Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Måste jag strejka?

Under den senaste veckan har det varit snack om sympatiåtgärder mot Norwegian från andra fackförbund. Men vad gäller egentligen om ditt fack tar till konflikt? Och vad händer med strejkbrytare?
Linnea Andersson Publicerad
Avgångstavla med inställda flyg.
Ca 35 000 resenärer per dag drabbas när nu samtliga 700 piloter, anställda av Norwegians dotterbolag NAN, gått ut i strejk. Foto: Johan Nilsson/TT

Bo Hallberg, avtalsexpert och konfliktgeneral på Unionen, vill inte uttala sig om den aktuella Norwegiankonflikten eftersom han inte har hela bilden klar för sig. Parterna ger via media delvis motstridiga uppgifter om vad konflikten egentligen handlar om.

Innan man tar till sympatiåtgärder är det, enligt Bo Hallberg, viktigt att förstå vad en konflikt går ut på, något som är svårt när primärkonflikten gäller andra förbund än det egna. Ännu svårare är det att få hela bilden när det gäller konflikter i andra länder, där arbetsrätten många gånger ser annorlunda ut.

Bo Hallberg tycker att det ibland råder en konfliktromantik i den fackliga världen men att man ska vara väldigt försiktig med att ta till konflikt. Det ska vara en sista utväg när allt annat är uteslutet. Dessutom måste beslutet vara förankrat hos medlemmarna.

– De allra flesta vill inte strejka. Det kan få konsekvenser långt efter att konflikten är över, inte minst för relationen mellan de anställda och dessutom för företagets ekonomi, säger Bo Hallberg.  

Enligt honom är Sverige inte förskonat från fackfientlighet, det förkommer ofta på arbetsplatser utan kollektivavtal. Dock tror han att det oftast beror på fördomar. Att arbetsgivaren tror att ett kollektivavtal innebär att facket ska komma in och styra och ställa. 

Konflikt

Det är bara när det saknas kollektivavtal som facket kan ta till vapen, till exempel strejk eller övertidsblockad. Dels under en avtalsrörelse, då facket tar strid för avtalskrav som gäller många medlemmar. Dels då ett företag aldrig har haft kollektivavtal. Om medlemmarna på företaget vill ha kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt, då företaget vägrar teckna avtal. Det brukar vara effektivt. Unionen har bara misslyckats en gång med att få till ett avtal vid en sådan konflikt och gällde konflikten i Fränsta, där arbetsgivaren till slut valde att lägga ned verksamheten hellre än att teckna kollektivavtal.

Strejkbryteri

Oavsett vilken typ av konflikt det rör sig om är du som medlem tvungen att strejka när ditt fackförbund kräver det. Vägrar du att delta riskerar du att uteslutas ur förbundet på grund av strejkbryteri.

Senast Unionen uteslöt strejkbrytare var efter avtalsförhandlingarna 2012. Unionen inledde en strejk med Almega Tjänsteföretagen och Medieföretagen som berörde sju företag och över 1 000 medlemmar. På två av företagen valde fem personer att jobba som vanligt. Fyra av strejkbrytarna valde att lämna förbundet frivilligt efter konflikten. Den femte medlemmen, som ville behålla sitt medlemskap, uteslöts efter ett beslut från Unionens förbundsstyrelse.

Att bli medlem på nytt är inte helt lätt. Har du en gång blivit utesluten krävs ett medgivande från förbundsstyrelsen.

Sympatiåtgärd

Även om du eller din arbetsgivare inte berörs direkt av en konflikt kan du som medlem bli uttagen i konflikt om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder.

Senast Unionen varslade om sympatiåtgärd var under en konflikt om arbetstider i avtalsrörelsen 2012. Unionen varslade om att ta ut de kabinanställda medlemmarna hos Norwegian i strejk. Men eftersom majoriteten av kabinpersonalen som flög åt Norwegian redan då var anställda hos bemanningsföretaget Proffice Aviation, hade det inte fått tillräcklig effekt att enbart varsla om strejk för de direktanställda hos Norwegian. Sympatiåtgärden var alltså med Unionen själva. Strejken 2012 trädde dock aldrig i kraft.

All svensk kabinpersonal som flyger åt Norwegian är sedan drygt ett år bemanningsanställda hos Proffice Aviation. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.