Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klarna mot Unionen i Arbetsdomstolen

UPPDATERAT. Klarna minskade personalstyrkan – utan att förhandla med facket. Ett brott mot medbestämmandelagen anser Unionen, som stämt bolaget på 1,3 miljoner kronor. I morgon skulle huvudförhandlingen ha inletts i AD – nu blir det inte så.
Ola Rennstam Publicerad
Arbetsdomstolen och Klarnas kontor.
Tvisten mellan Klarna och Unionen handlar om i vilket skede som en arbetsbrist egentligen uppstår. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT, Claudio Bresciani/TT

Det var den 23 maj 2022 som Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski, i ett förinspelat tal, meddelade att var tionde av bolagets 7 000 anställda skulle tvingas lämna företaget. Bakgrunden var ett tuffare ekonomiskt klimat och ökade krav på lönsamhet. För Unionenklubben på kontoret i Stockholm kom beskedet som en total överraskning.

Enligt medbestämmandelagen, mbl, måste en arbetsgivare både informera och förhandla med facket i frågor som rör uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det ska ske redan när arbetsgivaren överväger eller planerar uppsägningar. Enligt Unionen spelar det ingen roll om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte – samma skyldigheter gäller ändå.

Unionen ansåg därför att Klarna brutit mot medbestämmandelagen och stämde bolaget i Arbetsdomstolen och yrkade på ett rekordstort skadestånd: 1,3 miljoner kronor.

Klarna: Existerade ingen arbetsbrist

Klarna har en annan bild av händelseförloppet. Betalföretaget anser sig inte ha brutit mot förhandlingsskyldigheten eftersom det, enligt Klarna, inte existerade någon arbetsbrist vid tidpunkten för personalinformationen. I ett svaromål till Arbetsdomstolen skriver bolagets juridiska ombud att informationen i vd:ns tal rörde ”organisatoriska frågor”. Man påpekar att anställda erbjöds ett utköpsavtal och att det aldrig blev aktuellt med några uppsägningar på grund av arbetsbrist. Detta eftersom samtliga medarbetare som inte accepterade utköperbjudandet kunde erbjudas omplacering.

I morgon, tisdag, skulle parterna mötas i Arbetsdomstolen. Men nu är huvudförhandlingen inställd. Orsaken är att Klarna beslutat att teckna kollektivavtal. Stämningen ligger dock kvar hos Arbetsdomstolen i väntan på att kollektivavtalet träder i kraft vid årsskiftet. Enligt Unionens presstjänst kommer Unionen att återkalla stämningen när kollektivavtalet finns på plats.

Fler kan följa Klarnas exempel

Lite förenklat handlar tvisten om att fastställa i vilket skede som en arbetsbrist egentligen uppstår. Domstolens slutsats kan komma att förflytta förhandlingsskyldighetens gränser, menar Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.

Petra Herzfeld Olsson.
Petra Herzfeld Olsson

– Det är ett väldigt spännande mål och viktig rättsfråga. Domen kommer att klargöra vilka skyldigheter en arbetsgivare utan kollektivavtal har vid den här typen av situationer. Det kommer att bli viktigt, både gällande förhandlingsskyldigheten och informationsskyldigheten, säger hon.

Skulle AD ge Klarna rätt kan fler arbetsgivare utan kollektivavtal komma att följa bankens exempel och alltså låta bli att förhandla med facket så fort en övertalighetssituation går att lösa genom utköpserbjudande.

– Konsekvensen skulle kunna bli att det är först när det är fastställt att uppsägningar kommer äga rum som förhandlingen ska ske. Det skulle också innebära att diskussioner med facket om alternativa väger till uppsägningar kan komma att gå förlorade, säger Petra Herzfeld Olsson.

EU:s praxis väger tungt

Skulle däremot Unionens linje vinna blir skillnaden vid arbetsbristsituationer marginell oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.

Petra Herzfeld Olsson vill inte spekulera i utgången men poängterar att det är viktigt att Arbetsdomstolen säkerställer att den EU-rättspraxis som finns på området får genomslag i tolkningen.

Varför har detta inte prövats tidigare?

– De flesta stora bolag har kollektivavtal och då har den här bestämmelsen inte varit aktuell. Och de bolag som inte har kollektivavtal har antingen skött sina åtagande i det här avseendet eller så har det saknats en facklig lokal motpart att förhandla med och då har det inte kommit till fackförbundets kännedom.

Unionen och Klarna har avböjt att kommentera tvisten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN