Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Man måste kunna visa chefen vad man har på skärmen"

Många företag anser att privatsurfande inte är tillåtet. Möjligtvis i undantagsfall och om det inte stör arbetet. Sifklubbarna håller med.
Publicerad
Surfande på arbetstid är inget som företagen uppmuntrar men det krävs en hel del för att bli uppsagd. Ingen av de tillfrågade Sifklubbarna på företagen har varit med om att en anställd har blivit uppsagd för att ha använt Internet för privat bruk, däremot har varningar utdelats.
- Ericsson är rätt snälla, de har en vid tolkning av policyn. Om uppsägning skulle ske följer företaget arbetsrättens regler, säger Karin Åberg, andre vice ordförande i Sifs koncernfack.
Ericsson har en Internetpolicy som Sif har varit med och tagit fram. Skäl till uppsägning kan vara om de anställda är inne och surfar på sidor som exempelvis barnporr. Annars är det tillåtet att använda Internet för privat bruk i begränsad skala.
- Har man inget uppdrag är det okej. Det handlar om att kunna förkovra sig, säger Ove Strömberg, ordförande i Sifs koncernfacket på WM-data.
Grundsynen är att man ska jobba och inte använda nätet för privat bruk. Om det finns någon skriftlig policy vet inte Ove Strömberg men på internwebben har de anställda blivit informerade om att privat surfande inte ska förekomma.
- Det privata får inte inkräkta på arbetet men så länge det inte stör verksamheten är det okej, men det ingår inte i kärnverksamheten att surfa på porrsajter så att säga, säger Sifs klubbordförande Christer Nilsson på Tieto Enator i Lund.
Företaget har gått ut med information till sina anställda via e-post om vad som anses vara okej sidor att vara inne på. Någon skriftlig policy kan inte Christer Nilsson hitta och han anser att de anställda också kan skaffa sig information som de behöver i jobbet via Internet.
- Om det är något omoraliskt ska en varning delas ut och om det är något olagligt står vi inte bakom det. Sifklubben försvarar inte någon som håller på med barnporr, säger Erik Geijer Sifordförande på Ericsson Micro Components AB.
När det gäller privata ärenden tycker han att man måste ha en moralisk balans i det man gör. Om de anställda använder Internet privat någon enstaka gång gör inget och att man sköter sitt jobb är förutsättningen.
- Man måste fråga sig om man kan visa chefen det man har på skärmen. Kan man inte det, vet man förmodligen att det är fel.
Det finns ingen skriven policy men företaget gör regelbundna loggningar. Två varningar har delats ut men enligt datafolket går det inte säkert att bevisa att det är en viss person som har tagit upp sidan. Det måste finnas andra bevis. Som att en anställd har sparat ner information på hårddisken eller att någon har visat en annan anställd något på sin skärm.

ANNIKA SUHAJEK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD