Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lönekrav för utstationerade

En utstationerad anställd som inte fått ut någon lön från sin arbetsgivare ska kunna ställa sitt lönekrav mot andra företag i entreprenörskedjan. Det föreslår en utredning som lämnats till regeringen.
Lina Björk Publicerad
JESSICA GOW / TT
Utredningen om nya utstationeringsregler har lämnat över sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. JESSICA GOW / TT

I somras tog Unionen fram ett avtal som ska trygga villkor för anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige. Nu har även den utredning som tillsattes av regeringen lämnat sina förslag.

I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Fackförbunden måste också lämna in avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. I juli lämnade Unionen in ett bantat avtal som bygger på teknikavtalet, och som innehåller regleringar av löner och allmänna villkor.

I höstas tog även regeringen ställning i frågan och tillsatte en utredning som skulle komma med förslag om hur man genom lagen kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.

Ett av förslagen är att arbetstagaren, om lönen försenas eller uteblir, ska kunna ställa krav mot samtliga entreprenörer i kedjan. För att förbättra tillgången till information om kollektivavtalets villkor föreslår utredningen också att förtydliga skyldigheten för arbetsgivarorganisationer att lämna in avtal till Arbetsmiljöverket, och att utse en person som kan svara på frågor om vilka villkor som gäller vid utstationering i Sverige.

Just entreprenörsansvaret ska gälla för utstationerade arbetstagare inom bygg- och anläggningssektorn. Men alla branscher finns med i utredningen, då man föreslår att regeringen ska skapa förutsättningar för arbetsmarknadens parter att enas om vilka villkor som ska gälla vid utstationering i Sverige.

De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 18 juni.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.