Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassan krävs på skadestånd för lång handläggningstid

En Sifmedlem har anmält förbundets a-kassa till Justitiekanslern, JK, och kräver skadestånd då han anser sig ha förlorat 44 dagars ersättning på grund av en orimligt lång handläggningstid.
Publicerad
Mannen var tidigare anställd vid ett företag i Värmland. När verksamheten skulle flyttas sades han upp men erbjöds några månaders fortsatt arbete, som support åt den som skulle överta hans arbete.
Då mannen vid sidan av anställningen haft ett eget företag gjordes en överenskommelse om att ersättningen för supportarbetet skulle gå till företaget. Efter ett halvår var uppdraget slut och då han inte fått några nya kunder anmälde sig mannen som arbetslös, den 9 februari i år. När han begärde ersättning från a-kassan ansökte han om att få ha sin verksamhet kvar.
- När jag tidigare var i kontakt med a-kassan fick jag veta att det kunde vara möjligt att få ha verksamheten kvar om den skett i ringa omfattning under det senaste året. Då jag räknade ut att jag haft en verksamhet motsvarande tio timmar i veckan under året ville jag gärna få saken prövad av a-kassan, säger mannen.
Han hävdar att han efter att ha skickat in sina papper till a-kassan inte haft någon verksamhet i företaget.
- Jag väntade ju på beskedet. Och var övertygad om att jag skulle få retroaktiv a-kassa för hela perioden om jag inte fick ha kvar mitt företag.
Först nära två månader senare fick han besked om att han måste fylla i ett intyg om att han lagt företaget vilande innan han hade rätt till ersättning. För den tid han väntat på beskedet, minus karenstiden 44 dagar, skulle han inte få någon ersättning.
- Hade jag fått beskedet tidigare så hade jag naturligtvis genast lagt företaget vilande eftersom jag inte hade några kunder. Och det kan inte vara rimligt att man ska behöva vänta på besked i två månader när man samtidigt förlorar ersättning varje dag.
Anette Söderström, försäkringschef på a-kassan, säger:
- Den som jobbat heltid och haft egen verksamhet har som uppsagd rätt till ersättning enligt den så kallade bisyssleregeln. Men om man innan arbetslösheten endast haft inkomst i ett eget företag så betraktas man som en arbetslös egenföretagare när vi får in anmälan. Och då måste man intyga att man lagt ned eller sålt verksamheten innan man får ersättning.
Men är nära två månader en rimlig väntetid på besked i den här situationen?
- När en egen företagare blir arbetslös måste vi ha in mer handlingar än när en anställd blir det. Och vi har ofta problem med att få in korrekta handlingar.
Mannen säger att han skickade in en sista kompletterande handling den 18 februari, sex veckor innan den 2 april, då han fick beskedet. Enligt Anette Söderström hade a-kassan inte ett fullständigt underlag för att kunna fatta beslut förrän i mitten av mars.
- Vi har som målsättning att handläggningstiden inte ska överstiga fyra veckor från det vi har tillräckliga och kompletta handlingar och jag anser att vi klarat målet i det här fallet, säger Anette Söderström.
Mannen kräver ett skadestånd på drygt 20 000 kronor av a-kassan, motsvarande de 44 dagarnas ersättning. Det blir nu upp till JK att besluta om ärendet ska utredas.

ANITA TÄPP

















Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.