Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Klarnas krav: Dra tillbaka AD-stämningen

Dra tillbaka stämningen i Arbetsdomstolen om brott mot mbl. Det kravet ställde Klarna på Unionen för att teckna kollektivavtal.
– Det blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen, säger Unionens chefsjurist, Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 8 november 2023, kl 11:43
Unionen böjde sig för Klarnas krav på att dra tillbaka förbundets stämning i Arbetsdomstolen. Därmed kommer frågan om vad som gäller vid arbetsbrist hos företag utan kollektivavtal inte att prövas i domstol. Foto: Ola Rennstam.

När strejken på Klarna började närma sig – och flera fackförbund varslade om sympatiåtgärder – meddelade betaltjänstbolaget att man återigen var villiga att sätta sig vid förhandlingsbordet tillsammans med facken och medlarna. Ett par timmar senare – sent i fredagskväll – hade parterna kommit överens. Överenskommelsen innebar att Klarna kommer att gå med i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, från och med årsskiftet och därmed omfattas av kollektivavtal.

Enligt uppgifter till Kollega ställde Klarna dock ett specifikt krav för att acceptera överenskommelsen: Unionen skulle dra tillbaka sin stämning mot bolaget i Arbetsdomstolen. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, bekräftar kravet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det var en del av Klarnas kravbild i diskussionerna och blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen. Det är inte så förvånande att Klarna väckte frågan. Om man har en domstolsprocess som pågår, och en förhandling med samma motpart i en närliggande fråga, är det ganska vanligt med villkor om att lösa alla tvistefrågor. När vi uppnådde det vi ville, nämligen att få kollektivavtal, tyckte vi det var rimligt att avstå från att fortsätta processen i AD, säger hon.

Krävde skadestånd på 1,3 miljoner

Som Kollega rapporterat om handlar tvisten i Arbetsdomstolen om huruvida Klarna brutit mot medbestämmandelagen eller inte i samband med en arbetsbristsituation våren 2022. Unionen ansåg att Klarna brutit mot mbl och krävde ett skadestånd på 1,3 miljoner kronor. Domen i AD skulle få stor principiell betydelse genom att klargöra vilka skyldigheter en arbetsgivare utan kollektivavtal har vid en arbetsbristsituation.

Huvudförhandlingen skulle inledas tisdagen den 7 november, alltså samma dag som strejken skulle bryta ut på Klarna. Men på parternas begäran ställdes huvudförhandlingen in.

På svensk arbetsmarknad finns regler och praxis att inte använda en domstolstvist som påtryckningsmedel under en pågående en konflikt. Malin Wulkan understryker att Unionen inte gjort det men konstaterar att de båda processerna har gemensamma nämnare.

– Konflikten är en fråga och hur Klarna hanterat arbetsbristen är en annan. Men syftet med att få kollektivavtal är att få kollektiva rättigheter. Jag kan konstatera att de är närliggande frågor, säger hon.

Unionen har hela tiden påpekat att det varit viktigt att få den här frågan prövad i domstol. Hur ser du på att det inte blir så nu?

– Det hade så klart varit jätteintressant att få svar från domstolen. Men även om det inte blir prövat just nu hindrar det inte att det kan prövas i framtiden i ett annat ärende. Det viktiga är att få till ett kollektivavtal på Klarna och att få en lösning så man säkerställer inflytande vid kollektiva uppsägningar.

Malin Wulkan tror att arbetsgivare kommer akta sig för att följa Klarnas exempel vid arbetsbristsituationer.

– Jag tror att Unionens hållning har blivit känd. Nu vet fler arbetsgivare och advokater som ger råd vilken hållning Unionen har och det kommer förmodligen att påverka deras råd i liknande ärenden.

Arbetsrätt

Undantag i las missgynnade äldre på Stampen

Nya las är tandlös och bäddar för ålderism. Det menar anställda på Stampen, där hälften av de uppsagda Unionenmedlemmarna på annonsavdelningen är över 50 år.
Johanna Rovira Publicerad 20 november 2023, kl 06:01
Stampen-huset i centrala Göteborg. Fasadbild.
Undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta missgynna äldre och andra utsatta grupper, menar Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen. Foto: Björn Larsson Roswall/TT.

När lagen om anställningsskydd, las, gjordes om, var det många som befarade att undantagsregeln, skulle kunna missbrukas av arbetsgivarna. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn. Dimce Storm, klubbordförande för Unionen på mediekoncernen Stampen Media AB menar att hans arbetsgivare plockade russinen ur kakan när företaget på grund av sparkrav sade upp personal. 

–  På Stampen Media AB fick 39 Unionenmedlemmar gå med kort varsel på grund av arbetsbrist. När jag tittar på åldersspannet bland säljarna är 65 procent av de som fick sluta över 40 år. Hälften är över 50.

Dimce Storm.

Eftersom medlemmarna var anställda på olika så kallade driftsenheter (adresser), kunde arbetsgivarna göra tre undantag från turordningsregeln, först in, sist ut, på varje driftsenhet. På en driftsenhet valde Stampen alternativet att plocka bort 15 procent av de som varslats från listan och kunde därför undanta fyra personer från turordningen. 

– Vips kom man åt dem som jobbat i 25-30 år. Många av medlemmarna anser att nya las är fullständigt tandlös och inte är till någon nytta när arbetsgivarna får göra på det här sättet, säger Dimce Storm.  

–  Medlemmar har uttryckt oro kring sitt fortsatta arbetsliv. De undrar hur det ska gå till att jobba till 67, när det saknas anställningstrygghet och när de tvingas lämna jobbet efter så många år i företaget - när företaget kan välja bort medarbetare utan saklig grund, säger Dimce Storm, som också är ledamot i Unionen Göteborgs regionstyrelse. 

Vill se hårdare tag mot ålderism

Dimce Storm pläderade tillsammans med en annan styrelseledamot i Göteborg, Roberto Bastiancich, nyligen på Unionens kongress, att förbundet behöver göra mer för att stävja den ökande åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. En utveckling som går stick i stäv mot kravet att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. 

–  Sverige är ett av världens mest åldersdiskriminerande länder, visar forskning. Ålderism är ett stort samhällsproblem och det kommer att komma fler exempel som Stampen framöver. Unionen kan och ska göra mer i denna fråga. Jag vägrar tro att vi inte kan göra mer, säger Roberto Bastiancich. 

Både han och Dimce Storm menar att undantagen i turordningsregeln kommer att fortsätta utnyttjas för att missgynna framför allt äldre, men även andra utsatta grupper.  De befarar också att en tystnadskultur brer ut sig bland anställda. 

–  Ingen vågar stå upp för något längre. Arbetsgivaren kan göra sig av med oönskade medlemmar och behöver inte förklara sig. Detta undantag är djävulens påfund, säger Dimce Storm. 

Turordning enligt las

  • Arbetsgivare kan numer undanta tre personer från turordningen vid  nedskärning på grund av arbetsbrist. 
  • För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ett alternativ: 15 procent av de varslade kan undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.
  • Tidigare fick arbetsgivare med max tio anställda undanta högst två medarbetare från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.