Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lönekrav för utstationerade

En utstationerad anställd som inte fått ut någon lön från sin arbetsgivare ska kunna ställa sitt lönekrav mot andra företag i entreprenörskedjan. Det föreslår en utredning som lämnats till regeringen.
Lina Björk Publicerad
JESSICA GOW / TT
Utredningen om nya utstationeringsregler har lämnat över sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. JESSICA GOW / TT

I somras tog Unionen fram ett avtal som ska trygga villkor för anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige. Nu har även den utredning som tillsattes av regeringen lämnat sina förslag.

I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Fackförbunden måste också lämna in avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. I juli lämnade Unionen in ett bantat avtal som bygger på teknikavtalet, och som innehåller regleringar av löner och allmänna villkor.

I höstas tog även regeringen ställning i frågan och tillsatte en utredning som skulle komma med förslag om hur man genom lagen kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.

Ett av förslagen är att arbetstagaren, om lönen försenas eller uteblir, ska kunna ställa krav mot samtliga entreprenörer i kedjan. För att förbättra tillgången till information om kollektivavtalets villkor föreslår utredningen också att förtydliga skyldigheten för arbetsgivarorganisationer att lämna in avtal till Arbetsmiljöverket, och att utse en person som kan svara på frågor om vilka villkor som gäller vid utstationering i Sverige.

Just entreprenörsansvaret ska gälla för utstationerade arbetstagare inom bygg- och anläggningssektorn. Men alla branscher finns med i utredningen, då man föreslår att regeringen ska skapa förutsättningar för arbetsmarknadens parter att enas om vilka villkor som ska gälla vid utstationering i Sverige.

De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 18 juni.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.