Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Massivt nej till lagförslag om personlig integritet

De flesta remissinstanser är kritiska till lagförslaget om personlig integritet i arbetslivet visar en sammanställning som nu är klar.
Publicerad
Direktivet till utredarna, som lade fram sitt förslag i våras, var att skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet ska stärkas. Men 29 av de 50 remissinstanserna är missnöjda. Förutom de fackliga centralorganisationerna bland andra Arbetsdomstolen, Svea Hovrätt, Justitieombudsmannen och Riksåklagaren.
- Kritiken gäller i huvudsak kopplingen till personuppgiftslagen, PUL. Man menar att lagprodukten blir för komplicerad att hantera både för arbetsgivarna och facken, säger Gustaf Lindgren på Näringsdepartementets rättsekretariat.
- Viss kritik finns också till att utredningen är för smal, att den bara tar sikte på personuppgifter, exempelvis att man inte tar upp mer om drogtester på jobbet.
Från arbetsgivarhåll, som Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riksorganisation, riktas också kritik. Man anser att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
Facken ser bara några få förbättringar och till och med försämringar i vissa fall. Vad gäller kopplingen till personuppgiftslagen, PUL, säger Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO:
- Regeringen gör nu en översyn av PUL. Vi anser att man först borde ha sett över den och gjort integritetslagen till en särskild, fristående och lättförståelig, lag. Det man nu föreslår blir svårtolkad för de förtroendevalda.
Facken anser också att utredarna har en för snäv syn på integritetsbegreppet och att många av de föreslagna förbuden mot integritetskränkningar motverkas av undantag. Integritetskränkande åtgärder ska vara tillåtna om en anställd eller arbetssökande samtycker. Individen befinner sig i en alltför stark beroendeställning till arbetsgivaren för att kunna säga nej, menar facken, som istället vill att arbetsgivaren ska förbjudas ställa frågor om anställdas privatliv.
- Söker man jobb så får man inte jobbet om man vägrar arbetsgivaren läkarintyg, utdrag från brottsregister eller uppgifter från försäkringskassans register, säger Kurt Junesjö, jurist på LO-TCO Rättskydd.
Han tror facken kan få in förändringar.
- Eftersom vi lämnar så många konkreta förslag till hur lagen ska kunna förstärkas så blir det säkert så.
Bara tolv remissinstanser, däribland Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen, är positiva till lagförslaget. Fem instanser är neutrala och fyra har inte lämnat några synpunkter. En proposition kan tidigast läggas fram i vår.

ANITA TÄPP


Lagförslagets innebörd i korthet:

Integritetslagen vilar på personuppgiftslagens, PULs, regler.
Enligt PUL får arbetsgivaren inte databehandla eller lägga upp register med det som framkommit vid personlighetstester och hälsotester eller uppgifter om droganvändning och begångna brott. Enligt lagförslaget ska arbetsgivaren inte heller få förvara sådana uppgifter på papper, exempelvis i byrålådan. Men enligt facken räcker inte skyddet. Man anser att det innebär att arbetsgivaren kan kränka den anställde bara det inte dokumenteras.

Facken anser också att den föreslagna lagen på många sätt försämrar skyddet och förstärker det i vissa begränsade fall. Det blir hårdare reglering av vem som får behandla personuppgifterna. Det ska också införas hårdare sekretess.

Vid personlighetstester förstärks skyddet, det ska vara utbildad personal som gör testerna. De får inte heller ske utan samtycke. Skyddet vid hälsoundersökningar stärks vad gäller själva behandlingen av uppgifterna. Prov som tagits får bara analyseras av godkända testanstalter.

Facken menar att stora områden som berör den personliga integriteten lämnas utan skydd, exempelvis kameraövervakning, personlig egendom på arbetsplatsen, integritetskränkande frågor och informationskrav som utdrag ur sekretessbelagda register som polisens belastningsregister och försäkringskassans register om sjukfrånvaro och föräldraledighet .









Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.