Direktivet till utredarna, som lade fram sitt förslag i våras, var att skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet ska stärkas. Men 29 av de 50 remissinstanserna är missnöjda. Förutom de fackliga centralorganisationerna bland andra Arbetsdomstolen, Svea Hovrätt, Justitieombudsmannen och Riksåklagaren.
- Kritiken gäller i huvudsak kopplingen till personuppgiftslagen, PUL. Man menar att lagprodukten blir för komplicerad att hantera både för arbetsgivarna och facken, säger Gustaf Lindgren på Näringsdepartementets rättsekretariat.
- Viss kritik finns också till att utredningen är för smal, att den bara tar sikte på personuppgifter, exempelvis att man inte tar upp mer om drogtester på jobbet.
Från arbetsgivarhåll, som Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riksorganisation, riktas också kritik. Man anser att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
Facken ser bara några få förbättringar och till och med försämringar i vissa fall. Vad gäller kopplingen till personuppgiftslagen, PUL, säger Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO:
- Regeringen gör nu en översyn av PUL. Vi anser att man först borde ha sett över den och gjort integritetslagen till en särskild, fristående och lättförståelig, lag. Det man nu föreslår blir svårtolkad för de förtroendevalda.
Facken anser också att utredarna har en för snäv syn på integritetsbegreppet och att många av de föreslagna förbuden mot integritetskränkningar motverkas av undantag. Integritetskränkande åtgärder ska vara tillåtna om en anställd eller arbetssökande samtycker. Individen befinner sig i en alltför stark beroendeställning till arbetsgivaren för att kunna säga nej, menar facken, som istället vill att arbetsgivaren ska förbjudas ställa frågor om anställdas privatliv.
- Söker man jobb så får man inte jobbet om man vägrar arbetsgivaren läkarintyg, utdrag från brottsregister eller uppgifter från försäkringskassans register, säger Kurt Junesjö, jurist på LO-TCO Rättskydd.
Han tror facken kan få in förändringar.
- Eftersom vi lämnar så många konkreta förslag till hur lagen ska kunna förstärkas så blir det säkert så.
Bara tolv remissinstanser, däribland Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen, är positiva till lagförslaget. Fem instanser är neutrala och fyra har inte lämnat några synpunkter. En proposition kan tidigast läggas fram i vår.
ANITA TÄPP
Lagförslagets innebörd i korthet:
Integritetslagen vilar på personuppgiftslagens, PULs, regler.
Enligt PUL får arbetsgivaren inte databehandla eller lägga upp register med det som framkommit vid personlighetstester och hälsotester eller uppgifter om droganvändning och begångna brott. Enligt lagförslaget ska arbetsgivaren inte heller få förvara sådana uppgifter på papper, exempelvis i byrålådan. Men enligt facken räcker inte skyddet. Man anser att det innebär att arbetsgivaren kan kränka den anställde bara det inte dokumenteras.
Facken anser också att den föreslagna lagen på många sätt försämrar skyddet och förstärker det i vissa begränsade fall. Det blir hårdare reglering av vem som får behandla personuppgifterna. Det ska också införas hårdare sekretess.
Vid personlighetstester förstärks skyddet, det ska vara utbildad personal som gör testerna. De får inte heller ske utan samtycke. Skyddet vid hälsoundersökningar stärks vad gäller själva behandlingen av uppgifterna. Prov som tagits får bara analyseras av godkända testanstalter.
Facken menar att stora områden som berör den personliga integriteten lämnas utan skydd, exempelvis kameraövervakning, personlig egendom på arbetsplatsen, integritetskränkande frågor och informationskrav som utdrag ur sekretessbelagda register som polisens belastningsregister och försäkringskassans register om sjukfrånvaro och föräldraledighet .
- Kritiken gäller i huvudsak kopplingen till personuppgiftslagen, PUL. Man menar att lagprodukten blir för komplicerad att hantera både för arbetsgivarna och facken, säger Gustaf Lindgren på Näringsdepartementets rättsekretariat.
- Viss kritik finns också till att utredningen är för smal, att den bara tar sikte på personuppgifter, exempelvis att man inte tar upp mer om drogtester på jobbet.
Från arbetsgivarhåll, som Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riksorganisation, riktas också kritik. Man anser att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
Facken ser bara några få förbättringar och till och med försämringar i vissa fall. Vad gäller kopplingen till personuppgiftslagen, PUL, säger Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO:
- Regeringen gör nu en översyn av PUL. Vi anser att man först borde ha sett över den och gjort integritetslagen till en särskild, fristående och lättförståelig, lag. Det man nu föreslår blir svårtolkad för de förtroendevalda.
Facken anser också att utredarna har en för snäv syn på integritetsbegreppet och att många av de föreslagna förbuden mot integritetskränkningar motverkas av undantag. Integritetskränkande åtgärder ska vara tillåtna om en anställd eller arbetssökande samtycker. Individen befinner sig i en alltför stark beroendeställning till arbetsgivaren för att kunna säga nej, menar facken, som istället vill att arbetsgivaren ska förbjudas ställa frågor om anställdas privatliv.
- Söker man jobb så får man inte jobbet om man vägrar arbetsgivaren läkarintyg, utdrag från brottsregister eller uppgifter från försäkringskassans register, säger Kurt Junesjö, jurist på LO-TCO Rättskydd.
Han tror facken kan få in förändringar.
- Eftersom vi lämnar så många konkreta förslag till hur lagen ska kunna förstärkas så blir det säkert så.
Bara tolv remissinstanser, däribland Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen, är positiva till lagförslaget. Fem instanser är neutrala och fyra har inte lämnat några synpunkter. En proposition kan tidigast läggas fram i vår.
ANITA TÄPP
Lagförslagets innebörd i korthet:
Integritetslagen vilar på personuppgiftslagens, PULs, regler.
Enligt PUL får arbetsgivaren inte databehandla eller lägga upp register med det som framkommit vid personlighetstester och hälsotester eller uppgifter om droganvändning och begångna brott. Enligt lagförslaget ska arbetsgivaren inte heller få förvara sådana uppgifter på papper, exempelvis i byrålådan. Men enligt facken räcker inte skyddet. Man anser att det innebär att arbetsgivaren kan kränka den anställde bara det inte dokumenteras.
Facken anser också att den föreslagna lagen på många sätt försämrar skyddet och förstärker det i vissa begränsade fall. Det blir hårdare reglering av vem som får behandla personuppgifterna. Det ska också införas hårdare sekretess.
Vid personlighetstester förstärks skyddet, det ska vara utbildad personal som gör testerna. De får inte heller ske utan samtycke. Skyddet vid hälsoundersökningar stärks vad gäller själva behandlingen av uppgifterna. Prov som tagits får bara analyseras av godkända testanstalter.
Facken menar att stora områden som berör den personliga integriteten lämnas utan skydd, exempelvis kameraövervakning, personlig egendom på arbetsplatsen, integritetskränkande frågor och informationskrav som utdrag ur sekretessbelagda register som polisens belastningsregister och försäkringskassans register om sjukfrånvaro och föräldraledighet .
