Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Massivt nej till lagförslag om personlig integritet

De flesta remissinstanser är kritiska till lagförslaget om personlig integritet i arbetslivet visar en sammanställning som nu är klar.
Publicerad
Direktivet till utredarna, som lade fram sitt förslag i våras, var att skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet ska stärkas. Men 29 av de 50 remissinstanserna är missnöjda. Förutom de fackliga centralorganisationerna bland andra Arbetsdomstolen, Svea Hovrätt, Justitieombudsmannen och Riksåklagaren.
- Kritiken gäller i huvudsak kopplingen till personuppgiftslagen, PUL. Man menar att lagprodukten blir för komplicerad att hantera både för arbetsgivarna och facken, säger Gustaf Lindgren på Näringsdepartementets rättsekretariat.
- Viss kritik finns också till att utredningen är för smal, att den bara tar sikte på personuppgifter, exempelvis att man inte tar upp mer om drogtester på jobbet.
Från arbetsgivarhåll, som Svenskt Näringsliv och Företagarnas Riksorganisation, riktas också kritik. Man anser att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.
Facken ser bara några få förbättringar och till och med försämringar i vissa fall. Vad gäller kopplingen till personuppgiftslagen, PUL, säger Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO:
- Regeringen gör nu en översyn av PUL. Vi anser att man först borde ha sett över den och gjort integritetslagen till en särskild, fristående och lättförståelig, lag. Det man nu föreslår blir svårtolkad för de förtroendevalda.
Facken anser också att utredarna har en för snäv syn på integritetsbegreppet och att många av de föreslagna förbuden mot integritetskränkningar motverkas av undantag. Integritetskränkande åtgärder ska vara tillåtna om en anställd eller arbetssökande samtycker. Individen befinner sig i en alltför stark beroendeställning till arbetsgivaren för att kunna säga nej, menar facken, som istället vill att arbetsgivaren ska förbjudas ställa frågor om anställdas privatliv.
- Söker man jobb så får man inte jobbet om man vägrar arbetsgivaren läkarintyg, utdrag från brottsregister eller uppgifter från försäkringskassans register, säger Kurt Junesjö, jurist på LO-TCO Rättskydd.
Han tror facken kan få in förändringar.
- Eftersom vi lämnar så många konkreta förslag till hur lagen ska kunna förstärkas så blir det säkert så.
Bara tolv remissinstanser, däribland Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen, är positiva till lagförslaget. Fem instanser är neutrala och fyra har inte lämnat några synpunkter. En proposition kan tidigast läggas fram i vår.

ANITA TÄPP


Lagförslagets innebörd i korthet:

Integritetslagen vilar på personuppgiftslagens, PULs, regler.
Enligt PUL får arbetsgivaren inte databehandla eller lägga upp register med det som framkommit vid personlighetstester och hälsotester eller uppgifter om droganvändning och begångna brott. Enligt lagförslaget ska arbetsgivaren inte heller få förvara sådana uppgifter på papper, exempelvis i byrålådan. Men enligt facken räcker inte skyddet. Man anser att det innebär att arbetsgivaren kan kränka den anställde bara det inte dokumenteras.

Facken anser också att den föreslagna lagen på många sätt försämrar skyddet och förstärker det i vissa begränsade fall. Det blir hårdare reglering av vem som får behandla personuppgifterna. Det ska också införas hårdare sekretess.

Vid personlighetstester förstärks skyddet, det ska vara utbildad personal som gör testerna. De får inte heller ske utan samtycke. Skyddet vid hälsoundersökningar stärks vad gäller själva behandlingen av uppgifterna. Prov som tagits får bara analyseras av godkända testanstalter.

Facken menar att stora områden som berör den personliga integriteten lämnas utan skydd, exempelvis kameraövervakning, personlig egendom på arbetsplatsen, integritetskränkande frågor och informationskrav som utdrag ur sekretessbelagda register som polisens belastningsregister och försäkringskassans register om sjukfrånvaro och föräldraledighet .









Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.