. Ännu svårare är det att få hela bilden när det gäller konflikter i andra länder, där arbetsrätten många gånger ser annorlunda ut.

Bo Hallberg tycker att det ibland råder en konfliktromantik i den fackliga världen men att man ska vara väldigt försiktig med att ta till konflikt. Det ska vara en sista utväg när allt annat är uteslutet. Dessutom måste beslutet vara förankrat hos medlemmarna.

– De allra flesta vill inte strejka. Det kan få konsekvenser långt efter att konflikten är över, inte minst för relationen mellan de anställda och dessutom för företagets ekonomi, säger Bo Hallberg.  

Enligt honom är Sverige inte förskonat från fackfientlighet, det förkommer ofta på arbetsplatser utan kollektivavtal. Dock tror han att det oftast beror på fördomar. Att arbetsgivaren tror att ett kollektivavtal innebär att facket ska komma in och styra och ställa. 

Konflikt

Det är bara när det saknas kollektivavtal som facket kan ta till vapen, till exempel strejk eller övertidsblockad. Dels under en avtalsrörelse, då facket tar strid för avtalskrav som gäller många medlemmar. Dels då ett företag aldrig har haft kollektivavtal. Om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt, då företaget vägrar teckna avtal. Det brukar vara effektivt. Unionen har bara misslyckats en gång med att få till ett avtal vid en sådan konflikt och gällde konflikten i Fränsta, där arbetsgivaren till slut valde att lägga ned verksamheten hellre än att teckna kollektivavtal.

Strejkbryteri

Oavsett vilken typ av konflikt det rör sig om är du som medlem tvungen att strejka när ditt fackförbund kräver det. Vägrar du att delta riskerar du att uteslutas ur förbundet på grund av strejkbryteri.

Senast Unionen uteslöt strejkbrytare var efter avtalsförhandlingarna 2012. Unionen inledde en strejk med Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen som berörde sju företag och över 1 000 medlemmar. På två av företagen valde fem personer att jobba som vanligt. Fyra av strejkbrytarna valde att lämna förbundet frivilligt efter konflikten. Den femte medlemmen, som ville behålla sitt medlemskap, uteslöts efter ett beslut från Unionens förbundsstyrelse.

Att bli medlem på nytt är inte helt lätt. Har du en gång blivit utesluten krävs ett medgivande från förbundsstyrelsen.

Sympatiåtgärd

Även om du eller din arbetsgivare inte berörs direkt av en konflikt kan du som medlem bli uttagen i konflikt om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder.

Senast Unionen varslade om sympatiåtgärd var under en konflikt om arbetstider i avtalsrörelsen 2012. Unionen varslade om att ta ut de kabinanställda medlemmarna hos Norwegian i strejk. Men eftersom majoriteten av kabinpersonalen som flög åt Norwegian redan då var anställda hos bemanningsföretaget Proffice Aviation, hade det inte fått tillräcklig effekt att enbart varsla om strejk för de direktanställda hos Norwegian. Sympatiåtgärden var alltså med Unionen själva. Strejken 2012 trädde dock aldrig i kraft.

All svensk kabinpersonal som flyger åt Norwegian är sedan drygt ett år bemanningsanställda hos Proffice Aviation. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.