Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Klarnas krav: Dra tillbaka AD-stämningen
Dra tillbaka stämningen i Arbetsdomstolen om brott mot mbl. Det kravet ställde Klarna på Unionen för att teckna kollektivavtal.
– Det blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen, säger Unionens chefsjurist, Malin Wulkan.
– Det blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen, säger Unionens chefsjurist, Malin Wulkan.
När strejken på Klarna började närma sig – och flera fackförbund varslade om sympatiåtgärder – meddelade betaltjänstbolaget att man återigen var villiga att sätta sig vid förhandlingsbordet tillsammans med facken och medlarna. Ett par timmar senare – sent i fredagskväll – hade parterna kommit överens. Överenskommelsen innebar att Klarna kommer att gå med i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, från och med årsskiftet och därmed omfattas av kollektivavtal.
Enligt uppgifter till Kollega ställde Klarna dock ett specifikt krav för att acceptera överenskommelsen: Unionen skulle dra tillbaka sin stämning mot bolaget i Arbetsdomstolen. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, bekräftar kravet.
– Det var en del av Klarnas kravbild i diskussionerna och blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen. Det är inte så förvånande att Klarna väckte frågan. Om man har en domstolsprocess som pågår, och en förhandling med samma motpart i en närliggande fråga, är det ganska vanligt med villkor om att lösa alla tvistefrågor. När vi uppnådde det vi ville, nämligen att få kollektivavtal, tyckte vi det var rimligt att avstå från att fortsätta processen i AD, säger hon.
Krävde skadestånd på 1,3 miljoner
Som Kollega rapporterat om handlar tvisten i Arbetsdomstolen om huruvida Klarna brutit mot medbestämmandelagen eller inte i samband med en arbetsbristsituation våren 2022. Unionen ansåg att Klarna brutit mot mbl och krävde ett skadestånd på 1,3 miljoner kronor. Domen i AD skulle få stor principiell betydelse genom att klargöra vilka skyldigheter en arbetsgivare utan kollektivavtal har vid en arbetsbristsituation.
Huvudförhandlingen skulle inledas tisdagen den 7 november, alltså samma dag som strejken skulle bryta ut på Klarna. Men på parternas begäran ställdes huvudförhandlingen in.
På svensk arbetsmarknad finns regler och praxis att inte använda en domstolstvist som påtryckningsmedel under en pågående en konflikt. Malin Wulkan understryker att Unionen inte gjort det men konstaterar att de båda processerna har gemensamma nämnare.
– Konflikten är en fråga och hur Klarna hanterat arbetsbristen är en annan. Men syftet med att få kollektivavtal är att få kollektiva rättigheter. Jag kan konstatera att de är närliggande frågor, säger hon.
Unionen har hela tiden påpekat att det varit viktigt att få den här frågan prövad i domstol. Hur ser du på att det inte blir så nu?
– Det hade så klart varit jätteintressant att få svar från domstolen. Men även om det inte blir prövat just nu hindrar det inte att det kan prövas i framtiden i ett annat ärende. Det viktiga är att få till ett kollektivavtal på Klarna och att få en lösning så man säkerställer inflytande vid kollektiva uppsägningar.
Malin Wulkan tror att arbetsgivare kommer akta sig för att följa Klarnas exempel vid arbetsbristsituationer.
– Jag tror att Unionens hållning har blivit känd. Nu vet fler arbetsgivare och advokater som ger råd vilken hållning Unionen har och det kommer förmodligen att påverka deras råd i liknande ärenden.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
