Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassan krävs på skadestånd för lång handläggningstid

En Sifmedlem har anmält förbundets a-kassa till Justitiekanslern, JK, och kräver skadestånd då han anser sig ha förlorat 44 dagars ersättning på grund av en orimligt lång handläggningstid.
Publicerad
Mannen var tidigare anställd vid ett företag i Värmland. När verksamheten skulle flyttas sades han upp men erbjöds några månaders fortsatt arbete, som support åt den som skulle överta hans arbete.
Då mannen vid sidan av anställningen haft ett eget företag gjordes en överenskommelse om att ersättningen för supportarbetet skulle gå till företaget. Efter ett halvår var uppdraget slut och då han inte fått några nya kunder anmälde sig mannen som arbetslös, den 9 februari i år. När han begärde ersättning från a-kassan ansökte han om att få ha sin verksamhet kvar.
- När jag tidigare var i kontakt med a-kassan fick jag veta att det kunde vara möjligt att få ha verksamheten kvar om den skett i ringa omfattning under det senaste året. Då jag räknade ut att jag haft en verksamhet motsvarande tio timmar i veckan under året ville jag gärna få saken prövad av a-kassan, säger mannen.
Han hävdar att han efter att ha skickat in sina papper till a-kassan inte haft någon verksamhet i företaget.
- Jag väntade ju på beskedet. Och var övertygad om att jag skulle få retroaktiv a-kassa för hela perioden om jag inte fick ha kvar mitt företag.
Först nära två månader senare fick han besked om att han måste fylla i ett intyg om att han lagt företaget vilande innan han hade rätt till ersättning. För den tid han väntat på beskedet, minus karenstiden 44 dagar, skulle han inte få någon ersättning.
- Hade jag fått beskedet tidigare så hade jag naturligtvis genast lagt företaget vilande eftersom jag inte hade några kunder. Och det kan inte vara rimligt att man ska behöva vänta på besked i två månader när man samtidigt förlorar ersättning varje dag.
Anette Söderström, försäkringschef på a-kassan, säger:
- Den som jobbat heltid och haft egen verksamhet har som uppsagd rätt till ersättning enligt den så kallade bisyssleregeln. Men om man innan arbetslösheten endast haft inkomst i ett eget företag så betraktas man som en arbetslös egenföretagare när vi får in anmälan. Och då måste man intyga att man lagt ned eller sålt verksamheten innan man får ersättning.
Men är nära två månader en rimlig väntetid på besked i den här situationen?
- När en egen företagare blir arbetslös måste vi ha in mer handlingar än när en anställd blir det. Och vi har ofta problem med att få in korrekta handlingar.
Mannen säger att han skickade in en sista kompletterande handling den 18 februari, sex veckor innan den 2 april, då han fick beskedet. Enligt Anette Söderström hade a-kassan inte ett fullständigt underlag för att kunna fatta beslut förrän i mitten av mars.
- Vi har som målsättning att handläggningstiden inte ska överstiga fyra veckor från det vi har tillräckliga och kompletta handlingar och jag anser att vi klarat målet i det här fallet, säger Anette Söderström.
Mannen kräver ett skadestånd på drygt 20 000 kronor av a-kassan, motsvarande de 44 dagarnas ersättning. Det blir nu upp till JK att besluta om ärendet ska utredas.

ANITA TÄPP

















Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."