Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lönekrav för utstationerade

En utstationerad anställd som inte fått ut någon lön från sin arbetsgivare ska kunna ställa sitt lönekrav mot andra företag i entreprenörskedjan. Det föreslår en utredning som lämnats till regeringen.
Lina Björk Publicerad
JESSICA GOW / TT
Utredningen om nya utstationeringsregler har lämnat över sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. JESSICA GOW / TT

I somras tog Unionen fram ett avtal som ska trygga villkor för anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige. Nu har även den utredning som tillsattes av regeringen lämnat sina förslag.

I och med Laval-domen infördes vissa ändringar i utstationeringslagen. De innebar bland annat att fackens möjligheter att konflikta med utländska arbetsgivare som tillfälligt är verksamma i Sverige begränsades. Till exempel är det inte tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Fackförbunden måste också lämna in avtal de är beredda att ta strid för till Arbetsmiljöverket. I juli lämnade Unionen in ett bantat avtal som bygger på teknikavtalet, och som innehåller regleringar av löner och allmänna villkor.

I höstas tog även regeringen ställning i frågan och tillsatte en utredning som skulle komma med förslag om hur man genom lagen kan stärka kollektivavtalets ställning vid utstationering.

Ett av förslagen är att arbetstagaren, om lönen försenas eller uteblir, ska kunna ställa krav mot samtliga entreprenörer i kedjan. För att förbättra tillgången till information om kollektivavtalets villkor föreslår utredningen också att förtydliga skyldigheten för arbetsgivarorganisationer att lämna in avtal till Arbetsmiljöverket, och att utse en person som kan svara på frågor om vilka villkor som gäller vid utstationering i Sverige.

Just entreprenörsansvaret ska gälla för utstationerade arbetstagare inom bygg- och anläggningssektorn. Men alla branscher finns med i utredningen, då man föreslår att regeringen ska skapa förutsättningar för arbetsmarknadens parter att enas om vilka villkor som ska gälla vid utstationering i Sverige.

De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 18 juni.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.