Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Man måste kunna visa chefen vad man har på skärmen"

Många företag anser att privatsurfande inte är tillåtet. Möjligtvis i undantagsfall och om det inte stör arbetet. Sifklubbarna håller med.
Publicerad
Surfande på arbetstid är inget som företagen uppmuntrar men det krävs en hel del för att bli uppsagd. Ingen av de tillfrågade Sifklubbarna på företagen har varit med om att en anställd har blivit uppsagd för att ha använt Internet för privat bruk, däremot har varningar utdelats.
- Ericsson är rätt snälla, de har en vid tolkning av policyn. Om uppsägning skulle ske följer företaget arbetsrättens regler, säger Karin Åberg, andre vice ordförande i Sifs koncernfack.
Ericsson har en Internetpolicy som Sif har varit med och tagit fram. Skäl till uppsägning kan vara om de anställda är inne och surfar på sidor som exempelvis barnporr. Annars är det tillåtet att använda Internet för privat bruk i begränsad skala.
- Har man inget uppdrag är det okej. Det handlar om att kunna förkovra sig, säger Ove Strömberg, ordförande i Sifs koncernfacket på WM-data.
Grundsynen är att man ska jobba och inte använda nätet för privat bruk. Om det finns någon skriftlig policy vet inte Ove Strömberg men på internwebben har de anställda blivit informerade om att privat surfande inte ska förekomma.
- Det privata får inte inkräkta på arbetet men så länge det inte stör verksamheten är det okej, men det ingår inte i kärnverksamheten att surfa på porrsajter så att säga, säger Sifs klubbordförande Christer Nilsson på Tieto Enator i Lund.
Företaget har gått ut med information till sina anställda via e-post om vad som anses vara okej sidor att vara inne på. Någon skriftlig policy kan inte Christer Nilsson hitta och han anser att de anställda också kan skaffa sig information som de behöver i jobbet via Internet.
- Om det är något omoraliskt ska en varning delas ut och om det är något olagligt står vi inte bakom det. Sifklubben försvarar inte någon som håller på med barnporr, säger Erik Geijer Sifordförande på Ericsson Micro Components AB.
När det gäller privata ärenden tycker han att man måste ha en moralisk balans i det man gör. Om de anställda använder Internet privat någon enstaka gång gör inget och att man sköter sitt jobb är förutsättningen.
- Man måste fråga sig om man kan visa chefen det man har på skärmen. Kan man inte det, vet man förmodligen att det är fel.
Det finns ingen skriven policy men företaget gör regelbundna loggningar. Två varningar har delats ut men enligt datafolket går det inte säkert att bevisa att det är en viss person som har tagit upp sidan. Det måste finnas andra bevis. Som att en anställd har sparat ner information på hårddisken eller att någon har visat en annan anställd något på sin skärm.

ANNIKA SUHAJEK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.