Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Låg nivå på experternas utlåtanden vid arbetsskador

Experternas utlåtanden i fall som rör arbetsskador är ofta undermåliga. Det framgår i en ny studie.
- Många höll bedrövligt låg nivå, säger Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin på Göteborgs universitet och en av författarna till rapporten.
Lina Björk Publicerad

Att en domstol tar in en sakkunnig kan ha stor betydelse för den försäkrade i ett arbetsskademål. Studien, som ingår i ett forskningsprojekt som AFA Försäkring har finansierat, har undersökt i vilken utsträckning kammarrätterna använder sig av externa experter, när de väljs och vilken roll de spelar för rättsutfallet. Man har sammanlagt tittat på 153 ärenden mellan 2005 och 2009.

- Vi såg skillnader både mellan domstolar och olika typer av sjukdomar. Jönköpings och Stockholms kammarrätter använder sig i högre grad av experter än Göteborgs. Vi kunde också se att män oftare fick sakkunniga i sina ärenden jämfört med kvinnor, samt att man sällan tar in experter när det handlade om psykisk sjukdom, säger Kjell Torén.

Av de externa experter som har uttalat sig i ärendena var majoriteten professorer. Näst vanligast var docenter. Men ett antal hade också ingen eller väldigt liten forskningsutbildning. Sammanlagt var 20 män och 8 kvinnor.

- Det var förvånande att det fanns personer med väldigt liten forskningsutbildning eftersom domstolssakkunniga skriver ett expertutlåtande som ska vägleda domstolen i ärendet. Det är viktigt både för den enskilde och för rättssäkerheten, säger Kjell Thorén.

Kvaliteten på intygen de sakkunniga skrev var också varierande. Sammanlagt baserade endast tre experter sina utlåtanden på en litteratursökning. 35 procent refererade till vetenskapliga artiklar, några skrivna på 1940-talet, 9 procent citerade en lärobok och 50 procent baserade intyget på sin egna kliniska erfarenhet.

- I många fall blev jag rent förskräckt. Man refererar till gammal vetenskap och skriver rena grodor i utlåtandena. Visst fanns det goda exempel också men många höll också bedrövligt låg nivå.

Risken med undermåliga utlåtanden är flera. Men framför allt kan det betyda att du som är berättigad till ersättning inte får det.

- Det finns nog ingen universallösning, men en början är att utbilda de sakkunniga och ställa specifika krav på dem. Domstolarna måste också bli mer transparenta i processen kring vilka de väljer som experter och varför, säger Kjell Torén.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.