Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I somras tog Unionen fram ett avtal som ska trygga villkor för anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige. Nu har även den utredning som tillsattes av regeringen lämnat sina förslag.
I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Fackförbunden måste också lämna in avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. I juli lämnade Unionen in ett bantat avtal som bygger på teknikavtalet, och som innehåller regleringar av löner och allmänna villkor.
I höstas tog även regeringen ställning i frågan och tillsatte en utredning som skulle komma med förslag om hur man genom lagen kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.
Ett av förslagen är att arbetstagaren, om lönen försenas eller uteblir, ska kunna ställa krav mot samtliga entreprenörer i kedjan. För att förbättra tillgången till information om kollektivavtalets villkor föreslår utredningen också att förtydliga skyldigheten för arbetsgivarorganisationer att lämna in avtal till Arbetsmiljöverket, och att utse en person som kan svara på frågor om vilka villkor som gäller vid utstationering i Sverige.
Just entreprenörsansvaret ska gälla för utstationerade arbetstagare inom bygg- och anläggningssektorn. Men alla branscher finns med i utredningen, då man föreslår att regeringen ska skapa förutsättningar för arbetsmarknadens parter att enas om vilka villkor som ska gälla vid utstationering i Sverige.
De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 18 juni.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
